Så arbetar forskningsfinansiärer mot jäv

2018-11-13

Partiskhet, vänskapskorruption och jäv kan rasera forskningsfinansiärers förtroende och göra att fel forskning får stöd. Riksbankens Jubileumsfond och andra finansiärer använder flera olika metoder för att se till att anslagsbedömningarna blir opartiska.

Vad jäv kan göra med en institution har blivit uppenbart under senare tid. Inte bara när det gäller Svenska Akademien utan även när det gäller skandalen kring kirurgen Paolo Macchiarini på Karolinska Institutet. Svenska Akademiens rätt att dela ut Nobelpriset i litteratur har ifrågasatts och Karolinska Institutet har fallit i internationella rankinglistor. Svenska opinionsundersökningar visar att såväl Svenska Akademien som Karolinska Institutet tappat i förtroende hos allmänheten. Vetenskapsrådet har flera gånger varit i blåsväder på grund av anklagelser om jäv, inte minst 2004 när en av dess huvudsekreterare var en av dem som fick mest forskningsstöd. Sedan dess har de bedrivit ett intensivt och framgångsrikt arbete med riktlinjer och utbildning om jäv.

En förtroendebransch

Förutom minskat förtroende kan opartiska beslut hos forskningsfinansiärer leda till att fel forskning får stöd.

– Vi vill säkerställa att de bästa ansökningarna får finansiering och kan vi inte göra det så kommer det att påverka förtroendet för oss negativt. Vi ser hur Svenska Akademien dalat på grund av att de brutit mot sina egna jävsregler och jävsbedömningar. När det gällde Macchiarini-affären glömde KI bort eller valde att bortse från jävsreglerna vilket fick förödande konsekvenser, säger Göran Blomqvist, vd för Riksbankens Jubileumsfond.

– Forskningsfinansiering är en förtroendebransch, konstaterar Katarina Olsson, professor i juridik med fokus på stiftelser och ordförande i Familjen Kamprads stiftelse, som ger bidrag till bland annat forskning.

Snarare än att fel forskning riskerar att få stöd anser hon att det stora problemet med jäv är att förtroendefrågan inte diskuteras tillräckligt. Hon betonar att styrelseledamöter och granskare har ett förtroendeuppdrag och att det är viktigt att stiftelser har högt förtroende i samhället.

– Hur vet man vad som är den främsta forskningen? Hur vet man att till exempel de som fått nobelpriset står för den bästa forskningen? Jag är mer orolig för förtroendefrågan, säger hon.
– Men de flesta har en moralisk kompass och vet när de är jäviga. I slutändan är det en moralfråga.

Olika lagar gäller

Jäv brukar definieras som partiskhet i en beslutssituation, men även beredningen av ett ärende kan vara partisk och det finns många situationer där jäv kan uppstå. För statliga forskningsråd som Vetenskapsrådet eller Formas – som är myndigheter – gäller förvaltningslagen som ganska tydligt beskriver när någon är jävig. Många forskningsfinansiärer, som Riksbankens Jubileumsfond är privata stiftelser och det är i stort sett upp till dem själva att sätta upp regler mot jäv.

Stiftelselagen har endast några korta formuleringar om jäv: "En styrelseledamot får inte handlägga frågor som rör avtal mellan honom och styrelsen. Han får inte heller handlägga frågor om avtal mellan stiftelsen och tredje man, om han i frågan har ett väsentligt intresse som kan strida mot stiftelsens. Med avtal jämställs annan rättshandling samt rättegång eller annan talan" (2 kap 14§).

– När forskningsstiftelser bereder ansökningar och beslutar om bidrag är det som regel inte "annan rättshandling". Det är en bestämmelse som inte räcker till, konstaterar Katarina Olsson.

Riksbankens Jubileumsfond – som grundades av riksdagen 1962 – står även under tillsyn av Riksrevisionen trots att det är en privat stiftelse och inte en myndighet.

Riktlinjer mot jäv

De flesta forskningsfinansiärer har egna riktlinjer och regler mot jäv. Som utomstående bedömare, ledamot i beredningsgrupp eller anställd handläggare ska man anmäla jäv om man kan misstänkas vara partisk och lämna rummet när ärendet diskuteras eller ett beslut fattas.

För RJ:s del innebär det bland annat att ledamöter måste anmäla att de är jäviga om de själva söker stöd från stiftelsen, om någon närstående eller kollega gynnas av beslutet eller om det finns en vänskap eller fiendeskap som kan påverka. RJ har också allmänna regler om att ledamöter i beredningsgrupper inte får söka anslag i den stödform de själva hanterar. En ledamot som hanterar projektbidrag får inte själv söka bidrag för projekt och så vidare.

Liknande regler har Vetenskapsrådet. Om en ledamot i en beredningsgrupp söker anslag ska en annan grupp handlägga ansökan. Medlemmar i familjen Kamprad och anställda i Ikea-koncernen får enligt stadgarna inte ta emot bidrag från stiftelsen.

Forskningsfinansiärernas riktlinjer kan ibland skilja sig lite åt när det gäller vad som betraktas som jäv. Till exempel hur de ser på kollegialitet eller doktorand-handledarrelationen.

– Vetenskapsrådet säger till exempel att man aldrig får bedöma någon som man varit handledare åt. Vi säger att man kan göra det efter en viss tid, om det inte uppstått vänskap eller man fortsatt arbeta ihop efter handledningen, säger Göran Blomqvist.

