Ali Ahmed drivs att förstå

2014-01-15

Han var duktig på matematik i skolan. Dessutom har han alltid varit intresserad av samhällsproblem. I dag är Ali Ahmed Pro Futura-forskare och hjärnan bakom många experimentella studier av diskriminering.

– Det var inget jag tänkte på medvetet när jag skrev min doktorsavhandling, som handlar om etnisk diskriminering. Men i efterhand kan jag se att det förmodligen är så, säger han.

Ali Ahmed föddes 1977 i Trollhättan. Han har bott hela sitt liv i Sverige men känner ändå att han har två identiteter – en svensk och en indisk. Hans föräldrar flyttade till Sverige från Indien några år innan han föddes.

– I Trollhättan fanns det en liten grupp invandrare på den tiden. Man träffade alltid på olika typer av problem och jag blev intresserad av att se varför de uppkom, säger Ali Ahmed.

Han berättar om svårigheter som mötte invandrarna på arbetsmarknaden men även om bemötandet i samhället i stort.

– Det som var jobbigast för mig som barn var att se hur mina föräldrar blev annorlunda behandlade på sjukhuset eller på banken bara för att de pratade svenska med brytning. Jag uppfattade att de nästan blev behandlade som inkompetenta eller dumma.

Strukturer hindrar

I flera forskningsstudier har Ali Ahmed senare undersökt hur människors fördomar styr deras beteende.

– Det pratas alltid om att invandrare ska integreras och assimileras i det svenska samhället, men det är inte alltid så enkelt för den som har levt ett halvt liv i ett annat land. Det är inte ens lätt för andra generationens invandrare, säger han.

Att det finns strukturer som hindrar invandrare från att komma in på den svenska arbets- och bostadsmarknaden är något som Ali Ahmed har kunnat visa genom sin forskning. Men det var inte långt ifrån att det aldrig blev någon forskning för hans del.

Uppmuntrades av handledaren

Efter gymnasiet var han skoltrött. Han hade olika ströjobb i ett år, innan han började på universitet. När han tagit sin ekonomexamen vid Göteborgs universitet var han sugen på att ge sig ut på arbetsmarknaden, men till slut valde han ändå att studera vidare, uppmuntrad av sin uppsatshandledare och av föräldrarna. "Jobba kan du alltid göra senare", sa de. Nu är Ali Ahmed professor i nationalekonomi vid Linköpings universitet och har inga planer på att sluta med forskningen.

– Jag tänker hålla på så länge jag tycker att det är roligt, säger han.

Och att det skulle sluta att vara roligt har han numera svårt att tänka sig.

Experimentella metoder

De senaste åren har han arbetat tillsammans med Mats Hammarstedt, en tidigare kollega vid Linnéuniversitetet i Växjö, där Ali Ahmed var anställd under sin doktorandtid och efter disputationen fram till 2012. Tillsammans genomförde de den första forskningsstudien som visade att personer med utländskklingande namn diskrimineras på den svenska bostadsmarknaden. Studien, som presenterades på bred front i början av 2007, fick stor uppmärksamhet i massmedierna. Forskarduon använde sig av en experimentell undersökningsmetod. De skickade ut två matchade fiktiva bostadsansökningar till ett antal hyresvärdar. Skillnaden i svarsfrekvens blev stor beroende på om det var "Erik" eller "Muhammed" som sökte lägenhet.

De experimentella metoderna har blivit något av Ali Ahmeds signum. Redan i sin doktorsavhandling använde han sig av experimentella metoder, som en av de första nationalekonomerna i Sverige. Då studerande han etnisk diskriminering. De senaste åren, under sin tid som Pro Futura-forskare, har han främst intresserat sig för diskriminering på grund av sexuell läggning.

Diskriminering av homosexuella

Den senaste av hans studier, även denna gjord i samarbete med Mats Hammarstedt, visar att homosexuella kvinnor och homosexuella män blir diskriminerade i ungefär lika stor utsträckning på arbetsmarknaden – i genomsnitt. Sett till enskilda yrken blir bilden dock annorlunda. I mansdominerade branscher är det främst homosexuella män som diskrimineras, medan läget för homosexuella kvinnor är sämst inom yrken där kvinnorna är i majoritet.

– Vad studien visar är alltså att inte bara sexuell läggning spelar roll utan att det också finns en viss koppling till traditionella könsroller. Homosexuella män löper större risk att bli diskriminerade i yrken där även kvinnor i högre grad diskrimineras och tvärtom, säger Ali Ahmed.

Ålder spelar roll

Även åldersdiskriminering är något som Ali Ahmed har studerat, om än i begränsad omfattning. En mindre studie som han genomförde med ett par kollegor visade att också en relativt liten åldersskillnad ger utslag i samband med jobbansökningar. Ali Ahmed misstänker att ålder i själva verket har större betydelse än både etnicitet och kön när det kommer till diskriminering på arbetsmarknaden, och han menar att detta är något som behöver utforskas närmare. På frågan om Ali Ahmed är den som kommer att utforska detta område svarar han stillsamt:

– Kanske i framtiden. Allt har sin tid.

Blir aldrig mätt

Just nu vistas han i Uppsala vid Swedish Collegium for Advanced Study, SCAS, som är ett av Europas främsta institut för avancerade studier, och till hösten ska han forska vid Center for Advanced Study in the Behavioral Sciences vid Stanford University. Båda dessa vistelser ingår i det postdoktorala spetsforskningsprogrammet Pro Futura, som Ali Ahmed påbörjade fyra år efter sin disputation. Han ser programmet som en fantastisk möjlighet att få ägna sig helhjärtat åt sin forskning och samtidigt interagera med forskare inom andra ämnen. Det som driver honom vidare är framför allt en vilja att förstå saker som han tidigare inte har förstått.

– Har man en forskningsfråga och finner svaret på den så leder det till tio nya frågor. Det känns aldrig som att "nu är jag mätt och kan sluta".