Thomas Aronsson

Optimal beskattning, ofullständig konkurrens och internationellt samarbete

Detta forskningsprojekt handlar om optimal inkomst- och varubeskattning. Syftet är att utvidga tidigare litteratur i framför allt tre avseenden; (i) genom att vidareutveckla teorin for optimal beskattning under ofullständig konkurrens på arbetsmarknaden, (ii) genom att koppla ihop teori för omfördelning under asymmetrisk information med den ganska nya litteraturen kring paternalistiska motiv för ekonomisk politik, och (iii) genom att fokusera på den institutionella - och den internationella - struktur inom vilken nationella regeringar fattar beslut om skatter.

De första två aspekterna handlar om marknadsmisslyckanden respektive begränsad rationalitet och deras konsekvenser för den ekonomiska politiken; frågor som uppmärksammats mycket i andra sammanhang, samtidigt som merparten av litteraturen kring optimal beskattning bygger på antagandet om kompetitiva marknader. Den tredje handlar om ett fiskal-federalism perspektiv på teorin för optimal beskattning, vilket bland annat motiveras av ökad internationalisering liksom samverkan kring fördelningspolitik inom ramen för EU. Detta är relevant bland annat därför att ekonomier i dag i allmänhet är mycket mer öppna än när teorin för optimal inkomstbeskattning började ta form för 30-40 år sedan. Vi kommer också att diskutera effekter av internationellt samarbete kring beskattning, vilket dels kan motiveras av marknadsmisslyckanden, dels också av de incitament som möter nationella regeringar inom ramen för ekonomiska federationer

Slutredovisning

Thomas Aronsson, nationalekonomiska institutionen, Umeå universitet

2007-2013

Totalt sett har projektet resulterat i 21 vetenskapliga arbeten, av vilka 8 hittills publicerats i internationella tidskrifter, medan 1 arbete är publicerat som bokkapitel på ett internationellt förlag (i en "handbook"). Av de återstående - ännu ej publicerade - artiklarna är flera inskickade till tidskrifter för bedömning. En publikationslista bifogas. I presentationen nedan kommer jag att referera till artiklarna på basis av deras nummer på listan.

I forskningsplanen formulerades 3 övergripande forskningsfrågor. Jag kommer nu att presentera de övergipande forskningsfrågorna samt diskutera hur de har analyserats inom ramen för projektet.

o Hur påverkas den optimala skattestrukturen av ofullständig konkurrens? Motiverar ofullständig konkurrens på framför allt arbetsmarknaden internationellt samarbete kring den ekonomiska politiken?

Den första övergripande forskningsfrågan studeras ur olika perspektiv i artiklarna [1], [4]-[11], [16], [18], [19] och [21].

Artiklarna [16], [19] och [21] behandlar olika aspekter av optimal beskattning och/eller kollektiva varor i ekonomier där arbetsmarknaden kännetecknas av löneförhandlingar mellan fackföreningar och företag. I artikel [16] studeras optimal icke-linjär inkomstbeskattning under ett centraliserat respektive decentraliserat system för lönebildning. I det centraliserade fallet är (den enda) fackföreningen en stor aktör i ekonomin, och vi tänker oss att regeringen betraktar den framförhandlade lönen som exogen. I det decentraliserade fallet tänker vi oss istället många små fackföreningar, och regeringen antas då agera Stackelbergledare gentemot aktörerna i den lönebildande sektorn. Resultaten pekar på att den optimala skattepolitiken leder till full sysselsättning vid decentraliserad lönebildning, medan lösningen vid centraliserad lönebildning innefattar jämviktsarbetslöshet liksom en progressiv skattestruktur. Artikel [16] behandlar den relaterade frågan om tillhandahållande av kollektiva varor, och undersöker om ofullständig konkurrens på arbetsmarknaden i sig kan utgöra ett incitament att tillhandahålla mer kollektiva insatsvaror än under fullständig konkurrens.

