Projekten

 

En kunskapsbas för styrning av samspelet mellan vetenskap och politik (KNOWSCIENCE)

Projektet i korthet:

Kunskapsproduktion har blivit en central samhällsfunktion och styrning av forsknings- och högre utbildningssektorn blir därmed viktig. Erfarenheter finns internationellt vad rör flera av de strategier och instrument som prövas och planeras för sektorn i Sverige. En central aspekt av sådan styrning ligger i styrningens objekt: Universiteten och högskolorna (UoH) och deras verksamheter är starkt normdrivna, och präglas av en omfattande historisk autonomi. Detta innebär att förvaltningspolitiska insatser i forsknings- och högre utbildningssystemet med stor sannolikhet resulterar i oväntade, och ibland icke-önskvärda effekter med bäring på systemets förmåga till långsiktig kunskapsproduktion. Detta projekt introducerar en distinktion mellan strukturstyrning och kunskapsstyrning i forskning och högre utbildning. Syftet med projektet är att förstå hur kunskapsbildning samspelar med policy, oförutsedda effekter på förutsättningarna för kunskapsproduktion, samt vilka lärdomar som kan dras från liknande utveckling i andra länder i detta avseende. Projektet fokuserar tre områden för förvaltningspolitisk styrning: prioriteringar, anslagsinstrument och forskningsutvärderingar, och avser identifiera hur styrningens konsekvenser tar sig uttryck, och hur sådana konsekvenser kan hanteras genom förvaltningspolitiska insatser. Projektet är internationellt komparativt, där Sverige utgör huvudfokus, men jämförande studier genomförs i Finland, Storbritannien, Nederländerna och Schweiz.

Forskare:

  • Merle Jacob (professor), Företagsekonomiska institutionen, Lunds universitet (forskningsledare)
  • Erik Brattström (doktorand), Företagsekonomiska institutionen, Lunds universitet (affilierad)
  • Dietmar Braun (professor emeritus), Institute of Political, Historical and International Studies, University of Lausanne
  • Sarah de Rijcke (associate professor), Centre for Science and Technology Studies (CWTS), Leiden University
  • Devrim Göktepe-Hultén (docent), Företagsekonomiska institutionen, Lunds universitet
  • Tomas Hellström (professor), Företagsekonomiska institutionen, Lunds universitet
  • Leila Jabrane (doktorand), Företagsekonomiska institutionen, Lunds universitet (affilierad)
  • Niilo Kauppi (FiDiPro), Department of Social Sciences and Philosophy University of Jyväskylä
  • Maria Nedeva, (professor), Manchester Institute of Innovation Research, The Universty of Manchester
  • Alexander Rushforth (dr), Centre for Science and Technology Studies (CWTS), Leiden University (affilierad)
  • Rikard Stankiewicz (professor emeritus), Företagsekonomiska institutionen, Lunds universitet
  • Dunkan Thomas (dr), Manchester Institute of Innovation Research, The Universty of Manchester

Mer information finns på projektes egen hemsida.

 

 

Transnationell governance i universitetsfältet

Projektet i korthet:

Projektet analyserar den roll som transnationella och nationella intermediärer spelar i styrningen (governance) av universitetsfältet. Vi relaterar därmed till utlysningens efterlysning av bidrag kring forskningens och den högre utbildningens organisering. Vår utgångspunkt är omförhandlingen av universitetens plats i samhället, och intermediära organisationers roll i att sprida de globala idéer som driver denna omförhandling. Vi studerar de processer genom vilka intermediärer på transnationell nivå formar, tolkar och legitimerar sådana idéer och förmedlar dem vidare till nationella intermediärer, samt hur dessa tolkar om idéerna och anpassar dem till de egna nationella universitetssystemens institutionella ramar.

Den empiriska undersökningen består av översiktsstudier av populationen transnationella intermediärer i universitetsfältet och de idéer som dessa sprider, samt av kvalitativa fallstudier där några sådana idéers "resa" från transnationell nivå till de nationella universitetssystemen analyseras i Sverige och Österrike. Projektet är tvärdisciplinärt och utförs inom forskningsområdet organisationsstudier, med nyinstitutionell teori som ram. Både kvantitativa och kvalitativa metoder används, inkl. en innovativ webcrawlingmetod. Projektet bygger vidare på en pilotstudie av de sökande (2013-14), och utnyttjar samt bygger ut den unika databas över relevanta transantionella intermediärer som påbörjats där.

