En högtidsdag för skatteforskningen

2013-12-13

Det var trångt i riksdagens förstakammarsal i Stockholm när Riksbankens Jubileumsfond, Riksdagens skatteutskott och Skatteakademien den 21 mars anordnade seminarium om skatteforskning, skattepolitik och sysselsättning. Drygt 140 forskare, politiker och andra intresserade diskuterade dessa frågor under en hel dag.

Huvudmoderator under dagen var Gunnar Eliasson, ledamot i Skatteakademien som tillsammans med Sveriges riksdag var medarrangörer.

– Man får väl kalla det här för skatteforskningens högtidsdag i Sverige, sa han.

Riksbankens Jubileumsfond utlyste, tillsammans med Skatteverket och Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap, FAS, bidrag till skatteforskning i två omgångar under 2007 och 2010. Tolv forskningsprojekt beviljades anslag på totalt 60 miljoner kronor. Ett skäl till utlysningen var att den tilltagande globaliseringen – med ökande arbetspendling, in- och utvandring samt en alltmer gränslös ekonomi – ställer helt nya krav på skattesystemet och skattestrukturen – och därmed på skatteforskningen.

Under den första halvan av seminariedagen berättade de forskare som fått bidrag om sina projekt, sina mål, vilka resultat de hoppades uppnå och hur de arbetar.

Nytt skatteforskningsinstitut

Förmiddagen inleddes med att Sören Blomquist, professor och föreståndare för forskningsinstitutet Uppsala Center for Fiscal Studies, UCFS, presenterade en del av deras pågående forskning. UCFS bildades 2008, till stor del tack vare bidrag från Riksbankens Jubileumsfond, och cirka 35 personer – inklusive doktorander – är verksamma där.

Institutet har en internationell prägel med cirka 20 gästforskare. De anordnar seminarier, utbildningar och producerar forskningsrapporter och doktorsavhandlingar. Sören Blomquist har fått anslag från Riksbankens Jubileumsfond för att i ett stort forskningsprojekt undersöka skatter och skattesystem i en allt mer globaliserad värld. Det forskningsprogrammet sker främst inom fem områden: skatter, migration och pendling över nationsgränser, samspel mellan offentliga utgifter och skatter, skatters effekt på beteende och välfärd, beskattning av kapitalinkomster och entreprenörskap samt skattemoral, skatteflykt och skatteundandragande.

Per Engström, docent vid UCFS, presenterade forskning kring RUT- och ROT-avdragen. En fråga han undersöker är hur inkomstutvecklingen för dem som köper ROT- och RUT-tjänster ser ut. De som köper subventionerat hushålls- och hantverksarbete har högre inkomster än dem som inte gör det. Sambandet är därmed tydligt, men forskargruppen vill försöka ta reda på vilka effekter RUT och ROT har på inkomsterna. Ett problem är att inkomsterna ökade redan innan reformerna för dem som köper tjänsterna. De har inte kommit fram till några resultat än, men arbetar med hur de ska kunna visa på ett sådant orsakssamband.

Har reformerna då skapat fler jobb? Här är data tydligare. Det ser ut som om åtminstone RUT-reformen har skapat högre näringsinkomster för företagare inom den sektorn.

Presentationerna av forskningen vid UCFS kommenterades av professorerna John Hassler och Mats Persson, bägge från Institutet för internationell ekonomi vid Stockholms universitet. John Hassler gav, med ledning av Assar Lindbecks erfarenheter, tips om hur man får ett forskningsinstitut att bli framgångsrikt. Hans råd innefattade allt från att kräva att institutets forskare publicerar sig i internationella tidskrifter till att det finns en tydlig koppling mellan teori och empiri och att man odlar en känsla av ansvar och delaktighet hos institutets forskare.

Mats Persson efterfrågade mer grundforskning inom skatteområdet.

– Det är klart att vi vill veta vad RUT-avdraget har för effekter till exempel. Inte minst för att fatta rätt beslut. Men det är tillämpad forskning och utredningsverksamhet. Det finns ganska mycket sådant redan. Riksdagens utredningstjänst är ett exempel, sa han.

Han har gått igenom avhandlingar vid de fem stora universiteten de senaste åren. Av ett par hundra avhandlingar hade ingen ordet "skatter" i titeln. Endast fem hade en titel som antyder att de kan handla om skatteforskning, vilket tyder på att området inte tillhör de mest "heta" att forska inom.

– Unga doktorander idag tycker inte att skatteforskning är ett spännande område. Bör vi få dem att tycka det genom riktade satsningar, exempelvis via Riksbankens Jubileumsfond? undrade han.

– Det är inte uppenbart att man ska styra forskningen så mycket och jag håller med om att det görs lite grundläggande skatteforskning. Vi försöker hitta en balans mellan teori och empiri på vårt institut. Jag skulle gärna se en förskjutning i mixen, men internationellt så är det en väldig slagsida mot empirisk och tillämpad forskning, svarade Sören Blomquist.

