Etnicitet, kön och klass påverkar politikers engagemang

Professor Lena Wängneruds tidigare forskning har visat att kön påverkar vilka frågor riksdagspolitiker driver. Nu studerar hon även klassbakgrund och etnicitet. Det verkar som att det också spelar roll
för politiken.

Lena Wängnerud är en av fyra forskare som år 2011 beviljades anslag från Riksbankens Jubileumsfond för riksdagsforskning. Det här är inte någon ny miljö för henne. Hon har även tidigare studerat närvarons politik – det vill säga om det spelar någon roll vem politiker är, inte bara vilket parti personen tillhör. Hon har tidigare kunnat visa att kön påverkar vilka frågor politikerna engagerar sig i. Nu tittar hon på kön, etnicitet och klassbakgrund samtidigt.Bild av Lena Wägnerud

– Resultaten är något trubbiga. Men jag kan se att det spelar roll vem man är. Kön är det som spelar störst roll, men även etnicitet och klass har betydelse.

Göteborgs universitet skickar regelbundet ut enkäter till riksdagspolitikerna efter valen. Sedan 1985 har man, förutom kön, frågat om politikern och/eller föräldrarna är uppväxta utomlands, vilken utbildningsnivå politikern har och vad man hade för yrken före politikuppdraget.

– Jag kallar detta objektiva bakgrundsfaktorer.

Eldsjälens betydelse

I enkäten har politikerna också fått frågor om subjektiva faktorer det vill säga ens egen uppfattning oavsett bakgrund. Politikerna har tillfrågats om de tycker att det är mycket viktigt att driva frågor som rör kvinnor, respektive flyktingar/invandrare och arbetare.

– På engelska heter det "self-defined champion". Det finns inte någon riktigt bra svensk motsvarighet, så vi kallar det eldsjälar.

De objektiva och subjektiva bakgrundsfaktorerna har sedan jämförts med om politikerna under det senaste året varit i kontakt med något statsråd för att diskutera frågor som rör kvinnor, invandrare/flyktingar eller arbetare.

Det preliminära resultatet är att det spelar roll, både vem man är och om man är besjälad av en viss fråga. När det gäller frågor som rör kvinnor och invandrare/flyktingar verkar det ha stor betydelse om man är besjälad av frågorna. För frågor som rör arbetare verkar inte intresset ha en lika tydlig koppling vare sig till bakgrund eller engagemang. Lena Wängnerud tror att det kan ha att göra med att frågan om arbetslöshet är aktuell, och den engagerar oavsett bakgrund.

Betydelsen skiftar

Betydelsen av bakgrundsfaktorer kan variera over tiden. Det har hennes tidigare forskning om kvinnorepresentationen redan visat.

– Vid valet 1994 ökade kvinnorepresentationen i riksdagen väldigt kraftigt. Då kom kvinnorna in med nya perspektiv. Sedan har det normaliserats, många av de frågor som kvinnor drev då kan män också driva nu. En viss könsskillnad finns kvar men den är inte alls lika stor som då.

I dagens riksdag är det inte kvinnor utan personer med annan etnisk bakgrund som är underrepresenterade. Det kan ske samma utveckling där som det har gjort för kvinnor, att representationen ökar och att det så småningom blir allmänna frågor. Att titta på betydelsen av kön, klass och etnicitet, så som Lena Wängnerud nu gjort, är inte så vanligt. Det ger intressanta resultat, men också svårtolkade.

– Kön är ju mycket mer beständigt och tydligt definierat än klass och etnicitet. Det handlar också om mycket mera heterogena grupper. I gruppen invandrare exempelvis finns det personer från Norge och de som kommer från andra sidan jorden.

Bakom stängda dörrar

Nästa steg i forskningen blir antagligen därför att gå vidare med kvalitativa intervjuer, för att förstå mer vad enkätsvaren egentligen står för. Hon har fått önskemål om att undersöka hur olika konkreta sakfrågor påverkas av politikernas bakgrund, men det blir svårt att tillmötesgå.

– När politikerna röstar i riksdagen, då röstar man efter partitillhörighet, men vägen till beslut går via ett pärlband av små beslut som sker bakom stängda dörrar. Det går inte att följa. Våra enkäter ger ändå en bild av vem som driver vilka frågor och vilket engagemang politiker har för olika grupper i samhället.