Språkinlärning på hög nivå

2005 delades Riksbankens Jubileumsfonds programstöd ut för första gången. Det gick då till forskningen om avancerad andraspråksanvändning vid Stockholms universitet.

Forskningsprogrammet fick nästan 33 miljoner för att ta reda på hur de som lär sig behärska ett andraspråk helt eller nästan flytande gör.

Avancerade andraspråksanvändare kan obehindrat använda de språk de lärt sig i vuxen ålder för att genomföra arbetsuppgifter och föra avancerade samtal. Samtidigt kan de identifieras av infödda – ibland trots felfritt uttal. Forskargruppen vid Stockholms universitet har studerat dessa avancerade andraspråksanvändare för att bland annat söka svar på vad det är som gör att man inte tar sig den sista biten, när man tagit sig så pass långt i sin språkinlärning.

Resultaten är flera. Bland annat har forskningen lett till en ökad förståelse för vad som styr inlärningen, vad som är de största hindren för att uppnå en avancerad nivå och vad det är som krävs för att använda språket i komplicerade samtal och sofistikerade aktiviteter. De nya forskningsrönen kommer så småningom att sammanställas i boken High-Level Proficiency in Second Language Use.

Samarbete mellan olika institutioner

Kenneth Hyltenstam är professor i tvåspråkighetsforskning och leder programmet tillsammans med Inge Bartning, professor i franska, och Lars Fant, professor i spanska. Utöver tvåspråkighetsforskning, spanska och franska ingår även forskare i engelska och italienska i gruppen.

De olika forskningsprojekten kan delas upp i tre delar. I den första har forskarna undersökt vilka faktorer som påverkar språkinlärningen, bland annat med utgångspunkt i hypotesen att det finns en kritisk åldersperiod för språkinlärning.

Den andra delen handlar om vad som skiljer en avancerad andraspråksanvändare från en infödd, dels i ordförråd och grammatik, dels i diskurs, det vill säga vad som väljs att sägas och hur man väljer att formulera sig.

Den tredje och sista delen är ett nytt forskningsområde och behandlar språkanvändningen hos personer från flerspråkiga miljöer, framför allt ungdomar. Det handlar om en språkbehandling som uppfattas ligga på gränsen mellan andraspråk och infödd, det vill säga en socialt betingad variant.

Svårare att lära sig språk som vuxen

Att ålder spelar in vid språkinlärning är alla språkforskare överens om, men vad bakgrunden till det är, finns det delade meningar om. En del förklarar det med biologiska faktorer medan andra söker förklaringen i sociala och kognitiva faktorer.

Utgångspunkten för forskningen om avancerade andraspråksinlärare är att den vuxnes språkinlärning skiljer sig från hur vi lär oss vårt modersmål som barn. En grundläggande hypotes är alltså den om en kritisk period under uppväxten, då vi har lätt att ta till oss och lära oss språk.

Forskarna i Stockholm har i sina försök sett en stadigt försämrad förmåga med stigande ålder där en mycket liten andel av dem som startar efter puberteten uppnår att de tas för infödda. Den mest sannolika tolkningen av detta är enligt Kennth Hyltenstam att det finns en biologiskt betingad känslighet för språkinlärning.

– Det ser ut som en linjär, svagt försämrad förmåga fram till tolv års ålder, sedan är det en påtaglig nedgång i förmåga under hela tonårsperioden. För de vuxna inlärarna som når en nästan infödd nivå är det andra faktorer som påverkar inlärningsresultatet, bland annat språkbegåvning, säger Kenneth Hyltenstam.

Polyglotter – språkbegåvning och språkintresse

Forskarna har även studerat personer som kan många språk, varav minst sex språk flytande, som de har lärt sig efter puberteten, så kallade polyglotter. Många av de personer man studerat är extremt mångspråkiga, den som kan flest språk behärskar 47 (!) språk, varav 13 riktigt bra.

- Studierna är unika på det sättet att vi systematiskt beskriver ett antal personers språkfärdighet, språkbegåvning och motivation. Det finns inte mycket empirisk forskning på polyglotter sedan tidigare, det mesta är anekdotiska beskrivningar, säger Kenneth Hyltenstam.