Genusperspektiv på skatter

Åsa Gunnarsson, professor vid juridiska institutionen vid Umeå universitet, berättade om sin studie av skattesystems genusaspekter. Det finns tydliga skatterelaterade skillnader mellan könen, bland annat att män har högre inkomst och förmögenhet. Undersökningar visar att nya skattelagar ofta befäster ekonomiska skillnader mellan könen istället för att jämna ut dem. Vad hon försöker göra är att teoretisera genusperspektivet på skattesystemet och undersöka hur skatter kan utformas för ökad ekonomisk jämställdhet.

Hon berättade att sambeskattningen mellan makar, som slopades i Sverige 1971, återinförs i många länder. Men Sverige verkar inte gå åt det hållet. När vi införde exempelvis jobbskatteavdraget gick det till individen, inte till hushållet.

– Vi är lite av landet annorlunda genom att vi har en mer individualistisk syn på människan än i andra länder, konstaterade Mats Pertoft (mp), ledamot i skatteutskottet.

Åsa Gunnarssons presentation kommenterades av Robert Påhlsson, professor vid juridiska institutionen vid Göteborgs universitet. Han hävdade att rättvisefrågor är grundläggande, men att rättviseteorierna kan innebära gränsdragningsproblem.

– Likhetsideologin har svagheter. Den kan användas för att utjämna skillnader, men också för att bekräfta dem. Vilka grupper är så lika att de är jämförbara och därmed bör bli föremål för likabehandling? Det är en dagspolitisk fråga, sa han.

Stor bredd i forskningen

Ytterligare fem pågående forskningsprojekt som fått stöd av Riksbankens Jubileumsfond presenterades mer kortfattat under förmiddagen. Tomas Sjögren, professor vid nationalekonomiska institutionen vid Umeå universitet, inledde med att berätta om tre pågående studier av ekonomi, beteende och beskattning. Forskargruppen, med professor Thomas Aronsson som projektledare, undersöker bland annat hur vi jämför vår ekonomi och konsumtion med varandra och hur olika offentliga strukturer, som EU och nationella system, samverkar.

Lennart Flood, professor vid nationalekonomiska institutionen i Göteborg, arbetar med ett projekt som undersöker hur hushållen påverkas av ekonomiska reformer. Han redogjorde för en vidareutveckling av en modell för att utvärdera ekonomiska reformer, som exempelvis jobbskatteavdraget. Deras modell tar mer hänsyn till hur folks beteende påverkas, exempelvis hur mycket man arbetar, än den så kallade simuleringsmodell som Statistiska Centralbyrån använder för att mäta effekten av skattereformer och andra förändringar som påverkar hushållsekonomin (FASIT).

Lotta Björklund Larsen, fil. dr, Tema teknik och social förändring, vid Linköpings universitet, berättade om sitt perspektiv som socialantropolog på beskattning. Hon ser beskattning som relationsskapande, mellan individer och stater. Detta sociala kontrakt studerar hon genom att undersöka Skatteverkets instruktioner och dessutom följa ett projekt på myndigheten om kostnadsavdrag. Gruppen på Skatteverket som arbetar med detta följer hon med intervjuer och genom att delta i deras vardagliga arbete, så kallad deltagande observation.

Sekretess och internationalisering

Eleonor Kristoffersson, professor i skatterätt vid Örebro universitet, forskar kring offentlighet och sekretess i samband med skatter och inkomst. Nuvarande regler för skattesekretess kom till 1980, men sedan dess har internet och nya möjligheter till informationsspridning tillkommit som hon anser att regelverket behöver ta hänsyn till.

– Man kommer nog att behöva ta hänsyn till teknikutvecklingen, att det kommer att behövas ett utökat integritetsskydd, sa hon.

Tre doktorsavhandlingar skrivs inom det projektet och forskarna jämför bland annat våra svenska sekretessregler med Österrikes och de samarbetar med österrikiska forskare. I Österrike är banksekretessen betydligt hårdare än i Sverige och det är till och med svårt att ta reda på vad andra tjänar.

Mattias Dahlberg, professor vid juridiska institutionen vid Uppsala universitet, avslutade förmiddagen med att berätta om det forskningsprojekt han leder. Det handlar om de nya krav som internationaliseringen av ekonomin ställer på skatterätten och behovet av att uppdatera lagar och regler.

De principer som ligger till grund för vårt beskattningssystem är från början av 1900-talet. Har man en gång varit bosatt i Sverige kan man vara obegränsat skattskyldig i vårt land om man har en "väsentlig anknytning" hit. Men det blir allt mer migration och arbetspendling över gränser som gör reglerna föråldrade.

Ett annat fokus för forskarna i Uppsala är hur fri rörlighet för tjänster påverkar den nationella rätten och det nationella skattesystemet. De undersöker dessutom hur pengar överförs mellan huvudkontor i ett land och delkontor i andra länder. OECD-bestämmelserna för detta är ganska tydliga, men det svenska regelverket är relativt oklart.