”De andra är mycket värre”

2018-05-08

Hur reagerar svenska företag när de anklagas för grova brott i andra länder? Kriminologerna Janne Flyghed och Isabel Schoultz har undersökt några nordiska bolag som hamnat i blåsväder. Ett vanligt försvar är att de är just nordiska - och alltså goda.

- Företagen försvarar sin närvaro i krigshärdar och diktaturer bland annat med att de kommer från Norden, och därmed är bättre än företag från andra länder. Det blir viktigare än att de har mutat eller misstänks för andra allvarliga brott, säger Janne Flyghed, professor i kriminologi.

Janne Flyghed och kriminologen Isabel Schoultz följer tre nordiska företag och deras agerande i diktaturer och krigshärjade länder; ett statligt telekombolag, ett familjeägt oljebolag och ett skogsbolag.

Brotten de anklagas för är allvarliga och innefattar mutbrott, markrov och grovt folkrättsbrott.

Hur ser företagen själva på anklagelserna?

Janne Flyghed och Isabel Schoultz har granskat företagens egna uttalanden i en stor mängd offentliga dokument. Till sin hjälp har de tagit en modell som har funnits inom samhällsvetenskaperna sedan 1950-talet (Sykes&Matza). Modellen utvecklades i USA för att förstå ungdomsbrottslingars försvarsmekanismer. Enligt Janne Flyghed är modellen högst användbar även i detta sammanhang.

Företagen försvarar sig på liknande sätt som en traditionell ungdomsbrottsling, menar Janne Flyghed. Det handlar om att först förneka ansvar, sedan förneka skada, därefter förneka att det finns offer och att misstänkliggöra den som anklagar. Ofta sker det parallellt.

När det inte håller rättfärdigar företagen handlingarna med ett högre syfte.

- Exempel på högre syfte är dels att tjäna pengar, men också att de menar att svenska företags närvaro bidrar till en god utveckling i landet.

Bland annat uppger oljebolaget att det är bättre att de agerar i Afrika, i stället för kineserna. Ty kineserna är enligt företagets vd ”hänsynslösa”.

Det statliga telekombolaget, som betalade en dryg miljard i mutor för att få anlägga mobilnät i ett land i Centralasien, har framhållit att deras verksamhet i regionen bidragit till positiv utveckling.

Som exempel tar de den arabiska våren där demonstranterna kunde kontakta varandra med sina mobiler, tack vare företaget mobilnät. Det skulle rättfärdiga att de ibland betalat mutor för att ro hem kontrakten.

Den förklaringen bet inte på de amerikanska myndigheterna. Telekombolaget blev efter förlikning tvungna betala sex miljarder kronor. I höst väntar rättegång i Sverige.

- Företagen argumenterar med kvasi-filantropiska argument, som de kopplar till sin nordiskhet och någon sorts ansvarsfull kapitalism, säger Janne Flyghed.

Flyghed och Schoultz bryter här delvis ny mark inom den svenska kriminologin genom att undersöka storföretags eventuella brott.

- Här i Sverige – och även inom kriminologin internationellt – så har vi varit väldigt bra på traditionell brottslighet, det som kan kallas ”street-crimes”. Vi har missat de mäktigas brottslighet, men det håller nu på att förändras.

Forskarnas material har växt under projektets gång. Förutom vetenskapliga artiklar, av vilka en är publicerad, planerar Flyghed och Schoultz även en bok om olika försvars och förnekelsestrategier, med internationell publicering. Projektet ska pågå fram till 2020.

Projektets namn: Business as usual. Företags försvarsstrategier vid beskyllningar om brott.