Språkbegåvningen är utpräglad hos dem som kan så här många språk. Flera berättar hur de tidigt upptäckte att de hade lätt för att lära sig nya språk. Något som även kännetecknar dessa polyglotter är ett starkt intresse för språk, där de kan vilja lära sig flera språk i samma språkgrupp, samtidigt som de lärt sig några extremt annorlunda språk.

- Många har till exempel lärt sig flera nordiska språk, när de ändå håller på att lära sig svenska, och kan dessutom koreanska och kinesiska. Och de lyckas också hålla isär de olika närliggande språken, förklarar Kenneth Hyltenstam.

Forskningen om polyglotter stödjer bilden av hur avgörande språkbegåvning, motivation och ett specifikt intresse för språk är för andraspråksinlärning hos vuxna.

Call centers – andraspråk i praktisk användning

En annan studie behandlar så kallade call centers i Sydostasien, där inhemsk personal svarar i telefon för utlokaliserade amerikanska och brittiska tjänster. För att kunden ska ha förtroende för den som svarar på frågor måste personalen ha uttal som liknar infödda britters eller amerikaners, och behärska språket som om de vore infödda. Det ska inte märkas att man ringer till andra sidan jorden.

Forskarna har, genom att intervjua personer vid dessa arbetsplatser, studerat hur de behärskar amerikansk och brittisk engelska. Arbetet i ett call center ställer höga krav på att kunna använda språket i komplexa förhandlingar och kunna ge avancerade förklaringar.

Studierna har visat att personalen har kunnat prata avancerad brittisk respektive amerikansk engelska på jobbet, samtidigt som de använder en mer lokal variant av engelska privat – de byter alltså språknivå när de går hem från jobbet.

Men även om personalen tränas i att förbättra sitt uttal, så att det liknar det hos en infödd engelsman eller amerikan, är det andra kompetenser som varit avgörande när deras arbetsförmåga ska utvärderas. När det kommer till kritan är det viktigaste att de kan genomföra jobbet snabbt och effektivt, och en lätt brytning har då visat sig vara acceptabel, trots kraven på att det ska låta som om man ringer inrikes.

Svårare att fatta på engelska

Forskarna i programgruppen har också intresserat sig för vår receptiva förmåga av andraspråk, det vill säga hur mycket vi förstår av exempelvis engelska. För att ta reda på detta har forskarna undersökt hur mycket studenter förstår när en högskoleutbildning sker på ett främmande språk. De har jämfört svensk- och engelskspråkiga studenters förståelse av engelska texter i ämnena biologi och ekonomi, och även deras förmåga att ta in kunskap när den muntliga undervisningen är på engelska.

Vid läsförståelsen är det inte någon skillnad mellan hur väl de engelsktalande och svenska studenterna förstår innehållet. Det går däremot inte lika snabbt för de svenska studenterna – för att uppnå samma kunskapsnivå behövde de lägga ner mycket mer tid och energi i sina studier.

Därtill finns det skillnad i hörförståelse. Vid föreläsningar på engelska uppstår problem för de svenska studenterna, eftersom de inte kan gå tillbaka och ta in informationen igen. De lyckas inte heller ta anteckningar på samma sätt och deltar inte i diskussioner lika mycket som engelskspråkiga studenter.

Sköra zoner

För att se hur ett andraspråk utvecklas på hög nivå har forskare i franska studerat svenskar som bor i Frankrike. De har velat se båda vilka fenomen som ställer till det och vad som hindrar inläraren (det vill säga den som lär sig språket) att bli helt inföddlik.

Studierna har visat att även de som har bott och jobbat i Frankrike i många år och som uppfattas som infödda, gör grammatiska fel. Felen uppstår när yttrandena blir komplexa, med inbäddade satser, och gammal och ny information i samma mening.

- Vi kan förutsäga var i meningen felen kan uppstå. Det är teoretiskt väldigt intressant att alla gör liknande fel, och fel som infödda inte gör, säger Inge Bartning som är professor i franska.

Hon kallar de här språkstrukturella skillnaderna för "sköra zoner". Trots att det bygger på språkregler som man lärt sig väldigt tidigt, så får man inte till grammatiken spontant i talad form när meningen blir för komplex.

Den sena inlärningen som sker genom undervisning bygger så kallad explicit kunskap, då inläraren är medveten om kunskapen och kan formulera den i regler. Den skiljer sig från den tidiga inlärningen av modersmålet som är omedveten, implicit. När barnet föds in i språket blir det tillgängligt spontant och automatiserat.