Forskare:

  • Filip Wijkström (docent), Stockholm Center for Civil Society Studies, Handelshögskolan i Stockholm (forskningsledare)
  • Lisa Maria Dellmuth (dr), Statsvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet
  • Torbjörn Einarsson (ek. dr), Stockholm Center for Civil Society Studies, Handelshögskolan i Stockholm
  • Maria Grafström (docent), Score, Stockholms universitet
  • Martin Gustavsson (docent), Score, Stockholms universitet
  • Michael Meyer (professor), Institute for Non-profit Management, Vienna University of Economics and Business
    Institute for Nonprofit-Management at WU Vienna (University of Economics and Business)
  • Renate Meyer (professor) Institute for Organization Studies, Vienna University of Economics and Business
  • Achim Oberg (dr), IFM, University of Mannheim / Department of Management, Vienna University of Economics and Business
  • Marta Reuter (dr), Statsvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet / Stockholm Center for Civil Society Studies, Handelshögskolan i Stockholm
  • Tino Schöllhorn, IFM, University of Mannheim'

Mer information finns på projektets egen hemsida.

 

 

Resultatbaserad styrning i akademin: praktik och identitet i omvandling

Projektet i korthet:

Detta projekt analyserar de fundamentala mekanismer som avgör hur akademisk verksamhet påverkas av introduktionen av system för s.k. prestationsbaserad resurstilldelning. Med forskande och undervisande personal vid svenska lärosäten i fokus studerar vi hur identiteter konstrueras i relation till "ekonomistiska" former av organisationsstyrning och hur dessa processer påverkar enskilda individers agerande. I synnerhet studerar vi individers prioriteringar av uppgifter och tidsanvändning (mellan och inom breda kategorier så som utbildning, forskning ledarskapsuppgifter, etc) samt karriärval (attraktionskraften hos olika typer av akademiska anställningar, attraktionskraften i att arbeta utanför respektive i högskolesektorn). I projektets senare fas fördjupas analysen av hur institutionella förhållanden påverkar de processer och resultat som identifierats. Programmet vänder då blicken mot frågor om på vilka sätt och varför konsekvenserna av prestationsbaserad resurstilldelning kan förväntas bli annorlunda då de introduceras i olika länder med skilda akademiska traditioner och institutioner, och mot att utveckla diskussionen om likheter och skillnader mellan hur sådan styrning fungerar vid lärosäten, respektive andra typer av forskningsorganisationer.

Forskare:

  • Anders Broström (docent), Institutionen för industriell ekonomi och organisation, KTH
  • Marianne Ekman Rising (professor), Institutionen för industriell ekonomi och organisation, KTH
  • Lars Geschwind (docent), Skolan för teknikvetenskapens kommunikation och lärande, KTH
  • Monica Lindgren (professor), Institutionen för industriell ekonomi och organisation, KTH
  • Johann Packendorf (professor), Institutionen för industriell ekonomi och organisation, KTH

Mer information finns på projektets egen hemsida.

 

 

Samverkan mellan universiteten och näringslivet: en studie av Chalmers samverkan med den globala industrin

Projektet i korthet:

Det här projektet kommer att kritiskt analysera interaktionen mellan universitet och näringsliv, genom studiefallet Chalmers. Forskningsfrågorna behandlar hur ny kunskap och nya kunskapsnätverk utvecklas genom samarbeten, samt dess långsiktiga effekter. Min forskningsstrategi är en detaljerad longitudinell studie av Chalmers Tekniska Högskola mellan åren 2000 och 2015. Vidare studeras tre industrisektorer som interagerar med Chalmers, nämligen en hightech genom nanoteknologi, en mediumtech genom reglerteknik/logistik och en lowtech genom idrottsmaterial. Chalmers är ett specialfall, i Sverige, genom att vara internationellt ledande, vilket gör det möjligt att genomföre internationella jämförelser och att reflektera över dess roll i den svenska kunskapsekonomin.

