Södermanlands gårdar visas upp

Sedan 1960-talet har Riksarkivet, med stöd från bland annat Riksbankens Jubileumsfond, givit ut bokserien Det medeltida Sverige. Den senaste i raden redovisar Selebo och Öknebo härader i Södermanland samt Tälje stad.

Bokserien presenterar, område för område, en detaljerad kartläggning av medeltida Sveriges bebyggelse. Vilka gårdar och ägor som fanns, fördelningen på olika ägargrupper, hur stora byarna var, vem ägde vad och minst lika viktigt, hur förändrades ägandet.

DMS SödermanlandKällmaterialen består främst av kronans jordeböcker, som registrerade alla gårdar från 1530-talet och framåt och medeltida brev som oftast handlar om jordförsäljningar. Breven är inte lika heltäckande, men de sträcker sig tillbaka till 1100-talet. Målet är att skapa en så komplett bild som möjligt så även andra brev och texter inkluderas, exempelvis adliga jordeböcker.

Teologen och konstvetaren Hanna Källström är redaktör för den senaste boken men då hon för tillfället är föräldraledig svarar hennes kollega Kaj Janzon i stället:

– Området är väldokumenterat i historiska källor och består av välkända namn, bland annat Taxinge och Gripsholm. Tälje har bytt namn till nuvarande Södertälje.

Södermanland är ett av de landskap som har dokumenterats mest.

– Urvalet av undersökningsområden och i vilken ordning de tas har fattats vid olika tidpunkter och att man började med Uppland hade säkert delvis att göra med att det fanns gott om källor men en annan viktig faktor har varit vilken kompetens man har haft att tillgå. Att östligaste Småland påbörjades under 1980-talet hade egentligen inget alls att göra med hur mycket källmaterial det fanns. Det kom, precis som Öland, med i bilden för att det fanns en lokal samarbetspartner, Länsstyrelsen i Kalmar län, vilket underlättade arbetet väsentligt, fortsätter han.

Däremot har de som är intresserade av Skåne, Halland, Blekinge och Bohuslän inget att se fram emot eftersom de landskapen inte hörde till Sverige under medeltiden. Bokserien heter som bekant Det medeltida Sverige och inte "Sverige under medeltiden".

Trots att inte alla nuvarande landskap kommer att dokumenteras utför redaktionen ett digert arbete – med nuvarande tjugotre böcker har man kommit ungefär halvvägs.

– Nästa bok, som kommer ut nästa år, är faktiskt två böcker, nämligen DMS Värmland 7:1 och 7:2, skrivna av Annika Björklund, och beräknas omfatta sammanlagt ca 700 sidor.

För att materialet ska vara så tillgängligt som möjligt ges böckerna även ut digitalt. Därmed behövs enbart en dator för att få tillgång till ingående medeltida historia som i original ofta är svårtillgängligt, med otryckta källor på latin och fornsvenska.

– Det är inte bara forskare, släktforskare och hembygdsforskare som använder sig av våra böcker, de är även till nytta vid kulturmiljöarbete och samhällsplanering. Dessutom vet jag att man i Kalmar län använder sig av dem i skolundervisningen, säger Kaj Janzon.

Det medeltida Sverige finansieras sedan 2012 främst av Vitterhetsakademien och Riksbankens Jubileumsfond, och projektet har sin organisatoriska hemvist på Riksarkivet. Arbetet utförs av en forskningsgrupp som består av Annika Björklund, Hanna Källström och Kaj Janzon, tillsammans med projektledaren Claes Gejrot.

 

Text: Hanna K.