- Det kanske inte är möjligt att lära sig ett andraspråk helt fullt ut. I de "sköra zonerna" är det väldigt svårt att få de rätta formerna automatiserade, förklarar hon.

Forskargruppen har kunnat identifiera och beskriva utvecklingen skillnaderna mellan infödda och avancerade andraspråksanvändare i olika stadier. Genom att dela upp nivåerna får man ett verktyg att identifiera inlärningsprocessen, vilka färdigheter som lärs in tidigt, mellan och sent.

Inge Bartning och hennes forskargrupp har tidigare beskrivit sex olika nivåer av språkinlärning, nu verkar det som om den sjätte och högsta nivån kan delas upp i ytterligare tre; avancerad, funktionellt tvåspråkig och nästan infödd.

- Det gäller att förstå inlärningsprocessen. Ett språk lärs in under utveckling och det är naturligt att göra fel. I stället för att hänga upp sig på felen så kan de i sig vara ett verktyg för att identifiera vilket stadium av andraspråksinlärning som uppnåtts, säger Inge Bartning.

Ett brett ordförråd inte samma sak som djup ordförståelse

För att använda ett andraspråk på en inföddlik nivå krävs en bred vokabulär. Forskarna har för att undersöka vad som styr utvecklingen av ordförrådet och ordförståelsen, samt vad som skiljer andraspråksinlärare från infödda, studerat hur ordförrådet och den djupare förståelsen för ordens innebörd utvecklas hos avancerade andraspråksanvändare.

De har visat att utvecklingen av ordförrådet hos avancerade andraspråksanvändare inte skiljer sig från den hos infödda. Det är i stället andra faktorer, som kompetensnivå och intresse för ord, som styr hur brett ordförråd en person har. Tidigare språkkunskaper kan spela en stor roll för utvecklingen av ordförrådet hos en som lär sig ett tredjespråk. Där personer som exempelvis kan franska sedan tidigare använder de kunskaperna när de lär sig italienska.

Däremot tyder resultaten på att det finns delar av inlärarens ordförståelse som sällan når den som en infödd har, det handlar då framför allt om talesätt, uttryck och ord med många betydelser.

Formeluttryck - en viktig del av språkinlärningen

Ett bra mått på språkfärdighet är att se på språkliga mönster som flerordsuttryck. För att nå en inföddlik nivå så är formeluttrycken viktiga att kunna, det vill säga vilka ord och uttryck som hör ihop.

Lars Fant, professor i spanska, menar att icke infödda ofta bryter ner dessa idiomatiska helfraser i orden de består av. Om man sedan byter ut ett av orden till en synonym så låter det inte rätt. Trots att yttrandet är grammatiskt korrekt så låter det fel om man till exempel säger "he selects his words carefully" i stället för "he chooses his words carefully".

Enligt Lars Fant fokuserar de som lär sig språk ofta på det skrivna språket, och just flerordsuttryck kan vara svårare att lära sig använda, eftersom det ofta inte orsakar problem med förståelsen.

- Vår skriftfixering ligger ofta bakom felformuleringarna, om inlärning av flerordsuttryck sker utan förmedling av skrift kan inlärarna göra det bättre, menar Lars Fant.

Trots korrekt grammatik kan kommunikationen bli fel

Att kommunicera är inte bara ord, grammatik och formeluttryck. Avgörande för om informationen når fram är hur man väljer att säga något, det vill säga hur språket behandlas på den så kallade diskursnivån. Diskursen är den del av språket som beskriver hur meningen är organiserad och vad man väljer att säga eller inte säga.

I en tvärspråklig studie i programmet har forskarna använt samma metodik för att undersöka svenskar som andraspråksanvändare av spanska, engelska och franska. Svenskar som har bott i respektive land under flera år har fått utföra samma typ av uppgifter på sitt andraspråk. Deras resultat har sedan kunnat jämföras med hur infödda i de olika länderna har uttryckt sig i samma situation.

Forskningen har resulterat i ett stort textmaterial, där samtal, rollspel och muntliga beskrivningar har transkriberats. Forskarna har här sett mönster i språkanvändningen hos de svenska andraspråksanvändarna; hur de organiserar meningar eller yttranden och vad de väljer att ta med för information.

-Trots att de ofta har bra uttal, grammatik och ordförråd så har de inte plockat upp språket på diskursnivå fullt ut, påpekar Lars Fant.

