Att organisera marknader

I programmet Att organisera marknader studerar forskarna ett antal olika marknader på riktigt nära håll. Forskningen syftar till att skapa bättre kunskap och bättre teorier om hur marknader fungerar i verkligheten, bortom de enkla modellerna.

En organisation skapas av någon medan en marknad skapar sig själv. Det är den gängse synen inom forskningen. Marknader anses uppstå i en process av ömsesidig anpassning mellan säljare och köpare. Som grönsakshandeln på Hötorget i Stockholm. Grossisterna och säljarna anpassar sig till köparna och de som inte gör det förvinner. Köparna i sin tur anpassar sina köp efter vad som finns att tillgå. Allt enligt teorin om ömsesidig anpassning.

Enligt den teorin behöver ingen utifrån tala om för marknaden hur eller när den ska agera. Marknaden är född med egenskaperna att kunna avgöra det själv. Som på en given signal börjar säljarna på Hötorget rea sin avokado en timme före stängningsdags, för nästa dag är de övermogna. Hemma hos familjen Johansson står samma kväll avokadosallad på middagsbordet.

Men är verkligheten alltid så enkel? Vad händer om Johanssons efter ett familjeråd bestämmer att avokadon ska vara kravmärkt? Då tvingas branschen godta standarder, vilket gör att det måste finnas certifierare, vilka måste ackrediteras enligt vissa regler. Kort sagt, marknaden måste organiseras. Och vidare: när politiker bestämmer sig för att skapa en marknad, så som skett med offentligt styrda verksamheter under de senaste decennierna - då krävs att någon sätter ramar och villkor, alltså organisering.

Organiserad marknad en anomali?

Detta kanske låter självklart men för traditionella ekonomer är en organiserad marknad en anomali. Enligt nationalekonomen Oliver E Williamson (Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne, 2009) förhåller sig marknad till organisation som olja förhåller sig till vatten. Marknader skapas av sina inbördes aktörer medan organisationer skapas genom regelverk som stipuleras utifrån.

Forskningsprogrammet Att organisera marknader går på tvärs mot de idéerna. I en rad projekt undersöker företagsekonomer, sociologer, statsvetare och antropologer hur marknader organiseras. Man strävar efter bättre förståelse för hur olika marknader faktiskt fungerar och vill utveckla teorier baserade på ingående empiriska studier. Hypotesen är att marknad och organisation hela tiden griper in i varandra. Professor Nils Brunsson, som är verksam vid Score, Stockholm centre for organizational research, ansvarar för programmet:

- Vi hävdar inte att Williamson har fel. Men hans teori om transaktionskostnader bygger på en speciell syn på vad som är marknad och vad som är organisation. Williamsson har rätt i att det finns en ömsesidig anpassning, men det räcker inte som förklaring. Det finns massor av organisering även på marknader. Detta är något som man vet om men som det inte finns särskilt välutvecklade teorier kring, säger Nils Brunsson.

Organisering skapar nya marknader

Inte sällan skapar organiseringen av marknader nya marknader. Marknaden för certifieringsorgan är ett resultat av att dessa krävs för att ringa in en marknad. Eller så skapas marknader genom att man först organiserar dem. Nils Brunsson lyfter fram marknaden för coacher. En coach är en person vars tjänst består av att hjälpa andra genom en viss frågemetodik. För bara tio år sedan fanns knappt coacher. I dag finns tusentals; jobbcoacher, hälsocoacher, livsstilscoacher, chefscoacher med mera. Det som hände var att någon startade en branschförening, stipulerade regler som definierade vad en coach är, och för vilka utbildningar som skulle krävas för att kalla sig coach, samlade till sig medlemmar. Först då uppstod själva marknaden. Och när sedan regeringen beslöt anlita jobbcoacher kom också köparna i stor skala.

- Det hade regeringen inte gjort om inte coaching varit ett etablerat begrepp. Troligen har det lönat sig med all denna organisering, säger Nils Brunsson.

Neoklassiskt ideal

Oliver E Williamson är verksam vid Berkeley University i USA. Han framhåller att ömsesidig anpassning är det neoklassiska idealet. Men Williamson instämmer i Nils Brunssons resonemang att verkligheten inte alltid ser ut så.

- Organiseringen av marknader varierar. Ibland uppstår marknader spontant, som när enskilda företag var och en ser samma möjligheter och kliver in i marknaden oberoende av varandra. Ibland är den orkestrerad av aktiva organisationer, som till exempel vid organiserandet av ett köpcentrum. Ibland organiseras marknaden av företag som tillsammans försöker minska konkurrensen. Det kan också anta formen av en organiserad centralmarknad. Listan fortsätter, säger Oliver E Williamson.