Forskare:

  • Maureen McKelvey (professor), Institutet för innovation och entreprenörskap, Institutionen för ekonomi och samhälle, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet (forskningsledare)
  • Evangelos Bourelos (fil. dr), Institutet för innovation och entreprenörskap, Institutionen för ekonomi och samhälle, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet
  • Linus Brunnström (doktorand), Institutet för innovation och entreprenörskap, Institutionen för ekonomi och samhälle, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet (affileriad)
  • Guido Bünsdorf (professor) Institutet för innovation och entreprenörskap, Institutionen för ekonomi och samhälle, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet / Department of Economcis, University of Kassel (affilierad)
  • Ethan Gifford (doktorand), Institutet för innovation och entreprenörskap, Institutionen för ekonomi och samhälle, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet (affilierad)
  • Astrid Heidemann Lassen (dr.) Institutet för innovation och entreprenörskap, Institutionen för ekonomi och samhälle, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet / Center for industrial production, Aalborg University
  • Ida Hermannson (doktorand), Akademin för textil, teknik och ekonomi (inklusive Textilhögskolan), Sektionen för företagsekonomi och textilt management, Högskolan i Borås (affilierad)
  • Daniel Ljungberg (fil. dr), Institutet för innovation och entreprenörskap, Institutionen för ekonomi och samhälle, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet
  • Olof Zaring (docent), Institutet för innovation och entreprenörskap, Institutionen för ekonomi och samhälle, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet

Mer information finns på projektets egen hemsida.

 

 

Vetenskaplig stat eller statlig vetenskap? Välfärdsforskningens och välfärdspolitikens kunskapsformer 1911–2015

Projektet i korthet:

Ett nära samarbete mellan beslutsfattare, experter och forskare anses känneteckna framväxten av det moderna Sverige. Några historiker talar till och med om den svenska välfärdsstaten som en institutionaliserad "vetenskaplig stat". Samtidigt visar forskningen att samarbetet inte varit utan friktion och att det bl.a. finns en konflikt mellan en politikerstyrd uppdragsforskning och den av forskare idealiserade fria forskningen.

Syftet med projektet är att analysera skärningspunkter och spänningar mellan forskningens och politikens kunskapsformer på det välfärdspolitiska området, närmare bestämt på missbrukspolitikens område. Med teoretisk inspiration av science-policy-nexus-forskning och vetenskapshistoria undersöks kopplingar mellan policy och forskning över tid och kontextuellt, från 1910-talet fram till idag. Med empiri och arkivmaterial från olika arenor undersöks de olika sätt som politiker, myndigheter och forskare har definierat fältets kunskapsbas. Tre olika delstudier planeras, om kunskapsproduktion och de sociala forskningsråden; kunskapsspridning och statlig alkoholpolitik; och kunskapsanvändning i Stockholms lokalpolitik. I en fjärde syntetiserande studie jämförs resultaten. Vilka ansträngningar har gjorts för att tillgodose policymakarnas behov av forskningsbaserad kunskap och hur har forskarna svarat upp? På vilka sätt har forskningens status som politiskt reforminstrument förändrats under en period av 100 år?

Forskare:

  • Johan Edman (docent), Centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning (SoRAD), Stockholms universitet (forskningsledare)
  • Helena Bergman (fil. dr), Historiska institutionen, Stockholms universitet
  • Lena Eriksson (fil. dr), Centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning (SoRAD), Stockholms universitet

Mer information finns på projektets egen hemsida.

 

 

Bortom torghandel och elfenbenstorn: En studie om integrerad vetenskap för hållbar kunskapsförsörjning

Projektet i korthet:

Det här forskningsprojektet fokuserar på det framväxande perspektivet integrerad vetenskap som en metod för hur samhällets olika aktörer kan bidra till integrerad kunskapsutveckling; ett perspektiv som efterfrågas både inom forskningen och i den offentliga debatten när det gäller vetenskapens roll i samhället. Medan samverkan mellan akademi och andra samhällssektorer ofta framhålls som viktigt kännetecknas också relationen som fylld med motstridiga, och ibland naiva, åsikter och förväntningar. Projektets syfte är att utveckla en förståelse för förutsättningar för integrerade processer för kunskapsproduktion, att hantera sina många utmaningar, och för att nå de olika förhoppningar som man inom de olika samhällssektorerna hyser till sådana samarbeten. Genom att undersöka de dynamiska lärprocesserna av tre svenska samarbetsplattformar, ämnade för att hantera utmaningar med miljö, hälsa och socialt välbefinnande, och genom att jämföra deras initiativ med internationella erfarenheter av integrerade vetenskap, kommer vi att bidra med empiriska och teoretiska insikter om integrerad kunskapsutveckling för att säkerställa samhällets långsiktiga och hållbara kunskapsförsörjning.

