Nya bord för Daniel Tarschys

2014-12-22

Han har varit styrelseordförande sedan 2006 men nu är det slut. Forskaren, utredaren, före detta riksdagspolitikern och europapolitikern har svingat RJ-klubban för sista gången.

Och få har svingat klubban lika effektivt som han. Många minns tempot under styrelsemöten och den drivande kraften bakom klubban. Liksom Ingmar Bergman aldrig överskred sin filmbudget har Daniel Tarschys aldrig överskridit utsatt tid för styrelsemötena – snarare var problemet att kaffet ännu inte var på plats då möten avslutades.

Han är visserligen statsvetare men ser sig som allätare inom humaniora och samhällsvetenskap.

Daniel Tarschys– Jag ser mig främst som en representant för forskarsamhället; min roll i partipolitik och som generalsekreterare i Europarådet lämnade jag i slutet av 90-talet och efter det har jag bara haft ett enda politiskt uppdrag. Det var som ledamot i grundlagsutredningen, en roll han säger sig inte ha kunnat motstå: "det hade varit ett tjänstefel för en statsvetare".

Men vad kan man då uträtta som styrelseordförande, sätter rollen några spår i verksamheten? Mycket av det strategiska arbetet utförs i de så kallade beredningsgrupperna vars uppgift är att bedöma och prioritera forskarnas ansökningar. Så vitt Daniel Tarschys kan erinra sig har styrelsen aldrig ändrat något beslut från beredningsgrupperna, och han har själv varit ordförande i två av dessa.

– Ledamöterna i beredningsgrupperna är brett orienterade och tar sin uppgift på stort allvar. Jag tycker mig inte ha sett någon partiskhet till förmån för det egna ämnet. Ibland snarare det motsatta, säger han.

Naturligtvis har styrelsen även diskuterat större initiativ och strategiska val. Som ett resultat av detta bildas med ojämna mellanrum områdesgrupper, "för att lyfta områden som har fallit mellan stolarna", som Daniel Tarschys formulerar sig.

– RJ fyller en viktig funktion för att bredda forskningen, det är viktigt att även perifera forskningsfrågor får plats och möjlighet att finansieras. Man vet aldrig när det dyker upp behov av fördjupningar inom ännu inte etablerade kunskapsområden.

– Det som är bra med RJ är bristen på toppstyrning, forskarnas preferenser får avgöra. Det är ett samspel mellan olika forskningsområden och samhällsutvecklingen, där forskarna naturligtvis påverkas av trender och efterfrågan men det behöver inte innebära att det blir sämre forskningsfrågor.

Av sina egna insatser på RJ lyfter han områdesgruppen Mål och resultat. Som initiativtagare var han mån om att gruppen skulle bestå av representanter för akademi likväl som praktik, olika generationer samt olika bakgrund och erfarenhet. Fyra års arbete resulterade i seminarier, konferenser, publikationer och slutligen en utlysning om 40 miljoner kronor: Forskning om styrning och granskning av det offentliga.

– Gransknings- och kvalitetsbedömningsfrågor har blivit allt mer uppmärksammade under senare år. Centralt i det som kallas "new public management" är ett ökat fokus på resultatmätning. Med delegering och entreprenader följer nya krav på utvärdering. Samtidigt finns många risker för missriktade incitament. Så gruppens frågor har legat rätt i tiden, säger han nöjt.

Ett annat initiativ som vuxit fram inom denna områdesgrupp var programmet om samhällets långsiktiga kunskapsförsörjning, en utlysning som sker tillsammans med Forte, Formas och VR.
Nu ligger en ny tid framför honom, då tid har frilagts i kalendern.

– Jag har några saker på gång. Utredningen av Sture Bergvall-affären är mer komplicerad än jag kunde ana – vi har minst 15 flyttkartonger med förundersökningsmaterial. Det jobbet ska vara färdigt till sommaren. När det gäller forskning är jag fortsatt intresserad av styrning och Europa-frågor. Det senaste bidraget handlar om EU:s strukturpolitik i Rumänien.

Vi återvänder till RJ, det RJ som Daniel Tarschys lärde känna på 1970-talet.

– Då var det Nils-Erik Svensson som styrde. Han var en idog agitator för forskningen och även han en allätare inom humaniora och samhällsvetenskap. Jag tror att det nästan är en förutsättning för att leda stiftelsen. Det behövs vida utblickar för att täcka in även områden som för tillfället inte är så uppmärksammade. Sedan förde Dan Brändström RJ till nya höjder.

– Det var då, och är fortfarande, en framgångsrik verksamhet. Trots att så få sökande får medel av RJ varje år har fonden ett högt anseende i forskarvärlden. Det har inte varit några stora skandaler eller tabbar. RJ är ett prestigefyllt vattenhål. Det är också en stabil inrättning med ungefär samma statuter som vid starten. Visst har det blivit större fokus på internationella samarbeten, men inte på bekostnad av den inhemska forskningen.

– Namnet är lite långt. Många forskare går omkring och påstår att de har anslag från Riksbanken. Jag har sagt till styrelsen i Riksbanken att de åtnjuter ett alldeles oförtjänt gott rykte ute på universiteten. Men de får ju gärna kvittera detta höga anseende med en ny donation! Riksbanken fyller ju år nu igen, att sätta av kapital till mer forskning borde vara en god vana vid sådana tillfällen, säger Daniel Tarschys.