Kartelldemokratin fel tolkning av våra partier

I ett samtal efter seminariet om kartellteorin resonerar Mats Sjölin och Magnus Hagevi kring varför deras forskning och resultat är så viktiga.

– Det teoretiska resultatet är absolut viktigast. Enligt kartellteorin blir de politiska partierna alltmer lika varandra och det sker genom att konfliktnivån minskar och samarbetet ökar mellan partierna, men det har inte bekräftats i våra undersökningar, säger Magnus Hagevi.

Kartellteorin är helt dominerande inom statsvetenskapen för att tolka hur partier i stabila demokratier har förändrats på senare tid. Men statsvetarna Mats Sjölin och Magnus Hagevi ser att teorin har stora brister, vilket innebär att den inte kan användas för att förklara eller förstå för vad som händer i partiväsendet.

Bild på Mats Sjölin Bild på Magnus Hagevi
Mats Sjölin och Magnus Hagevi är två av totalt åtta forskare i projektet Party Government in Flux: Changing Conditions for the Party Groups in the Swedish Riksdag.

– Namnet antyder ju en parallell till näringslivets karteller där det gäller att etablera sig, skapa barriärer och stänga ute andra, säger Mats Sjölin. Enligt teorin ska partistödet gynna de etablerade partierna och håller nya partier borta, men det kan lika väl vara tvärtom. Nya partier kan se stödet som ett incitament för att överleva utan medlemmar.

Magnus Hagevi håller med:

– Teorin blir inte bara ett problem när den används helt okritiskt för att beskriva partiernas utveckling för studenter i statsvetenskap. Den blir också ett samhällsproblem. Om det stämmer att partierna inte skiljer sig åt och inte har olika färdriktning, hur ska då väljarna rösta?

Skiljelinjerna mellan partierna finns kvar om än i annorlunda form, är de säkra på. Politiken har betydelse. Enligt teorin vill partierna endast ha kvar eller behålla makten men Mats Sjölin och Magnus Hagevi är övertygade om att det inte är hela sanningen. Istället säger de att det är en ganska synisk teori, och pekar på att dagens politiska debatt inte baseras mer på överenskommelser än tidigare, snarare tvärtom. Enligt deras forskningsresultat är partierna mer oense och lägger in fler reservationer i dag än för trettio år sedan.

Sverige utpekat som kartelland

Sverige har ofta pekats ut som ett av de länder där kartellteorin verkligen stämmer.

– Mycket på grund av konsensuspolitiken som många forskare menar avpolitisera partikulturerna och att vi sedan länge har haft ett partistöd, säger Mats Sjölin.

Båda forskarna pekar på att de stora beslut som har tagits i efterkrigstider, exempelvis pensionsöverenskommelsen, har varit partiöverskridande, men att med de vardagliga, mindre besluten har det aldrig varit samma sak.

– I Sverige har vi däremot haft en utpräglad förhandlingskultur. Alla har inte varit eniga men det har funnits en vilja och tradition att diskutera och skapa kompromisser, säger Mats Sjölin. Men att likställa förhandlingskultur med kartellbildning leder till fel förklaring av utvecklingen mot ökad likriktning.