Doftforskning i framkant!

Doftforskning i framkant!

Programmet Vårt unika doftsinne beviljades stöd av Riksbankens Jubileumsfond 2014. Det leds av professor Maria Larsson som, förutom att vara en ledande doftpsykolog, även är en av de få som upplever dofter i drömmen. 

Maria Larsson, professor vid psykologiska institutionen vid Stockholms universitet, kallar luktsinnet ”egensinnigt”.

– Det är egensinnigt i den meningen att det fungerar på ett helt eget vis, jämfört med syn och hörsel. De flesta har exempelvis svårt att återskapa dofter för sin inre näsa och vi har även dålig koppling mellan doft och språk, vilket gör det svårt att identifiera och benämna dofter. Doftsinnet går heller inte att värja sig emot och kan kasta oss tillbaka till barndomen, säger hon.

Hon forskar om så kallade självbiografiska doftminnen, minnen som väcks av dofter. När försökspersoner ska berätta vad de associerar till, härrör dessa minnen i mycket högre grad från barndomen än sådana minnen som väcks av syn- eller hörselintryck.

– Det verkar som om att den första gången vi präntar in en doft så sitter den, men frågan är varför, säger Maria Larsson.

Lukt och demens

I programmet Vårt unika doftsinne kommer hon tillsammans med svenska och internationella kollegor att under sex år studera luktsinnet ur många olika aspekter. Delprojekten sorteras i sex olika kategorier och när detta skrivs pågår datainsamlingen.

Ett forskningsspår är hur luktsinnet är kopplat till demens. Ett försämrat luktsinne är ett tidigt symtom på Parkinsons sjukdom, och i det nya projektet vill forskarna studera hur det ser ut vid Alzheimers sjukdom.

– Att förlora luktsinnet är en tidig indikator på att något är på gång i nervsystemet och vi vill bättre förstå vad som sker. I ett parallellt projekt undersöks också om går att träna upp sitt doftsinne, säger hon.

Här får försökspersoner spela ett slags doft-memory, där man ska para ihop doftsatta teer. Preliminära resultat tyder på att deltagarna genom idog övning blev bättre på att både känna igen dofterna och benämna dem. Äldre som inte är dementa drabbas ändå ofta av att doftsinnet sviker, något som kan vara problematiskt.

– En del är att man tappar aptiten när maten inte längre smakar, men det kan också vara så att man inte känner om man luktar svett eller att soppåsen stinker. Vi vill se om även denna grupp kan träna upp sitt luktsinne, säger Maria Larsson.

Sverige långt fram i human doftforskning

Ett annat spår är att undersöka personer som är överkänsliga för dofter. Vanligen vänjer vi oss vid en viss doft efter ett tag, något som kallas att vi habituerar.

– Det gör oss redo att uppmärksamma om en ny doft dyker upp. Men hos vissa personer kan doften i stället upplevas allt starkare, vilket skapar obehag, säger Maria Larsson.

Hon disputerade 1997 på en avhandling om just luktminne och ser en explosion inom doftforskningen sedan dess.

– Utvecklingen är otrolig! På den tiden var vi några enstaka forskare i landet men nu är återväxten god och Sverige ligger långt fram internationellt när det gäller human doftforskning. Att Riksbankens Jubileumsfond väljer att gå in och stödja detta program är förstås också en kvalitetsstämpel, säger hon.

Att drömma dofter

Hur var det då med drömdofter? I ett projekt kommer forskarna att engagera personer som är blinda från födseln och bland annat studera hur de drömmer.

– Den som aldrig haft synintryck kanske tar in andra sinnen mer aktivt i sitt drömliv, säger Maria Larsson.

När forskare tidigare, med hjälp av drömdagböcker, undersökt seende personers drömmar är det ytterst få – bara omkring fem procent – som rapporterar att de upplever doft i drömmen. Maria Larsson hör till denna skara.

– Inte alltid, men det händer. Det kan vara doften av svamp ute i skogen, en speciell parfym eller matdoft när man drömmer att man äter något smarrigt – då kan det vara en besvikelse att vakna!

 

Den som vill läsa mer och följa vad som sker i programmet hittar aktuell information på denna hemsida: http://www.humanolfaction.org

Text: Lotta Fredholm
Foto: Pål Johan Karlsen