Nordic spaces

Hur går man tillväga för att få ihop ett forskningsprogram med åtta finansiärer från fem länder och nio projekt med mer än 40 forskare från tolv länder? Torbjörn Eng och Jonas Harvard vet, efter att ha drivit forskningsprogrammet Nordic Spaces.

Efter slutkonferensen i september var det dags för Torbjörn Eng och Jonas Harvard, nuvarande och före detta programledare, att samla ihop fem års erfarenhet och kunskap från programmet. De är överens om att det har varit en spännande resa.

- Det här programmet skulle egentligen aldrig kommit till, säger Torbjörn Eng, som då, 2004 fick i uppdrag av RJ att undersöka förutsättningarna för att etablera ny forskning om separationen mellan Sverige och Finland 1809 .

Intresset var dock svalt eftersom flera av de tilltänkta forskningsfinansiärer nyligen hade varit med i det bilaterala forskningsprogrammet Svenskt i Finland – finskt i Sverige som ansågs beröra liknande ämnesområden. Han föreslog då att man skulle höja blicken och undersöka om inte det nordiska perspektivet på 1809 och dess följder gick att utveckla, en idé som föll i god jord hos RJ.

Torbjörn Eng fick i uppdrag att vidareutveckla idén.

- Vi bjöd in framstående nordenforskarna från olika ämnesområden till en workshop i Sigtuna 2005 för att få fram idéer kring ny forskning om Norden. Idéer som kom att ligga till grund för programbeskrivningen av Nordic Spaces.

Sökte finansiering brett

Sedan följde ett års intensivt letande efter finansiärer, berättar Torbjörn:

- Under det året kontaktade jag drygt 40 finansiärer runt Östersjöområdet. Jag och Mats Rolén på RJ ringde, mailade och besökte dem för att sälja in programmet. Det tog sex månader innan första nappet.

Esterna, genom sitt nationella vetenskapsråd Eesti Teadusfond, var först ut. Torbjörn menar att det var otroligt viktigt att få med de baltiska länderna i programmet. De var nyckeln för att skapa ett program som både finansiellt och bland deltagande forskare sträckte sig utanför de fem länder som vanligtvis är aktiva inom nordenforskning.
Till slut hade åtta finansiärer från Sverige, Finland, Estland samt en samnordisk organisation, Nordforsk, anslutit sig.

Internationellt program med nationella regelverk

Jonas Harvard tog över rollen som programansvarig mitt under programmets gång, eftersom Torbjörn anställdes på RJ. Jonas tycker att det har varit en intressant upplevelse:

- Det här programmet är verkligen speciellt, en udda fågel som har lyckats samla så många finansiärer kring ett så brett ämne. Det är ett bra exempel på transnationellt och mångvetenskapligt samarbete.

Det gränsöverskridande samarbetet har präglat såväl finansiering som forskning.

- Det blev en kombination av nationellt inriktade projekt från finansiärer med nationella regelverk, och pengar från mer flexibla finansiärer som gick till projekt med deltagare från flera länder, säger Torbjörn och Jonas fortsätter:

- Dessutom avsattes resurser som inte skulle gå till forskningen i sig. Det innebar att vi hade en speciell pott för kringverksamheten, till exempel koordinator, tryckbidrag, översättning, för konferenser och workshops. Då fanns utrymme att utveckla samarbetet under arbetets gång.

Norden i ny tappning

Nordenforskning, säger Jonas, har länge ansetts vara lite gammalt, ett avslaget område med perspektiv bakåt. Men nu har ämnet blivit aktuellt igen, till exempel genom den politiska debatten om den nordiska välfärden, Nordentema på Bokmässan och i euro-krisens spår.

Ämnet Nordic Spaces var brett men lyfte fram rumslighet som en viktig aspekt. Syftet var att ge forskarna själva utrymme att definiera problemområdet. Viktigt var det däremot att fokus skulle ligga på dynamisk nordisk utveckling - med ett utifrånperspektiv. Antalet ansökningar överträffade alla deras förväntningar. Totalt skickades 158 ansökningar in, ända från Astrakhan i Ryssland. Varför så många? Jonas var en av de forskarna som antogs:

- Utlysningen signalerade ett internationellt perspektiv som höjde blicken ovanför Sveriges horisont och det var lockande att studera Norden i ett internationellt sammanhang. Kraven på vetenskaplig relevans höjs när resultaten måste vara gångbara utanför den nationella kontexten.

Samarbete

Projekten blev inte nio isolerade stuprör.

- När forskningsprocesserna hade kommit igång satsade vi på att skapa synergier mellan forskarna. Med hjälp av workshops och andra aktiviteter skapades kontaktytor mellan projekten och extrapengarna, till bland annat språkgranskning, var som olja i maskineriet, säger Jonas.

Så här i efterhand tycker Jonas att det hade varit bra om projektledarna från första början hade samlats en gång per termin "för att sätta rytmen":

- Träffas man ofta på gemensamma aktiviteter skapas ett tajtare samarbete. I vårt fall resulterade det i att forskare från flera olika projekt nu ger ut gemensamma böcker.

Torbjörn håller med om att samarbetet kom igång gradvis. Tanken var att hitta synergier och skapa regelbundna kontaktvägar mellan projektledarna. Han pekar samtidigt på problemet med att få tiden att räcka till, för gemensamma satsningar likväl som den ursprungliga forskningsuppgiften.

Både Jonas och Torbjörn ser stora fördelar med öronmärkt finansiering av kringverksamhet såsom workshops. De har kunnat investera i gränsöverskridande forskarsamarbete, såväl mellan discipliner som över nationsgränser. Här har exempelvis dansforskare från Finland mött konsthistoriker från England.

Norden fortsatt viktigt begrepp

Programmet, som har genererat närmare 450 publikationer och konferens-papers, har gett avsevärda bidrag till kunskapen om Norden från en rad perspektiv. Det har genererat många nya projektidéer, och flera av de medverkande forskarna fortsätter inom samma område.

Torbjörn och Jonas har två stora uppgifter framför sig: skriva en sammanfattande programrapport samt att sprida resultaten. Programmets webbplats, nordicspaces.se, kommer att finnas kvar i ytterligare fem år.

- En bokserie i fem delar kallad "The Nordic Experience" kommer att ges ut av det brittiska bokförlaget Ashgate i slutet av året. Vi hoppas verkligen att de nya perspektiv på vår förståelse av Norden som programmet bidragit till, kan nå ut. Förhoppningsvis kan böckerna också användas som kurslitteratur, säger Torbjörn.

Något som har varit överraskande positivt för dem var kraften i det nordiska perspektivet.

- Norden har funnits med som en referensram så otroligt länge. Det har varit fascinerande att se forskningen belägga hur det nordiska perspektivet återkommit gång på gång, säger båda unisont.

Text: Hanna Köllerström