Yttrandefrihet och personlig integritet

2015-12-15
Yttrandefrihet och personlig integritet

2016 är det 250 år sedan tryckfrihetsförordningen banade väg för såväl yttrandefrihet som offentlighetsprincip. I dag är det frågor som ställs inför nya utmaningar.

Det diskuterades nyligen vid ett symposion i Uppsala. Slutrapporten finns nu att läsa på vår webb. Läs ett utdrag här:


Utvecklingen av internet har skapat nya möjligheter för individer att mötas över gränser och kontinenter. Genom den omedelbara spridning av information som internet möjliggör har kommunikationslandskapet revolutionerats. Samtidigt har den tekniska utvecklingen också möjliggjort skapande omfattande register och databaser, vilket medger lagring av stora mängder information. Härigenom ställs juridiska, etiska och politiska frågor på sin spets.

Internet ger således upphov till svårlösta frågor för det moderna samhället. Vem har tillgång till den nya tekniken och den information som samlas in och under vilka villkor får den delas? Bör informationen kontrolleras eller bör tillgången till den vara fri? Är det möjligt att reglera internet på ett effektivt men ändå demokratiskt sätt? Hur samhället svarar på dessa frågor kan ha betydelse för hur vi uppfattar centrala begrepp som demokrati och förverkligandet av rättsstaten. Det är även centralt vad gäller öppenhet och legitimitet i kommunikationen mellan individer, mellan individer och stater, och kommer därigenom att påverka förhållandet mellan den offentliga sfären och den privata.
Den erhållna finansieringen har använts till att organisera ett internationellt colloquium vid juridiska fakulteten, Uppsala universitet, den 22-23 september 2014. Huvudarrangörerna varInger Österdahl, professor i folkrätt, Jane Reichel, professor i förvaltningsrätt, och Anna-Sara Lind, docent i offentlig rätt, samtliga vid juridiska fakulteten, Uppsala universitet. Även professorn i bioetik Mats G. Hansson, Centrum för forskningsetik och bioetik, Uppsala universitet och professor Russell Weaver, University of Louisville, USA ,var medarrangörer av colloquiet. Colloquiet utgjorde även ett led i arbetet inom den programprofessur vid juridiska fakulteten som Inger Österdahl innehar under perioden 2013-2016. Temat för programprofessuren är "Offentlighetsprincipen, integriteten och demokratin: I kläm mellan EU och IT”. Genom collouquiet har ett internationellt nätverk av forskare skapats, för ömsesidig nytta för såväl programprofessuren som projektets forskare. Nätverket har redan bidragit till att stärka forskningsmiljön vid juridiska fakulteten.
Vid colloquiet samlades en grupp internationellt erkända forskare för att diskutera frågor om yttrandefrihet, information, internet, personlig integritet och demokrati. Sammanlagt 19 forskare har lagt fram uppsatser, men tre var tyvärr förhindrad att närvara på grund flygplatsstrejk i Paris i sista minuten.  18 av texterna samlades i en antologi som publicerades i augusti 2015 av Liber  Förlag i Stockholm:Information and Law in Transition - Freedom of Speech, the Internet, Privacy and Democracy in the 21st Century, med Anna-Sara Lind, Jane Reichel och Inger Österdahl som redaktörer.
Diskussionerna i boken fokuserar på flera kärnfrågor: vem har tillgång till den nya tekniken och den information som samlats in och under vilka förhållanden kan informationen delas? Bör informationen kontrolleras eller bör den vara tillgänglig för envar? Är det möjligt att reglera internet på ett effektivt men ändå demokratiskt sätt? Hur samhället reagerar på dessa frågor kan ha en inverkan på hur vi uppfattar centrala demokratiska frågeställningar, rättstatsprincipen, öppenhet och legitimitet i kommunikation mellan individer och stater och förhållandet mellan den offentliga sfären och individen. Utgångspunkten i projektet har varit att närma sig dessa frågor med ett brett perspektiv och ett öppet sinne. Som redaktörer vi har gjort ett medvetet val att uppmuntra författarna att skriva utifrån sina egna discipliner och forskning. Boken är alltså ett försök att undersöka effekterna av internet och ny teknik inom olika områden, i olika former och med olika teoretiska ansatser. Vi har funnit att denna utveckling avslöjar nya forskningsfrågor och även forskningsområden, som kan ses ur olika perspektiv, och följa olika riktningar.
Några gemensamma teman som indikerar nya trender kunde dock urskiljas redan vid colloquiet i Uppsala. För det första tycks vi vara överens om att flera av de "vanliga" verktygen eller metoderna som normalt används i lagstiftning inte kan överföras per automatik i situationer när ny teknik kommer in.  Gamla begrepp och distinktioner kan inte längre tas för givna, vilket framgår på flera olika sätt i de papper som ingår i boken.  Skillnaden privat /offentligt blir suddig allteftersom begreppet integritet utvecklas, liksom hur man uppfattar demokrati och yttrandefrihet. Nya metoder och praktiker utvecklas inom förvaltningsrätten som svar på processer av globalisering och europeisering, vilka har inverkan på demokrati och legitimitet. Vidare kan nya sätt att reglera även påverka distinktionen bindande lagstiftning / mjuk normgivning (soft law). Nya behov att reglera integritet och internet framkommer ständigt, vilket bland annat framgår av arbetet med att förhandla fram en ny dataskyddslagstiftning inom EU.
Frågan är om dessa problem kan lösas ovanifrån (top down). Kanske är det inte ens möjligt att en gång för alla bestämma hur processen ska se ut. Vi måste använda alla de verktyg vi har tillgång till i den fragmenterade och globaliserade värld som vi är nu en del av. Men hur ska det göras och vad betyder det? De metoder och lösningar som väljs bör även fungera på olika rättsområden och över tid. En strategi som är alltför snäv eller ad hoc-orienterad riskerar att undergräva ett fungerande samhälle och rättsordning. Antagandet av nya regler och tillämpningen av befintliga måste tillämpas med ett generationsövergripande perspektiv.
Boken är uppdelad i två delar. Den första delen av boken består av bidrag som har en mer allmän räckvidd; Developments within a new landscape, Regulatory matters och frågor som rör Security, technology and information. Den andra delen sätter information och rätt i sammanhang och fokuserar mot mer specifika frågor; Fundamental rights in a new context, frågor som rör Right to be forgotten och slutligen, Welfare, health and research.