Inbillning styr hur vi varseblir omvärlden

Att det vi hör påverkar vad vi samtidigt ser är känt. Nya resultat från Henrik Ehrssons forskargrupp visar för första gången att detsamma gäller även när vi inbillar oss att vi hör något. 

I vårt dagliga liv har hjärnan lärt sig att det vi ser och hör oftast hänger ihop på vissa, specifika sätt. Om en basketboll ser ut att studsa mot golvet hörs det samtidigt ett karakteristiskt ljud. Om det prasslar i buskarna betyder det att något rör sig där. Och om någon sitter med en docka i knät, där dockans mun rör sig i takt med orden som hörs, är det antagligen därifrån som rösten kommer.

– Fenomenet när hjärnan gör denna typ av kopplingar kallas buktalarillusionen och har sin grund i att hjärnan gillar att saker hänger ihop på ett vis som stämmer med våra samlade erfarenheter, säger Henrik Ehrsson, professor i neurovetenskap vid Karolinska institutet.

I sitt projekt Var det bara inbillning? Gränslandet mellan inbillning och verklig perception utforskar han dessa samband.

Inbillade ljud får klot att krocka

I ett experiment fick deltagarna se en vit datorskärm där två svarta klot dyker i de övre högra och vänstra hörnen. Kloten rör sig diagonalt mot skärmens mitt, dit de når samtidigt. Och det är här det går att skapa en illusion med hjälp av ljud. Om det, när kloten möts, spelas ett distinkt ljud, tolkar försökspersonerna situationen som att kloten studsar mot varandra. Men spelas i stället ett mer utdraget ljud, eller om ljudet kommer strax innan eller efter det att klotens banor möts, blir tolkningen av exakt samma visuella sekvens att de båda kloten fortsätter sina respektive banor och passerar varandra. Intressant nog kunde försökspersonerna i ett nästa steg uppfatta samma skillnader, även om de bara föreställde sig de olika ljuden inuti huvudet.

– Detta har inte visats förut och vår tolkning är att hjärnan snabbt och exakt vill kunna tolka situationen och därför söker samstämmighet, säger Henrik Ehrsson.

Resultaten publicerades tidigare i år i Scientific Reports.

Bättre proteser med inbillad rörelse

Att inbillningens kraft är så stark är intressant även ur andra aspekter. I en tidigare serie experiment har Henrik Ehrsson fått försökspersoner att känna att en gummihand är deras egen. Illusionen skapas genom att samtidigt beröra den egna, dolda handen, och den synliga gummihanden. Kombinationen av att känna och se beröringen gjorde att deltagarna kunde uppfatta gummihanden som kroppsegen. Detta fenomen vill han nu utforska vidare.  

– Att vår inbillning styr den faktiska varseblivningen skulle kunna vara något att utnyttja för personer som amputerats och som får proteser. Med hjälp av inbillade känslointryck, som att man har känsel i protesens fingrar, kanske det går att utlösa ägandekänslan i en protes, så att den inte känns som ett verktyg utan som en del av kroppen, säger han.

I kommande experiment ska just varseblivning, inbillning och kroppsuppfattning studeras. Och det finns ett tydligt mål i framtiden.

– Om avancerade proteser kan uppfattas som en del av kroppen, är chansen större att de ska kunna styras med hjälp av inbillningens kraft, säger Henrik Ehrsson.

Text: Lotta Fredholm
Foto: Sune Fridell