Femton forskare får RJ Sabbatical

2017-06-08

Med årets RJ Sabbatical erbjuder Riksbankens Jubileumsfond (RJ) femton forskare upp till ett års forskning på heltid.

RJ Sabbatical erbjuder lektorer och professorer tid att avsluta forskning och att skriva större verk. Satsningen ska öka flexibiliteten i den svenska forskningsfinansieringen, svensk forsknings internationella kontakter och synlighet samt förstärka kopplingen mellan undervisning och forskning.

Inför denna fjärde omgång av utlysningen genomfördes en uppföljning. Resultatet var positivt och visar att RJ Sabbatical fyller ett behov inom forskarsamhället för humaniora och samhällsvetenskap. Som ett resultat av uppföljningen begränsas numera forskningstiden till mellan ett halvt och ett år. Dessutom prioriteras ansökningar där forskaren har planerat in en del av forskningstiden i utlandet.

– För de som har sökt för längre period än en termin kräver vi en utlandsvistelse på minst en månad. Bland de forskare som sökte för kortare forskartid har vi prioriterat de som har planerat in en utlandsvistelse under den perioden, säger Britta Lövgren, ansvarig för RJ Sabbatical på RJ.

Söktrycket har varit högt med en beviljandegrad som sjönk något, till 16,8 procent, jämfört med förra året.

– RJ Sabbatical har redan från början varit mycket efterfrågad då den gör det möjligt för forskarna att ta en paus från undervisning och administrativa uppgifter för att helt och hållet koncentrera sig på forskningen, säger Britta Lövgren.

Liksom vid de tidigare utlysningarna anser bedömarpanelen att kvaliteten hos ansökningarna är mycket hög och att stödformen fyller en mycket viktig funktion som inte tillgodoses med andra stödformer som RJ eller andra externa finansiärer använder sig av.

Det totalt beviljade beloppet är drygt 16,7 miljoner kronor.

De femton forskare som får medel:

  • Orsi Husz, Uppsala universitet: Den intima förbindelsen. En ekonomisk kulturhistoria om vardagliga finanser
  • Olle Sundström, Umeå universitet: Den sovjetiska etnografins "ande": attityder till schamanska världsåskådningar inom sovjetisk forskning och revolutionärt omvandlingsarbete.
  • Ulf Olsson, Stockholms universitet: Paradoxografi: Strindbergs sena verk
  • Maria Koptjeskaja Tamm, Stockholms universitet: Temperatur i språket: typologi, evolution och utvidgade användningar
  • Anders Gustafsson, Karlstads universitet: Kundupplevelse - olika perspektiv och sätt att fånga den
  • Fredrik Sjöholm, Lunds universitet: Globalisering och arbetsmarknaden
  • Andrea Joslyn Nightingale, Sveriges Lantbruksuniversitet SLU: Demokratiska landskap: politik, subjektivitet och ekologier inom miljöstyrning
  • Tobias Pontara, Göteborgs universitet: Tarkovskijs ljudspår: Musikens och ljudets betydelse i Andrej Tarkovskijs filmer
  • Johan Tralau, Uppsala universitet: Den politiska filosofins ursprung i den grekiska antiken
  • Susanne Kjällander, Stockholms universitet: Digitala verktyg i förskolan. En interdisciplinär RCT-studie (randomized controlled trial) med AAA-lab, Stanford University.
  • Blazenka Scheuer, Lunds universitet: Bin, getingar och vesslor: zoomorfa bilder och delegitimering av profetissor i den babyloniska Talmud och i den hebreiska Bibeln
  • Caroline Kerfoot, Stockholms universitet: Språk, ras, identitet och epistemisk tillgänglighet i flerspråkiga skolor
  • Elisabeth Ahlsén, Göteborgs universitet: Pragmatikbaserad neurolingvistik
  • Ingar Brinck, Lunds universitet: Frågor om konst och praktik: I dialog med tingen
  • Markus Heide, Uppsala universitet: USA-mexikanska gränsen som ifrågasatt utrymme: Film och populärkultur, 1990 till nutid