Från ax till limpa. Historien om en världshistoria

2018-11-30

Varje år delar RJ ungefär 20 miljoner till konferenser, seminarier, workshops och möten av olika slag. Ofta är anslagen små – flera hundra forskare tar varje år del av dessa medel. Men vad är det egentligen de gör för medlen?

När RJ under 2017 utvärderade stödformen Forskningsinitiering pekade utredarna på vitsen med att ge medel till den här typen av insatser. Vinsterna var många menade de. Det var relativt lätt att få medel, det fanns stora vinster med att bedömningen inte var vetenskaplig och inte utgick från en sakkunniggranskning, att det gick att söka löpande och så vidare.

Många forskare har också vittnat om hur viktigt det är att stöd till möten av olika slag är viktigt för att komma vidare i forskningen, inte minst om man vill nå den yttersta forskningsfronten. Ytterligare ett exempel på detta är nedanstående projektredovisning om en storslagen idé om ett världshistoriskt konferensprojekt som började i en av RJ:s så kallade områdesgrupper.

I det här fallet nåddes – som ni nedan kan se inte målen fullt ut – ändå resulterade de konferenser och möten som anordnades i tre större böcker, utgivna för en internationell publik på internationella och välrenommerade förlag.

Professor Janken Myrdal var den som drog igång projektet. Hans tankar var från början både att initiera forskning av högsta kvalitet, och i samband med det återkommande, internationella världshistoriska konferenser, där Sverige kunde stå som värd. När han 2007 initierade idéerna på återkommande världshistoriska konferenser byggde var utgångspunkten omvärlden.

- Den grundläggande tanke jag hade, och jag har sedan dess blivit allt mer övertygad om att den är korrekt, var att vi lever i en tid då globaliseringen skapar en gemensam diskussion. Ett nytt, och inte nödvändigtvis gemensamt, normsystem skapas och i då kommer historietolkningen att vara avgörande. Vi lever helt enkelt i en tid då en ny världshistoria skapas, motsvarande det skede i slutet av 1800-talet då de nationella historieskrivningarna tog form. Denna historieskrivning kommer att styra människors agerande långt in i framtiden. Det är därför av betydelse att man aktivt deltar i detta pågående arbete, med syftet att ställa denna världshistoria på en kritisk och faktabaserad grund. Vilket givetvis inte betyder att en enda tolkning skall etableras.

Forskare lever som alla andra i världen och påverkas av den och det syns också i vilka ansökningar som kommer in – framför allt syns det i stora programansökningar och de mycket mindre anslagen till Forskningsinitiering.

Nu blev Janken Myrdals idé om återkommande världshistoriska konferenser inte verklighet – däremot organiserades ett antal konferenser, och i slutändan publicerades tre böcker, där den sista Trade and Civilisation kom ut i år på Cambridge University Press. Tiden mellan idé och en färdig bok kan alltså vara ganska lång – i det här fallet över tio år.

- Men min förhoppning var från början inte att de första mötena skulle leda till publikationer.

Tvärtom är Janken Myrdal skeptisk till vad han bitskt kallar ”vänböcker över konferenser” där samtliga bidrag utan närmare eftertanke publiceras. I stället var hans förhoppning att man genom att samla topp-forskare inom ett fält skulle uppnå en slags dynamik och mötet i sig skulle skapa en fortsättning.

På ett plan uppnåddes målet med detta Janken Myrdals idé om världshistoriska konferenser. Genom de projektet har svenska forskare på ett avgörande sätt publicerat sig internationellt på stora förlag, tillsammans med ett stort antal forskare runt om i världen har de därmed gjort viktiga inlägg i den internationella och pågående diskussionen om världshistoria.

Men, den stora planen om att skapa ett forum i Sverige för världshistorisk forskning nåddes inte.

- För att sådant ska bli möjligt krävs ett antal engagerade forskare som arbetar som en styrgrupp och ett sådant arbete kommer alltid inledningsvis att ske på frivillighetens grund. Därefter kan man med stöd från bidragsgivare som RJ etablera ett sådant forum. Min tanke om att detta skulle växa ur möten mellan olika ämnen visade sig vara allt för förhoppningsfull.

Här intill finns Janken Myrdals slutredovisning om projektet gång, som illustrerar hur små insatser och mindre anslag till konferenser och möten kan ge upphov till internationellt spridd forskning.