Felen på diskursnivå kan vara avgörande för hur vi uppfattas. Det handlar bland annat om hur man förpackar det man säger med artighetsfraser och pragmatiska markörer. Den infödde kan reagera på fel som inte går att sätta fingret på. Endera gör det att man inte förstår varandra fullt ut eller så upplevs svensken som plump eller oartig.

I en av uppgifterna i den tvärspråkliga studien skulle deltagarna söka ledigt hos sin chef. Svenskarnas förfrågningar på franska och engelska uppfattades ofta som mer direkta jämfört med infödda talare. Det kunde bland annat uppfattas som mindre artigt eftersom svenskarna tenderade att hoppa över nedtonande uttryck som "I was wondering" eller "I was hoping" för att inleda en fråga.

I en motsvarande studie i Chile valde svenskarna i stor utsträckning att inte ta med information om de familjeangelägenheter som låg bakom den önskade ledigheten, men kom däremot med förslag hur deras frånvaro skulle lösas rent praktiskt. I stället för att upplevas som professionella och ansvarsfulla så uppfattades svenskarna som opersonliga och till och med oartiga då de lade sig i och försökte ta över chefens arbetsuppgifter.

Lars Fant menar att det är svårt att skilja på vad som är kulturella och strukturella skillnader. Men det är viktigt att man känner till dessa skillnader eftersom risken för missuppfattning annars är stor.

- Vi vet ganska lite om de senare stadierna i inlärningen eftersom mycket forskning tittar på nybörjarstadierna. Vi har inga bra verktyg för den högre undervisningen, men den är väldigt viktig för att klara av sofistikerade aktiviteter och komplicerade samtal, säger Lars Fant.

Nästa steg är nu att generalisera över de tre språken franska, engelska och spanska, för att kunna dra slutsatser om vad som gäller för alla de tre språken.

Stockholmsungdomars uppfattningar om hur de själva och andra talar

I den tredje delen av programmet har forskarna studerat språket hos ungdomar som växer upp i flerspråkiga miljöer, framför allt i Stockholm.

Trots några studier på 1980-talet och flera pågående forskningsprojekt är det fortfarande mycket vi inte vet om det som ofta kallas för rinkebysvenska. Det handlar inte bara om svenska med brytning, utan forskarna beskriver det som nya gruppspråk och sociolekter.

Forskarna är intresserade av ungdomarnas perception, det vill säga hur de uppfattar olika sätt att prata och hur de tror att de själva låter när de pratar svenska.

I ett av försöken lät forskarna gymnasieelever beskriva talprov från olika delar av Storstockholm. Ungdomar fick på en tunnelbanekarta gissa varifrån de personer som talade kom, och ange hur de uppfattade personerna. Sedan fick de med egna ord beskriva vilken typ av svenska som personerna talade.

Elevernas sammantagna gissningar om bostadsort stämde bra överens med vilken miljö talarna kom ifrån. När eleverna fritt fick beskriva den som talade var två framträdande kategorier "den tuffa förortskillen" och "den fina östermalmsflickan". En del andra talare, som inte hade ett lika särpräglat sätt att prata, uppfattades däremot väldigt olika av olika elever.

Andra försök visade att många av ungdomarna har talare från enspråkiga hem som modell för både hur de tror att de pratar själva, och för vad som representerar bra, korrekt och ren svenska.

Nästa steg i projektet kommer att handla om relationen mellan perception och produktion av tal, det vill säga hur individen uppfattar sitt eget och andras sätt att tala i relation till hur han eller hon faktiskt talar.

Forskning om andraspråk och tvåspråkighet är i dag ett ledande forskningsfält vid Stockholms universitet. Det är också ett viktigt område. Det Kenneth Hyltenstam och hans kollegor försöker att finna svaret på, är vilka faktorer som bidrar till att vissa andraspråksinlärare lyckas nå så avancerade stadier, men också vad det är som begränsar deras möjligheter att nå ända fram. Genom undersöka hur de mest avancerade andraspråksanvändarna utvecklas och använder språket kan vi förstå mer vad som krävs för att framgångsrikt ta till sig ett andraspråk på hög nivå. I framtiden kommer det att bli än mer viktigt att vi behärskar fler språk, för att kunna arbeta, samarbeta och kommunicera i en allt mer globaliserad värld.

Text: Anna Sandström