Den musicerande människan

2013-12-18

Musik har följt mänskligheten genom årtusenden och finns inom alla kulturer. Inom projektet Den musicerande människan närmar sig forskare från olika discipliner frågor om vad som styr utvecklingen av musikalitet och kreativitet samt vad som kan ligga bakom musikens läkande kraft.

Programmet "Den musicerande människan" fick år 2011 anslag från Riksbankens Jubileumsfond, ett stöd som betyder mycket.

– Anslaget gör att vi kan jobba långsiktigt på ett fantastiskt sätt och ger oss möjlighet att rekrytera kompetenta medarbetare, säger Fredrik Ullén, professor i kognitiv neurovetenskap vid Karolinska Institutet och projektets ledare.
Projektet omfattar sex delprojekt – från vad som gör att människor engagerar sig musikaliskt till hur musikalitet kan kopplas till kognitiv förmåga och hälsa.

En kärnfråga är att analysera samspelet mellan ärftliga faktorer och faktorer som härrör från miljö. En ärftlig del kan vara förmågan till musikaliskt gehör, alltså att kunna känna igen och särskilja olika toner och melodislingor, medan en miljöfaktor är hur mycket tid som en person lagt ner på sin musikaliska träning.

Viktigt tvillingregister

I projektet använder man sig av det svenska Tvillingregistret som förvaltas av Karolinska Institutet. Registret är världens största och upprättades på 1960-talet för att studera hur rökning påverkar vår hälsa. I dag innehåller det information om sammanlagt 85 000 svenska enäggs- och tvåäggstvillingar.
Inom programmet "Den musicerande människan" har nu datainsamlingen avslutats och analysfasen ska ta sin början. Sammanlagt har forskarna samlat in data från cirka 10 500 tvillingar, födda mellan 1958 och 1985.

Dessa har bjudits in till studien per brev och den som velat delta har kunnat logga in på projektets hemsida för att fylla i enkäter och göra olika tester.

Ett exempel på ett sådant test är att avgöra om två korta melodislingor är lika eller olika.

– Det får inte vara alltför avancerat utan det ska passa alla, det är ju få yrkesmusiker i gruppen, säger Fredrik Ullén.

Att ha tillgång till svenska Tvillingregistret är ovärderligt.

– Registret är själva grundbulten för hela projektet, säger Fredrik Ullén.

Nancy Pedersen, professor i genetisk epidemiologi vid Karolinska Institutet, ingår i svenska Tvillingregistrets styrgrupp och hon håller med.

– Det är unikt att kunna ha tvillingpar där den ena har mycket erfarenhet av musik, men inte den andra. Det utgör en fin kontroll för att det är just musiken som skiljer sig mellan dem, säger hon.

För närvarande pågår ett 30-tal projekt som baseras på tvillingregistret, men detta sticker ut.

– Det är ganska nytt för mig då jag inte har hållit på med musik tidigare, men det är mycket spännande, säger hon.

Olika tvillingar är projektets guldägg

Just den gruppen tvillingar som nämndes ovan – par där den ena ägnat mycket av sin tid åt musik, medan den andra inte gjort det – kallar Fredrik Ullén ett av projektets "guldägg".

– Det intressanta är att kunna ha kontroll på så många andra faktorer än musikalisk träning, säger han.

Sammanlagt rör det sig om ett tjugotal par, där den ena tvillingen ägnat mycket tid åt att spela piano. Att det just är pianospelande som här studeras beror delvis på att piano är ett vanligt instrument, men även på praktiska orsaker. En del av det utökade testbatteri som de diskordanta (det vill säga när bara den ena tvillingen uppvisar egenskapen) paren får göra är att utföra fingerövningar inuti en skanner samtidigt som hjärnan avbildas.

– Ett tangentbord går att hantera liggande, men det är betydligt knepigare att då traktera exempelvis stråkinstrument, säger Fredrik Ullén.

Det första diskordanta tvillingparet har precis varit på laboratoriet. Där har de intervjuats för att forskarna ska få en uppfattning om vad som gjort att de ägnat sig åt musik eller inte. De har också fått utföra olika tester som mäter just gehör och musikalitet. Dessutom avbildas deras hjärnor med magnetröntgen för att det ska gå att se om de skiljer sig åt rent strukturellt.