Samförfattande och chefskap, till exempel om man är prefekt på en institution där den sökande arbetar, betraktar bägge som jävigt.

Bygger på att enskilda tar ansvar

– De flesta fall är ganska tydliga, men det är oundvikligt att man hamnar i lägen där man måste göra en bedömning. Då diskuterar ledamöterna ärendet i beredningsgruppen och tar ställning till om personen är jävig eller ej, säger Göran Blomqvist.

Det förutsätter förstås att personen anmäler i förhand om hen tror sig vara partisk i ärendet. Systemet bygger på att den som är jävig talar om det. Det är ju svårt för finansiären att hålla koll på vem som känner vem.

– Det viktiga är att alla inblandade har kunskap om jävsregler och bedömer om de är jäviga eller ej. Det måste vara rutin att ledamöterna tar ställning till det innan de bedömer en ansökan, säger Göran Blomqvist.

– Varje människa som deltar i en berednings- eller beslutsprocess bör stanna upp och tänka efter. Man bör gå igenom detta i god tid och tänka: Finns det något här som gör att jag bör jäva ut mig? säger Katarina Olsson.

Diskussion om gråzoner

Alla tre forskningsfinansiärerna har råkat ut för att bedömare av anslag anmält jäv när beredningsprocessen redan är igång. Finansiärerna bortser då från expertens bedömning i ärendet. Att någon som fattat beslut visat sig vara jävig i efterhand är ovanligt och har hittills inte hänt på Riksbankens Jubileumsfond.
Alla tre forskningsfinansiärerna har en aktiv diskussion om gråzoner och försöker hantera dem så gott det går. Det kan till exempel handla om så kallad delikatessjäv och omedveten bias.

– Den som gör bedömningen kan ha en lite mer positiv inställning till den som bedriver liknande forskning eller tillhör samma skolbildning. Man får försöka balansera upp detta genom att ha många olika bedömare. Det gäller att man är medveten om detta kognitiva jäv, säger Göran Blomqvist.

Risken för den typen av jäv minskar med många bedömare. Dessutom använder många forskningsfinansiärer, inklusive Riksbankens Jubileumsfond, internationella bedömare och ledamöter i beredningsgrupper. Inom ett land och ett forskningsområde känner många varandra. Med utländska bedömare och ledamöter blir det inte samma beröringsrisk.

Mindre kompetensförlust på grund av jäv

Ytterligare en fördel med internationella bedömare är att det dämpar den kompetensförlust som kan uppstå när de mest kunniga inom ett forskningsområde inte kan delta på grund av jäv. För jäv är vanligt med svenska bedömare.
Ofta är det dock bra att ha med några svenskar i gruppen eftersom de känner till det svenska forskningssystemet och den svenska forskningens villkor. Familjen Kamprads stiftelse har än så länge enbart svenska granskare som bedömare och i det vetenskapliga utskott som är knutet till styrelsen.

– Sverige är ett litet land där forskarna känner varandra. Då får man lita till folks professionalitet. Är man en erfaren forskare så ser man om det är en genomarbetad ansökan eller ej, säger Katarina Olsson.

Ett annat sätt att motverka jäv är anonymiserade ansökningar. Det är dock svårt att få det att fungera i praktiken och att bedöma den sökandes meriter.

– Det har betydelse vad man gjort tidigare. En bibliometrisk redovisning säger inte allt, säger Katarina Olsson.

– Många gånger kan man ändå känna igen den sökande. Våra forskare känner ofta igen vem det är på referenser till sådant man skrivit tidigare, konstaterar Göran Blomqvist.

Viktigt hålla igång diskussionen

Utbildning av bedömare och tydliga riktlinjer för jäv framhåller alla tre finansiärerna som avgörande. Det är dokument som diskuteras och uppdateras fortlöpande. Det är viktigt att hålla igång diskussionen inte minst eftersom synen på vad som är jäv förändras över tid. Nu diskuteras allt oftare så kallad delikatessjäv, omedveten bias och kognitivt jäv, det vill säga partiskhet som inte uppenbart faller under lagen eller befinner sig i ett gränsområde.

– Moralen förändras och då kan man behöva gå in med reglering från lagstiftarens sida. Därför behöver jävsreglerna i stiftelselagen ses över. Beteenden förändras förstås genom lagstiftning, säger Katarina Olsson.

– Man ska vara medveten om att det ligger lite i betraktarens öga vad som är jäv. Det är viktigt att tänka på hur ens relationer uppfattas av andra. Därför måste man ständigt ha uppe dessa frågor, säger Göran Blomqvist.

 

Kort om forskningsfinansiärerna som nämns i texten

Vetenskapsrådet
Delade under 2017 ut drygt 4,7 miljarder i forskningsstöd. Vetenskapsrådet är en statlig myndighet som lyder under förvaltningslagen.
Vetenskapsrådets syn på jäv

Riksbankens Jubileumsfond
Delade under 2017 ut 428 miljoner kronor i forskningsstöd. Riksbankens Jubileumsfond är en fristående stiftelse som inte lyder under förvaltningslagen, men är under tillsyn av Riksrevisionen.
RJ:s jävspolicy

Familjen Kamprads stiftelse
Delade under 2017 ut drygt 118 miljoner till forskning. Familjen Kamprads stiftelse är en privat och fristående stiftelse som inte lyder under förvaltningslagen eller har tillsyn av Riksrevisionen, däremot av Länsstyrelsen. 
Familjen Kamprads stiftelsestadgar