Mål och resultat i offentlig verksamhet

2018-06-14

Hur sätts mål i offentlig verksamhet? Hur mäts resultaten? Det var huvudtemat för den områdesgrupp inom RJ som startade sin verksamhet 2010.

Ett växande intresse för mål och resultat löper som ett brett stråk genom det senaste århundradets strävanden efter ökad rationalitet och rationalism i ekonomi och samhällsliv. De senaste decenniernas reformtendenser sammanfattas ibland under rubriken "new public management". Hit hör renodling av olika verksamheter, kontraktsstyrning och andra impulser från näringslivet, decentralisering och ökad självständighet för verkställande organ, ett växande intresse för effektivitet och en större tonvikt på utvärderingar.

Riksdag och regering har ställt sig bakom den nya orienteringen, men efter hand har man också kunna notera en viss eftertänksamhet. Från vänster uppfattas en del inslag i mål- och resultatstyrningen som utslag av nyliberalism, från höger som återfall i planhushållning. En vanlig farhåga är att den alltmer markerade inriktningen på kvantitativa resultat ska tränga undan mer kvalitativa och svårmätbara ambitioner från offentlig verksamhet. Inte minst i den akademiska världen är dessa frågor heta. Vad är bra vetenskap, vad är bra högre utbildning?

Områdesgruppens uppdrag var att ta initiativ till belysning av dessa frågor. Dess verksamhet upphörde under 2014. En rapport om gruppens arbete finns.