Forskare undersöker den långa regeringsbildningen

2019-03-28
Forskare undersöker den långa regeringsbildningen

Riksbankens Jubileumsfond finansierar en studie av vad som hände under den längsta regeringsbildningen någonsin. Studien genomförs på förslag av riksdagens talman Andreas Norlén.

– Det var en speciell tid i svensk politik, säger talman Andreas Norlén om hösten och vintern efter 2018 års val.

Det dröjde hela 134 dagar innan en ny regering fanns på plats den 21 januari 2019.

– Det är för tidigt att bedöma konsekvenserna av vad som skedde, men det är viktigt att analysera vad som hände och att göra det så fort som möjligt medan minnet fortfarande är färskt hos alla inblandade aktörer, säger han.

Studien ska vara färdig inom ett år. En slutrapport presenteras för riksdagen våren 2020.

Studien leds av Jan Teorell, statsvetare och professor vid Lunds universitet. Dessutom medverkar professorerna Hanna Bäck och Johannes Lindvall från Lunds universitet samt Johan Hellström, docent vid Umeå universitet. De ska undersöka varför det tog så lång tid att bilda regering, vad det var som hände när regeringen bildades samt hur väl reglerna för regeringsbildning fungerade under den komplicerade politiska situation som uppstod.

– Folk blev oroliga och det blev mycket uppmärksamhet i media kring regeringsbildningen. Våra resultat blir ett mer systematiskt inlägg i en debatt där alla verkar ta för givet att regelverket måste ändras eftersom regeringsbildningen tog sådan tid, säger Jan Teorell.

Inga direktiv och akademisk frihet

Studien kommer förhoppningsvis att svara på om den långa regeringsbildningen fick negativa konsekvenser när det gäller exempelvis folks förtroende för det politiska systemet eller för den regeringen som tillsattes.

Även om forskarna ska titta på hur pass väl regelsystemet fungerade hösten 2018 så kommer de inte att utreda eller föreslå några författningsändringar.

– Det är viktigt att studien inte uppfattas som ett alternativ till en statlig utredning. Det handlar om en vetenskaplig studie av varför och hur regelverket fungerade, säger talman Andreas Norlén.

– Det pågår en diskussion om vad som hände och hur det ska tolkas. Vetenskaplig analys tillför samhällsdebatten nya perspektiv och ny kunskap. Det ger debatten bredd och djup och gör den mer nyanserad, säger han.

– När Riksbankens Jubileumsfond beviljar forskningsmedel så är det full frihet för forskarna som gäller. Det är inga direktiv. Det tror jag bådar gott för studien, säger Göran Blomqvist, nyligen avgången vd för Riksbankens Jubileumsfond, som var med och fattade beslut om satsningen.

Jämför med andra länder

Forskarna ska intervjua en rad centrala aktörer: talmannen, partiledarna, politiska tjänstemän och övriga riksdagsledamöter som var inblandade.Utöver intervjustudien ska de undersöka hur regeringsbildningar gått till tidigare i Sverige. Komplicerade regeringskiften har förekommit också tidigare, exempelvis när Ola Ullsten bildade en ren folkpartiregering 1978. Dessutom jämförs svensk regeringsbildning med den som sker i andra europeiska länder.

– Jämförelsen med länder som har en annan ordning för regeringsbildningen än Sverige innebär allmänna frågeställningar som inte bara rör Sverige och som är mycket intressanta, säger Göran Blomqvist.

Den historiska tillbakablicken och jämförelsen med andra länder görs bland annat genom att undersöka dokument och data som redan finns tillgängliga.

Riksdagsforskning återkommande inslag

Jan Teorell betonar att det är viktigt att undersöka alla politiska partiers roll under regeringsbildningen.

– Det har varit ett väldigt fokus på Centern och Liberalerna. Men det var faktiskt åtta partier som var med och bildade regeringen. SD var det enda parti som inte var direkt involverat, men även SD var ju i hög grad indirekt inblandade, säger han.

Forskning om riksdagen är återkommande i Riksbankens Jubileumsfonds verksamhet.

– Riksbankens Jubileumsfond har regelbundet gett stöd till forskning om hur riksdagen fungerar, säger Göran Blomqvist.

Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond bildades 1964 efter ett riksdagsbeslutat om att den skulle hantera en stor donation från Riksbanken i samband med bankens 300-årsjubileum. 1993 fick stiftelsen ytterligare en stor donation via ännu ett riksdagsbeslut.