Börshandeln strikt organiserad

Det finns alltså marknader som är ganska strikt organiserade. Till exempel börshandeln. Där finns tydliga regler för hur handeln ska gå till, regler som utomstående aktörer har stiftat och som alla aktörer håller sig till. Annars får man inte vara med. Det är inte främst dessa marknader Nils Brunsson och hans kollegor intresserar sig för utan de så kallat partiellt organiserade marknaderna. Där mängder av aktörer, branschorganisationer, myndigheter, certifieringsorgan, miljögrupper, sätter ramarna, tillsammans och var för sig. Där det finns ytor för maktkonflikter. Forskarnas ambition är att se bortom enkla modeller och med ett explorativt anslag titta riktigt nära på ett antal olika marknader. Det är nödvändigt att studera många marknader eftersom de har olika karaktär, något som inte all marknadsforskning beaktar, enligt Brunsson.

Susanna Alexius är företagsekonom vid Score och medverkar i programmet. Hon förklarar:

- Vi är intresserade av att gå ner i detaljerna, i processerna, i kampen. Hur blev det som det blev och om det kunde varit annorlunda? Om man inte gör så finns risken att man tar idéer och föreställningar för givna. Ta slavförsäljning till exempel. De flesta är idag överens om att det inte är en önskvärd marknad. Men hur såg det ut för 200 år sedan?

Susanna Alexius disputerade för fem år sedan med en avhandling om hur managementkonsulter undkommer regler utan att vara kriminella. Hon har fortsatt intressera sig för ansvarsfrågor och försök att undkomma ansvar. I marknadsprogrammet studerar hon särskilt organisationers försök att undkomma ansvar genom ansträngningar att göra andra ansvariga, exempelvis enskilda medborgare eller konsumenter.

I en organisation är ansvaret oftast möjligt att identifiera och utkräva tack vare regler och hierarki. Men vem har ansvaret för marknaders baksidor? Till skillnad från individer och organisationer är marknader inga juridiska personer som kan avkrävas ansvar kollektivt. Kan vi då verkligen förvänta oss att aktörerna på en marknad spontant delar ansvaret mellan sig? Frågan är central vid miljöförstörelse i samband med utnyttjande av naturresurser.

Svenska spelmarknaden arena för värdekonflikter

Susanna Alexius har i detta program tittat närmre på den svenska spelmarknaden, en marknad präglad av värdekonflikter. Den som under 1800-talet var förbjuden, och som under större delen av 1900-talet varit statligt monopoliserad och hårt reglerad. Men som sedan 1990-talet och framåt utsatts för allt mer tryck, bland annat från EU och från Internetspelbolagen. Det yttre trycket har gjort att ansvarsfrågan är det starkaste argumentet för monopolmarknadens existensberättigande. Men i praktiken har ansvaret för de tuffaste besluten i samband med spelberoendeproblematiken förskjutits från producenter och anordnare till konsumenter och anhöriga.

- Jag blev nyfiken på spelmarknaden när jag såg det statliga spelbolaget Svenska Spels reklam logga Spela lagom. Jag tyckte den var närmast ironisk. Hur spelar man lagom? Spel handlar väl om risktagande. För mig var detta ett tecken på ansvarsförskjutning.

Idag ser vi en framväxande bredvidmarknad för spelansvarsprodukter. Spelaren förväntas självmant ansvarsshoppa innan hon eller han köper sina spel. Spelaren har möjlighet att konsumera budgetverktyg, självtest och interaktiva kontrollprodukter som "Spelkoll" för att skapa överblick och kontroll över sitt Internetspelande.

- Men vilken problemspelare väljer självmant att begränsa sitt spel? Jag menar att det finns en övertro på information och förebyggande ansvarsarbete idag. Det har slagit mig att alla organisationer på spelmarknaden – anordnare, myndigheter och behandlare gärna vill arbeta förebyggande. Det låter ju bra, men vi vet för lite om effekterna.

Marknadens "messiness"

Susanna Alexius har under sina studier av spelmarknaden rört sig i ett vatten av värdekonflikter, av ekonomiska intressen, idealism och oklara ansvarsförhållanden. Det är enligt henne ett exempel på den "messiness" som kännetecknar många marknader. Men trots detta är bilden så stark av den perfekta, fungerande marknaden med välinformerade konsumenter som kan och vill navigera i ett stort utbud. Den bilden påverkar politiker när de ska skapa nya marknader eller reformera existerande. Som exempel nämner Susanna Alexius pensionsmarknaden, med dess oöverskådliga flora av fonder med olika villkor. Just pensionsmarknaden är en av de marknader som studeras i ett projekt inom ramen för programmet.

