Flexit-forskare gör socialtjänstens arbete tydligare

Flexit-forskaren Pia Nykänen ska klargöra vad brukares medbestämmande inom socialtjänsten innebär och hur det överensstämmer med lagstiftningen.

Evidensbaserad praktik utgår från bästa tillgängliga kunskap, professionell expertis och den berörda personens önskemål och erfarenheter. Inom socialtjänsten innebär det att brukaren är med och bestämmer om vilka insatser som ska göras. Pia Nykänen – filosof, lektor i utbildningsvetenskap och nybliven Flexit-forskare – ska klargöra vad ett sådant medbestämmande innebär och hur det överensstämmer med lagstiftningen.

Finns det några modeller för hur brukarna och anställda inom socialtjänsten kan fatta gemensamma beslut om socialtjänstens insatser? Hur svarar i så fall de modellerna och metoderna mot de värden som finns i lagstiftningen? Socialtjänstlagen säger att verksamheten ska bygga på respekt för människors självbestämmande och integritet, men vad innebär det i praktiken? Under tre år ska Pia Nykänen som ny Flexit-forskare (mer om Flexit) arbeta med ett vetenskapligt underlag för att kunna besvara de frågorna.

Att arbeta evidensbaserat och med delat beslutsfattande kommer ursprungligen från vården, men idéerna har blivit allt vanligare även inom socialtjänsten.

Pia Nykänen– På många områden i samhället utvecklas tankar om att brukarna, patienterna, eleverna och så vidare ska stå i centrum och att man ska tillvarata deras önskemål. Inom socialtjänstens område finns inte mycket forskning kring hur man ska tolka den del som handlar om delaktighet när det gäller beslut, säger Pia Nykänen.

– Man behöver idéer om vad man vill uppnå med delaktigheten och hur den svarar mot vad lagstiftningen säger om socialtjänstens värden och hänsyn.

Använder filosofisk metod

Som filosof ägnar sig inte Pia Nykänen åt datainsamling. Istället undersöker hon medbestämmande och delaktighet med filosofiska metoder som begrepps- och argumentationsanalys. Hon analyserar forskningstexter inom området, lagtexter och direktiv med hjälp av moralfilosofisk teori. Moralfilosofiska teorier är exempelvis teorier om vad vi bör göra och hur vi bör leva samt, i det här fallet, om delaktighet och autonomi. Målet med hennes forskningsprojekt är att klargöra vad det innebär att ta tillvara brukarnas delaktighet och önskemål inom socialtjänsten, en tydlighet som även kan bli till direkt nytta inom verksamheten.

Pia Nykänen har disputerat i praktisk filosofi på en avhandling där hon undersökte värdegrunden i grundskolans läroplan utifrån moralfilosofi och politisk filosofi. Hon har tidigare också på Socialstyrelsens uppdrag undersökt och medverkat till en rapport om delat beslutsfattande i socialtjänsten. Under två års tid kommer hon nu att vara inhouse-forskare på kvartstid vid Råd & Stöd på Linköpings kommun. Det är en verksamhet som erbjuder råd och stöd till människor med psykisk ohälsa, sociala problem och funktionsnedsättning. Råd & Stöd är en del av det kommunala företaget Leanlink och har bland annat en utvecklingsavdelning som hon kommer att ha nära kontakt med. Resten av arbetstiden – det vill säga sjuttiofem procent – ägnar hon åt sin forskningsfråga.

Fördelar för forskarkarriären

Under det sista av Flexit-anställningens tre år går Pia Nykänen tillbaka på deltid som lektor i utbildningsvetenskap vid institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande vid Göteborgs universitet. Syftet med det upplägget är att se till att Flexit-forskarna behåller kontakten med akademin. Samtidigt avslutar hon forskningen inom projektet på resterande sjuttiofem procent av tiden.

– Jag ska skriva vetenskapliga artiklar och konferensbidrag. Jag tror också på att anordna något slags tvärvetenskapligt seminarium om dessa frågor för forskare i socialt arbete, praktisk filosofi och utbildningsvetenskap samt anställda vid Linköpings kommun.

Flexit-tjänsten innebär inte bara en möjlighet att fördjupa sig i forskning utan också en möjlighet att vässa den genom kontakt med en praktisk verksamhet.

– Som proprefekt vid institutionen har jag den senaste tiden arbetat mycket med ledningsuppdrag. Nu får jag möjlighet att fördjupa mig i forskningen. Forskningsprocessen som sådan är likadan oavsett var den utförs men här får jag en möjlighet att hela tiden stämma av med utvecklingsverksamheten vid Råd & Stöd på Linköpings kommun. Våra exempel som teoretiker kan ju ibland vara lite långsökta, säger Pia Nykänen.

– Jag ser verkligen fram emot det här. Det är riktigt spännande. Mitt akademiska liv hittills har kännetecknats av mycket samverkan och det här är i linje med mitt sätt att arbeta. Det är frågorna som står i centrum, inte inom vilken verksamhet jag befinner mig.

Att vara Flexit-forskare ser hon definitivt som en tillgång i den akademiska karriären.

– Vi har tre uppgifter inom akademin: forskning, undervisning och samverkan. Meritering är möjlig på alla de tre områdena och med en Flexit-tjänst gäller det främst forskning och samverkan. Samtidigt kan meritering när det gäller samverkan vara svår att bedöma, där har vi ännu inte så slipade verktyg för att bedöma vad som är kvalificerad samverkan. Detta tror jag ändå är på god väg att förändras.

Text: MIchael Nyhaga