Fransk-svenskt samarbete kring bysantinologi

2014-12-16

Ingela Nilsson vid Uppsala universitet har tilldelats forskningsmedel för det fransk-svenska samarbetsprojektet "Text och berättande i Bysans". Målet är att utveckla forskningen inom bysantinologi genom att skapa en gemensam forskningsmiljö för forskare i Paris och Uppsala.

Ingela Nilsson, en av RJ:s Pro Futura-forskare, är professor i grekiska med inriktning mot bysantinsk grekiska vid Institutionen för lingvistik och filologi. Hon är också docent i bysantinologi, ordförande i Bysantinska sällskapet samt sekreterare i styrelsen för Svenska forskningsinstitutet i Istanbul.

Studierna i grekiska startade redan på gymnasiet.

– Det stämmer, och på universitetet i Göteborg studerade jag sedan både modern och antik grekiska som jag tycker är oerhört vackra språk. Sedan är jag i grunden intresserad av hur man framställer berättelser, och tänkte skriva min avhandling om antika romaner. Min dåvarande handledare tipsade mig dock då i stället om en bysantinsk roman att läsa och det är ursprunget till min nuvarande forskning, berättar Ingela Nilsson.

Bredare, modernare forskning

Sedan professuren 2010 har Ingela Nilsson fördjupat sitt existerande utbyte kring bysantinologi och grekiska med franska kollegor genom att ha varit gästföreläsare och forskare vid lärosäten i Paris vid ett antal tillfällen. Med samarbetsprojektet "Text och berättande i Bysans" vill hon skapa en bredare och mera modern inriktning på forskningen.

Ingela Nilsson– Det finns en historia av liknande intressen inom forskarmiljöer i Uppsala och Paris vad gäller exempelvis hagiografi, eller helgonberättelser. I Paris finns en väldigt lång tradition kring detta och i Uppsala har den funnits sedan 80-talet. Medan jag tidigare mest varit gästföreläsare och gästforskare vill vi med detta samarbete lyfta området från att involvera enstaka personer till att skapa en gemensam forskningsmiljö.

– Framför allt vill vi möjliggöra samarbete för yngre forskare och doktorander, som kanske normalt sett inte får de här inbjudningarna, förklarar hon.

Gemensamma workshops

Samarbetsprojektet beräknas pågå fram till slutet av 2017 och hon ser fram emot att starta direkt efter årsskiftet.

– Vi håller just på att lysa ut en postdok-tjänst och den personen ska tillträda så fort som möjligt. Vi förbereder också för att direkt i januari kunna börja planera en första workshop till oktober/november 2015 och redan under våren kommer en fransk doktorand att ansluta sig till oss i Uppsala.

– Genom det här projektet kommer det att bli möjligt för våra doktorander att tillbringa tid i Paris och vice versa. Det känns framför allt viktigt för de franska doktorander som normalt inte alltid har möjlighet till ett sådant utbyte. Vi kommer också att genomföra gemensamma workshops och en större gemensam konferens, förklarar Ingela Nilsson.

Ett projekt inom området som hon har arbetat med under en tid är studierna av den bysantinska författaren Konstantin Manasses litterära produktion i 1100-talets Konstantinopel, samt översättningar av dennes ekfraser (litterära beskrivningar av konstverk), i samarbete med Charis Messis i Paris. Dessa studier kommer att fortgå och till och med underlättas tack vare det nya samarbetet, menar hon.

Både litterära och textkritiska studier

– Absolut kommer projektet att underlätta dessa och andra pågående studier vilket jag personligen är glad för. Vi kommer att driva en rad delprojekt med huvudmålet att knyta ihop litterära och textkritiska studier. Det finns till exempel i dag ett projekt i Uppsala som arbetar med att katalogisera och digitalisera grekiska handskrifter i Sverige, och de kan nu enkelt samarbeta med kollegor i Paris. Såväl litterära som textkritiska studier ska rymmas här, förklarar Ingela Nilsson, som har stora förväntningar inför samarbetet:

– Jag hoppas att narratologiska studier inom bysantinologin ska bli mer synliggjorda internationellt och givetvis att vi har en fin publikation under tryck i slutet av det här projektet. Också att ett antal avhandlingar har fått lov att komma till i en mer dynamisk miljö samt att detta bara är början på en utveckling inom bysantinologin.

– Det här är inte ett vanligt projekt på så sätt att det redan finns en ram för forskningen och vi har en infrastruktur på plats. Vi kan alltså komma igång snabbt med relativt små insatser, avslutar Ingela Nilsson.