Vad kostar pillret? Läkemedelspriser ofta hemliga och svåra att följa

2019-08-13

I Nya Zeeland är notan för receptbelagda läkemedel bara en tredjedel mot vad den är i Sverige. Hur kommer det sig att läkemedelspriserna är så olika i olika länder? Ekonomerna Hans Kjellberg och Ebba Sjögren analyserar en bransch där prissättningen ofta är hemlig och svår att följa.

Enligt Hans Kjellberg går det knappast att tala om en global läkemedelsmarknad utan om ett antal nationella läkemedelsmarknader och där det i varje nation med gemensamt finansierad sjukvård finns en kund: kollektivet.

Det gör att läkemedelsbolagen förhandlar fram olika priser för olika länder. Det finns ett listpris för varje läkemedel, som oftast förhandlas ner. Men då med förbehållet att kunden inte får offentliggöra priset.

Bild på Hans Kjellberg- Det är inte så ovanligt och det förekommer i andra branscher. Samma gäller bankräntor och annat. Men det blir svårt för medborgarna att utkräva ansvar, säger Hans Kjellberg.

Han och Ebba Sjögren, båda verksamma vid Handelshögskolan i Stockholm, analyserar och jämför i ett RJ-projekt fyra olika länder med olika system för läkemedelsfinansiering. De gör det genom kvalificerade landanalyser och syftet är att skapa reda i en snårig bransch med patent, generika och svårbedömda hälsoekonomiska vinster.

På ena kanten finns Tyskland med synnerligen generös syn på läkemedelskostnader. Där råder närmast fri prissättning under en provperiod de första tolv månaderna.

- Tyskarna har ett starkt fokus på medicinsk effekt. Priset kommer i andra hand. De värdesätter snabb tillgång till nya behandlingar och har en stor inhemsk läkemedelsindustri som kan gynnas av detta, säger Hans Kjellberg.

På den andra ytterkanten hittar vi Nya Zeeland med blicken stadigt fäst på prislappen. De utgår från vad budgeten tillåter och avvaktar ibland med att introducera nya läkemedel, under den tid de är som dyrast. Nya Zeeland förhandlar också framgångsrikt mot läkemedelsbolagen och lyckas ofta pressa ner priserna.

Ebba Sjögren- De har en organisation som sitter på pengarna och har ett brett mandat att förhandla. De lyckas få fram olika lösningar, paketpriser, ja, de är helt enkelt duktiga förhandlare, säger Ebba Sjögren.

Sverige beskriver de båda som landet Mellanmjölk.

- I Sverige ska flera olika värden säkras och då blir det ingen entydigt konsekvent linje, utan mer flexibelt förklarar Ebba Sjögren.

Å ena sidan görs noggranna hälsoekonomiska analyser på nationell nivå för att försäkra sig om kostnadseffektivitet. Å andra sidan har många verksamhetschefer resultatansvar och inköpen sker decentraliserat med landsting som prisförhandlar enskilt eller i kluster. Samtidigt har läkarna fri förskrivningsrätt, vilket möjliggör individuella undantag.

Allt detta skapar en otydlighet som läkemedelsindustrin upplever som frustrerande.

- Det finns en önskan om ökad tydlighet. Men ett system som i Nya Zeeland är inte av intresse. Det är inte den sortens tydlighet de efterfrågar, säger Ebba Sjögren.

Vilket system är då mest priseffektivt? Den frågan visar sig inte helt lätt att besvara. Visserligen betalar tyskarna mycket, men de får också snabb tillgång till nya mediciner, de drar till sig kliniska studier och läkemedelsbolagen är mer benägna att satsa pengar på utbildning av läkarna där.

Prissättningen är också i någon mån kommunicerande kärl; när vissa länder betalar mycket kan andra betala mindre. Mest av alla betalar de i USA, där är läkemedelspriserna högre än någon annanstans.

- Skulle priserna sänkas drastiskt i USA, vilket många vill, får vi andra räkna med en högre läkemedelsnota, säger Hans Kjellberg.

Projektet ska pågå fram till 2021 och det land som återstår att undersöka är Storbritannien.