Lukten i centrum

2014-01-15

Jonas Olofsson, forskare i biologisk psykologi, hävdar att luktsinnet är viktigare för oss än vi tror. Tack vare Pro Futura får han möjlighet att fördjupa sig i kopplingen mellan luktsinne, hjärna och minne.

En av litteraturens mest kända episoder är när huvudpersonen i Marcel Proust På spaning efter den tid som flytt doppar en madeleinekaka i lindblomsté och plötsligt börjar minnas saker från sin barndom.

- Proust-effekten, kopplingen mellan lukt och minne, är det som gör att jag tror att man kan hitta intressanta saker när man undersöker sambandet mellan minnet och luktsinnet, säger Jonas Olofsson, en av tre Pro Futura-forskare 2012.

Äldsta sinnessystemet

Vi avfärdar ofta luktsinnet som vårt minst viktiga sinne, men det är en åsikt som Jonas Olofsson inte alls håller med om.

- Ser man på hjärnans struktur så är luktsinnet det äldsta sinnessystemet. Till och med encelliga organismer har en förmåga att känna av kemiska ämnen i sin miljö, säger han.

Det flesta skulle dock anse att det är värre att bli blind eller döv än att förlora luktsinnet.

- Vårt samhälle är inriktat på visuell navigering och kommunikation via hörseln, men de som förlorar luktsinnet tycker ofta att livet blir mindre intressant. Mycket av det vi anser ha god kvalitet i livet och som väcker känslor – som att äta god mat på en restaurang eller känna doften av vår partner – förutsätter luktsinnet.

Han kom in på området som forskningsassistent i Umeå, i ett projekt som undersökte förändringar i luktsinnet och hjärnan hos gravida, som kan bli illamående av vissa dofter. Det ledde vidare till ytterligare ett projekt som undersökte om försämrat luktsinne kunde vara ett tecken på begynnande demens. Det så kallade Betula-projektet har följt 500 äldre under en lång tid och forskarna bakom det har kunnat se att minnesproblem oftast föregås av försämrat luktsinne. Det innebär att ett test av luktsinnet skulle kunna användas diagnostiskt för att ta reda på om en person håller på att bli dement.

Men det ligger ännu i framtiden.

- Det är upp till läkare och beslutsfattare i vården när man bedömer att det finns tillräckliga skäl att införa test av luktsinnet som diagnosmetod. Jag kan inte svara på när, och om, det blir aktuellt, säger Jonas Olofsson.

Vetenskapsgrenar förs samman

Tack vare Pro Futura får han nu tid att koncentrera sig påsitt speciella och tvärvetenskapliga forskningsområde.

- Det är tufft att vara nydisputerad forskare. Men nu kan jag ägna all min tid åt forskningen. Det är ovärderligt. Dessutom får jag ett kontaktnät via SCAS. Eftersom jag sysslar med biologisk psykologi är jag lite mer naturvetare än de humanister och samhällsvetare som finns där. Jag tror det kommer bli spännande möten som ger nya idéer.

Jonas Olofsson ser allt mer tvärvetenskapligt tänkande inom forskningsvärlden.

- I dag är det få som ifrågasätter att biologisk psykologi är en del av psykologin. Psykologin och biologin blir allt mer sammanflätade.

Han släpper inte sitt speciella forskningsområde.

- Om fem år tror jag att jag kommer att vara professor med en forskargrupp som forskar kring lukt, kognition och hjärnan, kring luktsinnets neurofysiologi.

En populärvetenskaplig bok om biologins roll inom humaniora och samhällsvetenskap är också på gång.

- Jag vill förändra människans syn på biologisk forskning, säger Jonas Olofsson.