Forskare:

  • Anna Jonsson (docent), Företagsekonomiska institutionen, Ekonomihögskolan, Lunds universitet/Score, Stockholms universitet (forskningsledare)
  • Maria Grafström (docent), Score, Stockholms universitet
  • Mikael Klintman (professor) Sociologiska institutionen, Lunds universitet

 

 

Förpacka, förhandla, förändra: Att översätta kunskap till praktik

Projektet i korthet:

Hur blir forskningsbaserad vetenskaplig kunskap till praktik? Och närmare bestämt, hur blir kunskap som tas fram inom en kontext till praktik i en helt annat?

Projektet studerar skärningspunkten mellan produktionen av (medicinsk) kunskap och dess användning i praktiken, genom att fokusera på medlande yrkesutövare i tre till synes så disparata yrken som veterinärpatologer, barnmorskor i föräldrautbildning och leverantörer av företagshälsovård. Genom etnografiskt fältarbete - att observera och intervjua medlare och praktiker för att fånga deras perspektiv på sitt arbete - samt att analysera riktlinjer, generar projektet kunskap om vilka faktorer som påverkar hur kunskap förflyttas mellan kontexter och översätts till vardaglig praktik. Projektets resultat gör det möjligt att både bättre förstå samhällets kunskapsförsörjning på en teoretisk nivå och att följaktligen utveckla och förbättra den i praktiken. Eftersom vetenskapsbaserad kunskap spelar en central roll i dagens samhälle, är det av stor samhällsrelevans att utarbeta sätt att reflektera över hur vetenskapsbaserad kunskap blir en del i människors vardag.

Forskare:

  • Corinna Kruse (docent), Tema Teknik och social förändring, Linköpings universitet (forskningsledare)
  • Jenny Gleisner (fil. dr), Tema Teknik och social förändring, Linköpings universitet
  • Hannah Grankvist (fil. dr) Tema Teknik och social förändring, Linköpings universitet
  • John Sjöström (fil. dr) IVL - Svenska miljöinstitutet

Mer information finns på projektets egen hemsida.

 

 

Föreställningen om en evidensbaserad praktik inom socialtjänsten

Projektet i korthet:

Sedan nästan två decennier har nödvändigheten att fastställa huruvida professionella interventioner är baserade på vetenskapligt säkrade underlag, oftast kallad evidensbaserad praktik (EBP), utgjort en viktig och växande politisk tendens inom många olika yrkesområden. Kravet på en vetenskaplig underbyggnad för yrkesutövningen är tydligast utvecklas inom det medicinska området, men det är ganska uppenbart tydligt närvrande även för psykosociala interventioner. Frågan om vad EBP har att erbjuda praktiskt socialt arbete och hur det borde genomföras har ockuperat en central position i debatten inom socialt arbete i Sverige. Det aktuella projektet har ett övergripande mål att etablera en teoretisk och empirisk grund för en analys av arbetet med att omvandla den svenska sociala praktiken genom att genomföra EBP, och genom detta ge en god grund för en kritisk diskussion om problemen och utsiktenar knutna till ambitionen att erbjuda mer standardiserade och vetenskapligt säkrade metoder. Inom denna bredare ram finns ett antal underliggande teman närvarande: Organiseringen av EBP, ett tema som inkluderar hur EBP är iscensatt i olika nationella sammanhang. En andra tema är riktad mot en empirisk samt en analytisk bedömning av de grundläggande metodologiska övervägandena. Ett tredje tema handlar om genomförandet av EBP, är att hur olika intressenter försöker säkra interventionstrohet. Det fjärde temat gäller om och hur problemen med EBP kan lösas.

Forskare:

  • Anders Bergmark (professor), Institutionen för socialt arbete, Stockholms universitet (forskningsledare)
  • Åke Bergmark (professor), Institutionen för socialt arbete, Stockholms universitet
  • Alexander Björk (fil. dr), Institutionen för socialt arbete, Stockholms universitet
  • Karin Helmersson Bergmark (professor), Sociologiska institutionen, Stockholms universitet
  • Patrik Karlsson (docent), Institutionen för socialt arbete, Stockholms universitet
  • Lisa Skogens (docent), Institutionen för socialt arbete, Stockholms universitet
  • Ninive von Greiff (docent), Institutionen för socialt arbete, Stockholms universitet
  • Stefan Wiklund (docent), Institutionen för socialt arbete, Stockholms universitet