Hemma och i klassrummet - ny forskning om hur tonåringar utvecklar fördomar

2019-03-19

I ett pågående RJ-projekt bryter sociologen Andrea Bohman och psykologen Marta Miklikowska ny mark vad det gäller forskning om fördomar. Till sin hjälp har de databasen YES, Youth and Society, som RJ finansierat.  

- Databasen ger oss fina möjligheter att följa utvecklingen i en och samma individ, under de formativa åren. Vi kan undersöka, inte bara attityderna utan även attitydutvecklingen, säger sociologen Andrea Bohman vid Umeå universitet.

Den kvantitativa forskningen kring etniska fördomar har hittills till stor del bestått av tvärsnittsstudier, alltså ögonblicksbilder av hur det ser ut vid en viss tidpunkt. Sådan forskning finns det gott om.

Den som har velat se förändringar över tid har fått lägga sådana studier i ett pärlband efter varandra. Då går det att se hur fördomar förändras eller bibehålls i ett samhälle, men det går inte att se utvecklingen inom en viss individ.

Däremot finns en handfull hypoteser om sådana processer. En sådan hypotes handlar om de formbara åren, att det är i tonåren och åren kring vuxenblivandet som fördomar får fäste.

I databasen Youth and Society finns uppgifter om totalt 4000 högstadieelever, uppdelat i fyra kohorter. I datamaterialet finns bland annat data om skolelever som går i samma klass, alltså relationer som sträcker sig över flera år.

- Det gör att vi kan analysera tidsaspekten och även samverkande effekter. Man har sett att vänner spelar roll, att föräldrar spelar roll. Men vi vet ganska lite om vilka relationer som är viktigast och hur de påverkar varandra, säger Andrea Bohman.

Att föräldrar är viktiga för ungas fördomar visar materialet. Men de tycks inte vara vare sig mer eller mindre viktiga än kompisar. Däremot tycks det vara så att elever som går i etniskt heterogena klasser är mindre påverkade av föräldrars attityder.

Så här halvvägs in i projektet visar resultaten att elever som har klasskamrater med annan etnicitet har mindre sannolikhet att hysa fördomar mot dem med annan etnicitet. Men den effekten bleknar ganska snabbt när klassen splittras.

Den som däremot har en kompis av annan etnicitet tycks bli vaccinerad mot den sortens fördomar för en längre tid.

- Sådana vänskapsband är också vanligare bland dem som gått i heterogena klasser, säger Andrea Bohman.

Under andra halvan av projektet ska analyserna kretsa kring betydelsen av vad eleverna gör med sina vänner och föräldrar, i kontrast till vänners och föräldrars attityder som varit fokus under projektets första hälft.

Till exempel ska de undersöka hur och i vilken utsträckning ungdomarna diskuterar politik med varandra och med sina föräldrar, samt hur relationen ser ut med viktiga vuxna, såsom föräldrar och lärare.

Andrea Bohman menar att samhället behöver öka kunskapen om hur fördomar uppstår hos unga.

- Eftersom de åren är så viktiga behöver vi veta vad som sker och hur fördomar kan motverkas. I ett större perspektiv vi vet att dessa typer av attityder skapar låg tillit och underminerar den sociala sammanhållningen.