Bokcirkeln under lupp

2016-04-05
Bokcirkeln under lupp

Uppskattningsvis deltar mer än 50 000 personer i Sverige i bokcirklar av något slag. Litteraturvetaren Kerstin Rydbeck har kartlagt den anonyma massrörelsen. 

Det är troligen en myt att det sociala läsande ökar i snabb takt, menar Kerstin Rydbeck, fil. dr i litteraturvetenskap och professor i biblioteks- och informationsvetenskap vid Uppsala universitet. I själva verket har intresset för gemensam läsning länge varit stort, men tack vare sociala medier är fenomenet mer synligt än tidigare.

Det höga intresset tycks inte alls hotat av virtuella bokklubbar, bokbloggar eller facebookgrupper.

– Virtuella bokcirklar förefaller kortlivade och bland de cirklar jag studerat används facebookgrupper nästan uteslutande för att lösa praktiska frågor kring sammankomsterna, säger Kerstin Rydbeck. Människor vill träffas och prata med varandra i verkligheten!

I projektet Läsarnas cirklar. En litteratursociologisk studie av socialt läsande och läsargemenskaper i dagens Sverige, ger hon en helhetsbild av vilka deltagarna är, vad de läser, hur de träffas – och varför.  Undersökningen, begränsad till Uppsala län, har en kvantitativ del och en kvalitativ. Under våren kommer Kerstin Rydbeck slutföra de sista intervjuerna, men redan nu kan hon dra en rad slutsatser.

Kvinnor i majoritet

– I mitt material består 88 procent av bokcirklarna enbart eller mest av kvinnor. Även om kvinnodominansen bland kulturkonsumenter är stor generellt, var det ändå förvånande att kvinnor dominerade så totalt.

Bokcirklarnas historiska rötter är 1800-talet litterära salonger och det bildande samkvämet, och majoriteten av bokcirkeldeltagana är fortfarande högutbildade.

En typisk cirkeldeltagare är – och har länge varit – storläsare. Att den största gruppen är över 65 år, kan bero på att det efter pensioneringen finns mer tid än förut åt det stora intresset.

Nästan nytt

Biografier och romaner är populär cirkellitteratur - men inte när de är alldeles nyutgivna.

– Ofta väntar man tills den värsta hajpen har lagt sig. Då går boken att låna på bibliotek och ges också ut i pocket. Just nu läser många cirklar Jenny Nordbergs De förklädda flickorna i Kabul. Om ungefär ett år är kanske Ebba Witt Brattströms nyutkomna romanÅrhundradets kärlekskrig en av favoriterna, säger Kerstin Rydbeck.

Det som förvånat henne allra mest under kartläggningen är frånvaron av bokcirklar där deltagarna har icke-svenska rötter. Hon hade hoppats på en cirkel på lätt svenska arrangerad av Uppsala stadsbibliotek, men den fick inte en enda deltagare.

En förklaring till det svaga intresset, kan vara att fenomenet framför allt finns i de länder i västvärlden där den reformerta kyrkan har spelat en viktig roll.

– I den gamla lästraditionen var bibelns texter avstamp för reflektion och diskussion, säger Kerstin Rydbeck. Denna begrundande läsart ärvdes av folkbildningsrörelsen – och blev en del av vår studiecirkel- och bokcirkeltradition.

En ytterligare aspekt av bokcirklarnas popularitet är den sociala funktionen. Vissa cirklar klarar av bok-diskussionen snabbt och ytligt för att sedan bara fika och umgås. Men även för de som ägnar sig åt avancerad litteraturanalys är det sociala dimensionen viktig.

– Det går inte att föra ett seriöst litterärt resonemang utan att referera till personliga erfarenheter, vilket svetsar samman gruppen, säger Kerstin Rydbeck. Oavsett arbetssätt, ålder, litteraturval, utbildning, kön... alla jag har intervjuat talar om sin cirkel med glädje och värme.