Forskningen om optimal beskattning under social interaktion har i stor utsträckning fokuserat på effekter av positionella preferenser. Det innebär att individen inte bara erhåller nytta av sin absoluta konsumtion och användning av fritid, utan också av hur mycket mer än andra han/hon konsumerar. Detta motiveras ofta i termer av "statusjämförelser", och det underliggande policyproblemet följer av att relativa konsumtionsjämförelser leder till externa effekter. Vårt syfte har därför varit att undersöka vilka implikationer detta har för optimal beskattning och tillhandahållande av kollektiva varor. Resultaten presenteras i artiklarna [4]-[7]. I artikel [4] utvecklas en dynamisk allmän jämviktsmodell för att undersöka hur den optimala beskattningen av arbets- och kapitalinkomster modifieras till följd av positionella preferenser; artikel [7] använder en liknande modell för att analysera hur det optimala utbudet av kollektiva varor förändras. Artiklarna [5] och [6] analyserar fritid i termer av relativa jämförelser; i artikel [5] modelleras fritid (liksom varukonsumtion) som en positionell vara, medan artikel [6] istället bygger på antagandet att fritiden delvis används för att göra den egna relativa konsumtionen mer synlig.

Som nämndes i den uppföljningsrapport som skickades in år 2010 har vi tolkat den första övergripande forskningsfrågan något bredare än i den ursprungliga ansökan genom att också studera policyimplikationer av outsourcing. Resultaten presenteras i artiklarna [8]-[11]. Bakgrunden är den ökade tendensen att utlokalisera arbetskraftsintensiv produktion till låglöneländer. Detta är intressant inom ramen för projektet dels därför att outsourcing påverkar möjligheterna för nationella regeringar att omfördela inkomster, dels också därför att de ekonomisk-politiska förändringar som nationella regeringar kan komma att genomföra till följd av outsourcing i sin tur påverkar såväl den inhemska lönefördelningen som lönefördelningen i partnerländerna. Här finns därför utrymme för internationellt policysamarbete. Artiklarna [8] och [11] analyserar implikationer av outsourcing respektive "foreign direct investment" för optimal beskattning ur ett enlandsperspektiv (det land vars företag väljer att importera intermediära varor istället för att själva producera dessa). Ekonomisk politik i flerlandsekonomier liksom de välfärdsvinster som följer av ekonomisk-politiskt samarbete analyseras i artiklarna [9] och [10].


o Hur påverkas optimal inkomst- och varubeskattning av självkontrollproblem till följd av hyperbolisk diskontering?

Detta analyseras i artiklarna [2], [3], [13], [14], [15] och [17]. Enligt den plan som presenterades i ansökan ligger fokus framför allt på (i) att integrera modern teori för optimal inkomst- och varubeskattning i modellekonomier där konsumenterna har självkontrollproblem till följd av hyperbolisk diskontring, och (ii) att i detta sammanhang studera optimal arbets- och kapitalinkomstbeskattning i små öppna ekonomier med internationell kapitalrörlighet, där möjligheten att använda skatter på kapitalinkomster är begränsad.

Den första aspekten studeras i artikel [13], som handlar om optimal icke-linjär arbets- och kapitalinkomstbeskattning respektive varubeskattning under hyperbolisk diskontering. Analysen bygger på en OLG modell av allmän jämviktstyp, som innehåller såväl sparande (och motsvarande ackumulering av fysiskt kapital) som ackumulering av hälsokapital. Vi tänker oss att regeringen är paternalistisk i den bemärkelsen att den ekonomiska politiken inte bara används för omfördelning utan också för att förmå hushållen att bete sig som de skulle ha gjort om detta självkontrollproblem inte fanns. Bland resultaten pekar vi på att linjära varuskatter inte räcker till för att fullt ut styra konsumtionsmönstret i önskvärd riktning, och vi visar också hur inkomstskatterna kan användas som korrigerande instrument. Den andra aspekten behandlas i artikel [14] som också bygger på en OLG modell av allmän jämviktstyp; i det här fallet för en öppen ekonomi. Syftet är att analysera den optimala mixen av arbetsinkomst- och kapitalinkomstbeskattning, där en distinktion dessutom görs mellan källprincipen och residensprincipen för kapitalskatter.

Vi har dessutom utvidgat analysen genom att studera optimalt utbud av offentlig hälsovård (vilket exemplifierar en offentligt tillhandahållen privat vara) liksom optimalt utbud av kollektiva varor under hyperbolisk diskontering; se artiklarna [2] och [3]. Artikel [15] handlar om kapitalsubventioner med fokus på hälsokapital under hyperbolisk diskontering, medan artikel [17] analyserar den principiella frågan om huruvida exponentiell diskontering alltid är att föredra framför hyperbolisk diskontering sett utifrån intertemporal välfärd.


o Hur påverkas principerna för optimal beskattning av den offentliga sektorns organisation med flera olika beslutsnivåer?

