Pro Futura utvärderat

2017-03-17
Pro Futura utvärderat

Göran Blomqvist, vd för RJ, är nöjd med utvärderingen av Pro Futura. Det är, så vitt han vet, den första utvärderingen av de olika karriärprogram som införts under senare år. Läs hela hans kommentar här.

Det gläder mig att kunna presentera utvärderingsrapporten om Pro Futura, RJ:s och SCAS spetsforskningsprogram. Såvitt jag vet är utvärderingen den första av de olika karriärprogram som har införts under de senaste decennierna. Detta gör enligt min mening utvärderingen särskilt intressant. Jag hoppas att den inspirerar och får efterföljare. Rapportens värde ökar genom att den också för fram idéer till ytterligare insatser, utöver Pro Futura, som RJ skulle kunna göra.

Utvärderarna har gjort ett gott arbete. De är kritiska på flera punkter, men alltid konstruktiva med förslag till förändringar och förbättringar. En del av förslagen ska vi direkt diskutera med SCAS, och jag räknar med att de genomförs inför nästa utlysning hösten 2017. Andra idéer måste bearbetas innan ändringar görs. Och i en del fall tycker jag att RJ och SCAS ska ta till oss utvärderarnas synpunkter, men stå fast vid och bygga vidare på de principer som genomsyrar programmet och ger det en viktig särprägel.

En sådan sak är att Pro Futura ska fortsätta vara just ett sammanhållet nationellt program, inget stipendium, utmärkelse eller pris. Det är inte heller ett forskningsanslag som mottagaren fritt kan använda. Programmet ska i stället ge systematiskt och uthålligt stöd åt unga forskare i kritiskt skede av den vetenskapliga karriären. Kraven på forskarna är högt ställda, men de kan räkna med att få den nödvändiga uppbackningen. De ges tillfälle att under långa perioder verka i ledande vetenskapliga miljöer utomlands. Forskare på internationell toppnivå fungerar som rådgivare och mentor. Universitetens engagemang är utomordentligt viktigt. Programmet ger lärosätena chansen att stärka sin rekrytering. De har full frihet att föreslå forskare från hela världen, men begränsad möjlighet att nominera förmågor från det egna lärosätet. Och prövningen av kandidaterna är ingående och följer internationella kvalitetskriterier.

När programmet växte fram under 1990-talet fanns en utbredd kritik mot bristen på stöd till unga lovande forskare inom samhällsvetenskap och humaniora. Utländska experter och vänner av svensk vetenskap som Helga Nowotny, senare president för det europeiska forskningsrådet ERC, konstaterade att bristen på pengar inte verkade vara det stora problemet, utan hur forskningen organiseras. Sverige saknade insatser för att hävda hög kvalitet och för att säkerställa vetenskaplig återväxt på en internationellt framstående nivå. Detta gäller än i dag: unga måste få betydligt bättre chanser att etablera sig som självständiga forskare.

Pro Futura var en av de första insatserna i Sverige för särskilt framstående unga forskare. Andra finansiärer har följt efter, men valt lite annorlunda lösningar. Mångfald är bra. Pro Futuras värde ligger inte i att göra det som oftast efterfrågas, utan i att försöka identifiera vad som behövs och utforma lämpliga åtgärder. Programmet får gärna fortsätta att utmana etablerade strukturer och regler. Driver det till exempel på diskussionen om ett svenskt tenure track är det bara bra. Svensk vetenskap behöver systemförstärkande och systemförnyande åtgärder!

Göran Blomqvist, vd