Litteratur som skapar identitet

2014-01-15

Antiken har spelat större roll för modern europeisk identitet än vi tror. Det menar litteraturvetaren Paula Henrikson, en av 2012 års Pro Futura-forskare. Hon hoppas kunna visa det genom att studera antikens betydelse för svensk 1800-talslitteratur.

Genom att undersöka 1800-talslitteraturen vill hon visa hur den klassiska antiken medverkat till att forma den moderna synen på oss själva som européer. Hon menar att romantiken under 1800-talet inte alls, vilket ofta påståtts, innebar något uppbrott från antika ideal och förebilder. Tvärtom, förskönade man snarare den förlorade värld som antiken innebar.

En av de tre delstudier hon ska ägna sin tid som Pro Futura-forskare åt handlar just om idealiseringen av antiken – samtiden ansåg sig stå i skuld till det samtida Grekland eftersom grekerna en gång i tiden frambringat så mycket av det som den europeiska kulturen byggde på.

Studien handlar om filhellenismen, det vill säga det europeiska stödet för grekernas frihetskamp mot turkarna under det tidiga 1800-talet. När det Grekland blev självständigt lanserades självständighetskampen som en konflikt mellan det kristna Europa och det muslimska ottomanska riket. I Sverige – precis som i andra europeiska länder – tog sig stödet för den grekiska saken litterära uttryck. Atterbom är ett exempel på en skald som skrivit i filhellenistisk anda.

Samtida intressen styr

Den andra av Paula Henriksons delstudier i forskningsprojektet Nordic Light: Classical models and modern norms in Swedish literature 1800-1860 fokuserar på svensk översättning av grekisk och romersk litteratur och den tredje på reselitteratur där mötet mellan det samtida och det klassiska syns tydligt. Genom att undersöka 1800-talets litteratur ur de aspekterna hoppas hon kunna visa hur den klassiska antiken medverkat till att forma en modern europeisk identitet.

Efter sin prisbelönta avhandling Dramatikern Stagnelius 2004 ägnade hon sig åt att ge ut Stagnelius samlade verk och gav sig sedan in på ett annat litterärt område som berör hur det förflutna påverkar det moderna, nämligen editionshistoria och editionsfilologi. Det handlar om hur utgivning av olika slags texter fungerat, varför vissa texter men inte andra ges ut och så vidare.

– Min forskning handlar om hur vi använder historiska verk för samtida intressen, till exempel i formeringen av nationalstaten, förklarar hon.

Hon nämner Skånelagen som ett exempel på en text som tryckts för att tjäna olika nationella intressen. Den har i omgångar getts ut som både svensk och dansk lag. Ursprungligen var den dansk, men den fungerade som så kallad landskapslag i bland annat Skåne och gavs i Sverige ut som en svensk lag.

Editionshistorikerna studerar därför också hur litteratur skapar identitet, exempelvis nationell identitet. Idén om en nationell litterär kanon, en typiskt svensk litteraturskatt, är ytterligare ett nutida exempel på hur litteratur kan verka identitetsskapande.

Ligger nära idéhistoria

Den gren av litteraturvetenskapen där Paula Henrikson är verksam gränsar till flera andra discipliner, kanske främst idéhistoria.

– Tvärvetenskap är inte något självändamål, men det kan vara bra att strunta i disciplingränserna och sätta forskningsfrågorna i centrum, säger hon.

För tillfället är Paula Henrikson barnledig och hon tillträder därför som Pro Futura-forskare 1 januari 2014.

– Pro Futura ger möjlighet att verkligen fokusera på forskning under ett antal år. Sedan hoppas jag att det ger möjlighet till nya vetenskapliga kontakter och forskningssamarbeten.