- Det är inte säkert att mer information är lösningen. Ibland är det själva marknadslogiken som upplevs som problematisk. Som när det gäller bank eller pensionsfonder - konsumenten kanske kan, men inte vill välja. Och då biter inte mer information om valfrihet och valbara alternativ.

Varför är byggmarknaden så ineffektiv?

Flera av projekten har ett historiskt fokus. Kristoffer Strandqvist har undersökt marknaden för rör, något som används vid alla husbyggnationer. Han har undersökt hur den vuxit fram, hur karteller bildats, inte sällan med statens goda minne, och hur dessa strukturer påverkar effektiviteten på byggmarkanden än idag.

- Byggmarknaden brukar allmänt sägas fungera ganska dåligt. Med något decenniums mellanrum kommer utredningar som pekar på dess ineffektivitet. Den senaste utredningen pekade ut installationsmarkbranscherna som särskilt problematiska, det vill säga rör, vvs och el, säger Kristoffer Strandqvist.

Marknaden för rör tar fart under 1920-talet, men det är först på 30-talet som kartellen utvecklas i sin fullaste form, i samband med att frihandeln avtar. Staten är under 1900-talets första decennier svag och gör inget öppet motstånd mot kartellen. Man anser att det håller ordning på branschen. Det finns dock outsiders och om det finns outsiders som säljer sina rör för ett lägre pris hotas kartellen. Vid slutet av 1930-talet anser utländska rörtillverkare att den svenska marknaden är fri och att man kan använda den för att dumpa priser. Detta hotar de svenska tillverkarna Sandviken och Uddeholm. De sluter sig samman med grossisterna och lovar att inte leverera till outsiders om grossisterna i sin tur bara köper svenska rör. Då blir kartellen mer vattentät.

Sen kommer kriget och under krigsåren råder närmast planekonomi i Sverige.

- Då var det regeringen som bestämde vad stålet skulle användas till.

Vid krigsslutet öppnar sig världsmarknaden och det kommer starka vindar från USA om konkurrens och marknadsekonomi. Tyskland, som varit kartellernas förlovade land, ligger i spillror. I Sverige växer motståndet mot karteller. Gunnar Myrdal tillsätter en utredning som resulterar i en ny konkurrenslagstiftning men rörbranschen förekommer lagstiftningen genom att själva avskaffa sina karteller. Under följande decennier börjar de istället köpa upp varandra och gå samman.

- Går det inte att kontrollera priserna genom karteller gör man det genom att köpa upp sina konkurrenter. Att begränsa koncentrationen var något lagstiftarna glömde. Det glömde man även i USA när man konkurrenslagstiftade i slutet av 1800-talet och det är ett viktigt skäl till varför det finns så enormt stora företag där, säger Kristoffer Strandqvist.

Statlig och privat organisering avlöser varandra

En av Kristoffer Strandqvists poänger är att privat organisering eller statlig är kommunicerande kärl. Blir det mindre statlig styrning av marknader ökar den privata i form av kartellbildning och liknande. Enligt Kristoffer Strandqvist är organisering av marknader en förutsättning för att upprätthålla konkurrensen.

- Ju mer fri du låter ekonomin vara, desto mindre konkurrens får du. Den naturliga driften från marknaden är att minska konkurrensen och därmed öka vinsterna. Vill du ha konkurrens måste marknaden organiseras från statens sida. Staten måste ha tummen i ögat på aktörerna och ha ordentliga sanktioner att ta till om regler bryts, säger Kristoffer Strandqvist.

Programmet Att organisera marknader har pågått i tre år och nu börjar publikationerna komma. Susanna Alexius är redaktör för en av de två antologier som ska komma under hösten. Därtill är ett antal monografier på gång. Forskarna planerar också att publicera sig i vetenskapliga tidskrifter, men riktar sig då lika mycket till tidskrifter om marknadsforskning som till publikationer inom det egna fältet, organisationsforskning.

- Vi hoppas kunna bidra till vidgad kunskap, vilket är viktigt eftersom det idag skapas så många nya marknader. Man anser allmänt att marknad är en bra sak. Men resultatet har blivit skiftande, säger Nils Brunsson.

Text: Thomas Heldmark