Så ger vi en bild av oss själva i rätten och arbetslivet

2016-12-08

I arbetslivet och rättsliga situationer bedöms vi först och främst efter värme och kompetens och vårt kön spelar stor roll där. Torun Lindholm, professor i socialpsykologi, har undersökt hur vi presenterar oss i sådana sammanhang.

Det intryck vi ger är avgörande för hur vi behandlas och vilka möjligheter vi får. Socialpsykologisk forskning har visat att vi i många sammanhang bedöms efter två grundläggande dimensioner. Den ena är värme – det vill säga hur omtänksamma, snälla och trevliga vi är – och den andra är kompetens – det vill säga hur effektiva, noggranna och beslutsmässiga vi är.

Torun LindholmDet har också visat sig att det råder ett slags nollsummespel mellan de bägge dimensionerna. En person som är väldigt varm betraktas ofta som mindre kompetent och omvänt. Könet spelar stor roll eftersom män oftare betraktas som kompetenta och kvinnor som varma. En kompetent kvinna riskerar att ses som kylig och känslokall och en omtänksam och snäll man betraktas oftare som okunnig och ineffektiv.

Vi har en tendens att se dessa egenskaper som uteslutande, trots att de är fullt möjliga att förena. Färsk forskning visar exempelvis att snälla och omtänksamma chefer faktiskt lyckas bättre och är mer produktiva än andra ledare.
Varför vi betraktar värme och kompetens som egenskaper vilka utesluter varandra vet inte forskarna, men en hypotes är att vi strävar efter rättvisa. En person som har den ena åtråvärda egenskapen bör inte också ha den andra. Det skulle vara orättvist.

Kompenserar när vi ger bild av oss själva

Att vi bedömer varma personer som mindre kompetenta och effektiva och noggranna personer som mindre omtänksamma och snälla brukar kallas kompensationseffekten. Torun Lindholm ville ta reda på om den gäller inte bara när vi avgör hur andra är utan även när vi presenterar oss själva. Drar vi ner på värmen när vi vill framstå som kompetenta och minskar på kompetensdragen när vi vill verka trevliga?

Hon har inte bara, tillsammans med andra forskare och forskarassistenter, undersökt om det finns en sådan kompensationseffekt utan också hur den fungerar när vi söker höga cheftjänster eller hamnar inom rättsväsendet som vittnen eller anklagade för grova brott.

– Frågan var om det finns en sådan kompensatorisk reaktion även när man ska ge andra en bild av sig själv, när man på något sätt presenterar sig, förklarar hon.

Hennes forskning visar att vi faktiskt kompenserar i formella sammanhang och att vi främst gör det genom att dra ner på värmen när vi vill framstå som kompetenta och omvänt. Forskargruppen har även undersökt hur den kompensationsreaktionen är kopplad till vårt kön. Statistiken visar ju tydligt att kvinnor har färre höga chefposter och att män får hårdare straff när de fälls för brott.

– Framför allt har jag velat titta på presentationssituationer där genus spelar stor roll, som när man söker en hög chefposition eller inom rättsväsendet där män får en hårdare behandling, säger hon.

– Det är väldigt intressant att kvinnor tycks vilja vara både mer kompetenta och mer varma i såväl jobbsökar- som vittnessituationer. Att vara både kompetent och varm är mycket påfrestande, vilket kan vara ett skäl till att kvinnor har högre sjuktal än män. Det verkar som att män i arbetslivet ställer lägre krav på sig själva både när det gäller kompetens och värme.

Totalt ingår ett tiotal delstudier i det omfattande forskningsprojektet som avslutas hösten 2018. Forskarna har använt olika metoder: enkäter, bedömningar av enkätsvar, videoinspelningar och bedömningar av dem samt semantisk så kallad text mining där man med hjälp av ett datorprogram söker efter laddade ord i textmassor.

Negativt när kvinnor söker jobb

Män och kvinnor fick se en annons om en hög chefspost och sedan välja vilka frågor de ville besvara till en tänkt anställningsintervju om tjänsten. En del av frågorna handlade om kompetens och andra om värme. Männen ville svara på flest frågor om kompetens och ett par frågor som indikerar värme. Kvinnorna ville dock även svara på några frågor som indikerar låg kompetens, till exempel berätta om sina svagheter, för att framstå som mer ödmjuka och varma. Kvinnor agerar därmed på ett sätt som kan missgynna dem när de söker jobb.

– Man ska inte hålla på och vara ödmjuk i sådana situation, säger Torun Lindholm.

Forskarna satte utifrån svaren ihop ett tiotal sammanfattningar med fyra arbetssökande som besvarat frågorna, där det verkliga könet maskerades. En annan deltagargrupp fick se sammanfattningarna med sökande, tillsammans med annonsen för den höga befattningen. De fick svara på vilka personer de skulle anställa till tjänsten och vilka som framstod som kompetenta. Resultaten visade att sökande som svarat på de frågor som kvinnorna valt bedömdes som mindre kompetenta och mindre lämpliga för tjänsten än de som svarat på frågorna som männen valt. Nästa steg blir att gå vidare och låta rekryterare bedöma de sökande.

Dråpmisstänkta vill vara trevliga

I en fjärde del av projektet fick vittnen se ett brott på film och sedan förhördes de av forskarna. Här syntes kompensationsreaktionen också tydligt.

– När de blev osäkra på vad de sett och sitt svar så började de skratta och le och försökte framstå som mer varma, troligen för att de kände sig lite dumma, säger Torun Lindholm.

Forskargruppen undersöker om den kompensationseffekten kan användas i bedömningen av om vittnets minnen är korrekta eller inte. Forskarna har också undersökt simulerade polisförhör med misstänkta för ett grovt våldsbrott, ett dråp.

– Det är i stort sett den enda situationen där folk vill framstå som mer trevliga än smarta och det gäller även kvinnor.

Reaktionen att dra ner eller öka på värme respektive kompetens – beroende på sammanhang och hur man vill framstå – kan ofta ses tydligt men är troligen inte en medveten strategi.

– Det är mer att vi reagerar på magkänsla. Vi tänker förmodligen inte ens på att vi gör det, konstaterar Torun Lindholm.