– Eftersom de är enäggstvillingar har de i grunden mycket lika hjärnor, vilket innebär att även mindre förändringar som kan kopplas till träningen skulle kunna gå att fånga upp, säger Fredrik Ullén.

Det är dock i detta skede för tidigt att säga något om resultaten.

I samma skede är en annan del av projektet där Guy Madison, professor i psykologi vid Umeå universitet, deltar. Han är främst intresserad av att studera rytm och tajmning – något som kan sammanfattas med att studera hur vår hjärna hanterar tid. Hans forskargrupp har tidigare visat att det finns en koppling mellan god rytmkänsla och förmåga att lösa problem. Nu vill man undersöka mer specifikt vilka delar av den musikaliska träningen som skulle kunna ligga bakom dessa effekter.

Musik befrämjar hälsan

En ytterligare del i projektet är att studera hur musik kan påverka hälsan, något som ligger Töres Theorell, professor emeritus i psykosocial miljömedicin vid Karolinska Institutet, varmt om hjärtat.

Hans forskargrupp har tidigare visat att en grupp patienter med tarmsjukdomen IBS som började med körsång en gång i veckan under ett år tenderade att ha en bättre utveckling av magsmärtorna än den patientgrupp som i stället träffades en gång i veckan för diskussioner och föredrag. Det gick även att se kemiska förändringar i kroppen, som att halten av hormonet testosteron var högre hos både kvinnor och män i körgruppen.

– Testosteron hjälper till att bygga upp kroppen, så högre halter avspeglar en bättre förmåga att reparera celler och även lägre stressnivåer, säger Töres Theorell.

I en annan studie fick patienter med kronisk smärta engagera sig i olika estetiska aktiviteter, som dans, musik, bild och drama. Hos dem sågs en egenskattad förbättring av livskvaliteten.

En viktig del av att må bra och kunna interagera socialt är att man kan tolka sina egna och andras känslor. Oförmåga till detta kallas alexitymi, och kopplas till psykosomatisk problematik.

– En sådan människa som blir förorättad vet inte om det hon känner är sorg, ilska, ångest eller något annat och kan därför inte agera på ett adekvat sätt, men kroppen reagerar och då kan man bygga upp stress, säger han.

I det insamlade materialet finns även frågor om hälsa, där man exempelvis själv fått skatta sin upplevda hälsa på en femgradig skala. Nu undersöker man om tvillingar som engagerat sig mycket i musik uppvisar bättre hälsa än andra.

– Jag kan ju bara spekulera, men det skulle kunna vara så att den gruppen uppvisar mindre av utmattning och risk för utbrändhet, men det återstår att se.

Töres Theorell poängterar att det han vill titta på är musikaliska amatörer, då det är i denna grupp som hälsoeffekterna troligen är störst.

– Om man är proffs kommer det in aspekter som prestationsångest, och musiker inom vissa genrer kan riskera att hamna i destruktiva miljöer, säger han.

Musiken är ett socialt kitt

Musikens läkande kraft kan bero på olika saker, enligt Töres Theorell. En del är de objektiva skillnaderna i hormonhalter och immunreglerande ämnen som man kunnat mäta. En annan del är att den som utövar musik ofta gör det tillsammans med andra, vilket innebär positiv social påverkan.

– Ytterligare en aspekt är att den som tar del av musik eller har andra estetiska upplevelser ibland kan få starka oväntade upplevelser, ett slags "överraskningseffekt" när man överraskar förnuftet och plötsligt ser på livet annorlunda.

Det kan vara en hjälp i att hantera en svår livssituation, något som vi tror förklarar varför våra smärtpatienter mådde bättre då de fick engagera sig i olika estetiska aktiviteter, säger Töres Theorell.

Att människor sjunger och dansar tillsammans är en ursprunglig aktivitet som kan ha varit ett sätt att skapa ett kitt inom gruppen.

– Bara fem procent i en normalbefolkning är helt tondöva. Det tyder på att musik varit viktigt för överlevnaden, säger Töres Theorell.