Kommunala tjänstemän vill ha ökad makt

Tre av fyra höga kommunala tjänstemän vill ha större makt, på bekostnad av politiker och allmänhet. Det visar en enkät med över 50 kommuner som professorn i offentlig förvaltning, Vicki Johansson genomfört i ett RJ-finansierat forskningsprojekt.

Det är en kraftig attitydförändring sedan 1980-talet då en liknande enkät gjordes.

- Tjänstemännen litar inte på politikerna eller på allmänheten, det är min förklaring. De har en föreställning att de kan verksamheten bättre, säger Vicki Johansson, professor i offentlig förvaltning vid Göteborgs universitet.

Vi talar om höga kommunala förvaltningstjänstemän; utbildningschefer, socialchefer, tekniska chefer, samordnare, strateger – personer som har stort inflytande över kommunens verksamhet.

Av dessa höga tjänstemän tycker alltså flertalet, 75 procent, att de har för lite att säga till om, och att för mycket makt finns i händerna på politiker och allmänhet. Det skiljer sig åt beroende på vilken verksamhet det handlar om. Men mönstret går igen inom alla kommunala sfärer.

- Just inom skola, omsorg och social verksamhet - där är ökningen störst av höga tjänstemän som vill ha mer makt, säger Vicki Johansson.

Förra gången frågorna ställdes i en liknande enkät, 1980, ansåg endast hälften av de högre tjänstemännen att de borde ha större makt, alltså betydligt färre än 2016.

Enligt Vicki Johansson kan förändringen vara ett tecken på hur ett meritokratiskt synsätt nu genomsyrar kommunerna på bekostnad av demokratiska värden. Man värdesätter formell kompetens mer än medborgarinflytande och påverkan från politiker.

Meritokrati och demokrati må vara omhuldade värden i samhället, men de är i själva verket ett motsatspar, menar Johansson.

- Meritokrati betyder att den som har bäst formella meriter ska ha företräde till makt och inflytande, medan demokrati innebär att alla ska bestämma, oavsett utbildning och kunskap. 

Denna motsättning blir tydlig på den kommunala arenan där det alltid pågått en dragkamp mellan valda politiker och anställda tjänstemän. Att fler höga tjänstemän nu vill ha större inflytande kan dels bero på deras högre utbildningsnivå, menar Vicki Johansson. Dagens kommunala byråkrater är avsevärt mer välutbildade jämfört med för 35 år sedan.

Det är framför allt de allra högst utbildade tjänstemännen som vill ha mer makt. Det är där man hittar de som Vicki Johansson kallar övertygade meritokrater, en grupp som vuxit kraftigt.

- Det är en ökad elitisering. Det ställer förstås frågan om hur de akademiska utbildningarna är utformade. Vad är det vi förmedlar för bild om demokrati, säger Vicki Johansson.

En annan drivkraft tror Vicki Johansson är den allt mer företagsliknande förvaltningskulturen i kommunerna, det som brukar kallas för New Public Management. Där sätts utfall och resultat före demokratiska processer, och det skulle kunna förklara det värderingsskifte Vicki Johansson ser i sin studie.

Enkätundersökningen är en uppföljning av en liknande studie som genomfördes 1980, den så kallade Förvaltningsundersökningen. Den aktuella studien ingår i ett större forskningsprojekt som undersöker autonomi och professionalisering bland tjänstemän på kommunal nivå, ett projekt som Vicki Johansson leder.

En förändring som också fångas i studien är att könsbalansen bland de högre kommunala tjänstemännen helt tippat över. År 1980 var drygt var fjärde högre tjänsteman kvinna (27 procent). I fjol hade kvinnorna klättrat och var i klar majoritet (66 procent) på de högre kommunala tjänsterna.

Text: Thomas Heldmark