Riksdagsforskning

Riksdagsforskning har under senare år minskat i omfattning, samtidigt som riksdagens roll och arbetsuppgifter har genomgått betydande förändringar bland annat på grund av globalisering, tilltagande europeiska integration, medialisering och krav på ökad öppenhet.

Dessutom påverkar förändrade villkor för beslutsprocessen i kammare och utskott. Den internationella parlamentsforskningen har kommit att behandla frågor som inte tillräckligt har uppmärksammats inom svensk forskning.

Mot denna bakgrund beviljades fyra forskare medel:

  • Hanna Bäck: The Ideological Cohesion of Parliamentary Parties and Its Implications for Decision-Making in Modern Democracies (projektbeskrivning)
  • Elin Naurin: Democratic representation through the eyes of parliamentarians (projektbeskrivning)
  • Mats Sjölin: Party Government in Flux: Changing Conditions for the Party Groups in the Swedish Riksdag (projektbeskrivning)
  • Lena Wängnerud: Testing the Politics of Presence. A Comparative Study on the Importance of Gender, Class, and Ethnicity in the Swedish Parliament (projektbeskrivning)

Vem har makten i riksdagen?

RJ arrangerade i samarbete med Rifo en kunskapslunch där statsvetarna Lena Wängnerud och Helena Stensöta presenterade resultat kring jämställdhet och förändringar i riksdagen:

  • Vad är en jämställd riksdag? Vilka faktorer bör studeras och hur kan de undersökas? Går det alls att jämföra kön och etnicitet?
  • Vad driver förändring i riksdagen? Partier, utomparlamentariska intressen och förändrade levnadsmönster

Lena Wängneruds presentation

Helena Stensötas presentation

Läs mer

Etnicitet, kön och klass påverkar politikers engagemang

Kvinnor driver inte "kvinnofrågor" längre

Förklaringar till minskade könsskillnader i Sveriges riksdag.