Detta behandlas i artiklarna [12], [20] och [21]. Den ursprungliga forskningsplanen diskuterade två olika inriktningar; (i) ekonomiska federationer med centraliserat ledarskap, där den federala (eller centrala) regeringen är Stackelbergledare och de lokala ekonomisk-politiska beslutsfattarna följare, och (ii) ekonomiska federationer med decentraliserat ledarskap där de lokala ekonomisk-politiska beslutsfattarna är Stackelbergledare och den centrala regeringen följare. Det första scenariot används ofta för att analysera interaktioner mellan central och lokal ekonomisk politik i enskilda länder, medan det andra kan exemplifieras med EU där de enskilda medlemsländernas regeringar av olika skäl har möjlighet att agera strategiskt gentemot den centrala nivån.

Artikel [21] baseras på en modell för en ekonomisk federation med centraliserat ledarskap. Huvudfrågeställningen är huruvida den vertikala externa effekt som följer av lokal beskattning kan vara positiv under ofullständig konkurrens på arbetsmarknaden (i stället för negativ, vilket vore det naturliga utfallet om arbetsmarknaden är en konkurrensmarknad). Resultaten pekar på att de lokala ekonomisk politiska beslutsfattarna kan komma att välja skattesatser som är för låga (snarare än för höga) ur samhällets synvinkel. Ofullständig konkurrens kan därför ha betydelse för vilka incitament som möter lokala ekonomisk-politiska beslutsfattare, och därför också i slutändan för den korrigerande politik som den centrala regeringen måste föra i syfte att implementera en optimal resursallokering.

Artiklarna [12] och [20] handlar om optimal beskattning i ekonomiska federationer med decentraliserat ledarskap. Artikel [12] baseras på - och utvidgar - en modell som utvecklades av Aronsson (2010, Reg. Sc. and Urban Econ.), där den lägre ekonomisk-politiska beslutsnivån (t.ex. medlemsländer i en ekonomisk federation) implementerar sin egen skatte- och utgiftspolitik, medan den federala regeringens uppgift är att omfördela mellan de lokala jurisdiktionerna. Syftet är att utvidga analysen genom att studera såväl horisontellt som decentraliserat ledarskap, där den horisontella ledaren är Stackelbergledare mot såväl den federala regeringen som mot andra nationella regeringar. Resultaten visar att tendenserna till ineffektiv användning av skatter och offentliga utgifter som följer av decentraliserat ledarskap (där de enskilda medlemsländernas regeringar modifierar sin egen ekonomiska politik i syfte att vinna på federal omfördelning) i allmänhet förstärks av horisontellt ledarskap. I artikel [20] studeras ett liknande problem utifrån en miljöpolitisk tillämpning.

Publication List

[1] Aronsson, T. and Blomquist, S. (2010) The Standard Deviation of Life-Length, Retirement Incentives and Optimal Pension Design. Umeå Economic Studies no 818. CESifo Working Paper no 3201.

[2] Aronsson, T. and Granlund, D. Present-Biased Preferences and Publicly Provided Health Care. An earlier working paper version is available as Umeå Economic Studies no 813, 2010. Submitted.

[3] Aronsson, T. and Granlund, D. (2011) Public Goods and Optimal Paternalism under Present-Biased Preferences. Economics Letters 113, 54-57.

[4] Aronsson, T. and Johansson-Stenman, O. Positional Concerns in an OLG Model: Optimal Labor and Capital Income Taxation (2010). International Economic Review 51, 1071-1095.

[5] Aronsson, T. and Johansson-Stenman, O. (2013) Conspicuous Leisure: Optimal Income Taxation when both Relative Consumption and Relative Leisure Matter. Scandinavian Journal of Economics 115, 155-175.

[6] Aronsson, T. and Johansson-Stenman, O. Veblen’s Theory of the Leisure Class Revisited: Implications for Optimal Income Taxation. Forthcoming in Social Choice and Welfare.

[7] Aronsson, T. and Johansson-Stenman, O. (2011) State-Variable Public Goods When Relative Consumption Matters: A Dynamic Optimal Taxation Approach. Umeå Economic Studies no 828, 2011. Current version: State-Variable Public Goods and Social Comparisons over Time. January 2013. Submitted.

[8] Aronsson, T. and Koskela, E. (2009) Outsourcing and Optimal Nonlinear Taxation: A Note. Economics Letters 102, 135-137, 2009.

[9] Aronsson, T. and Koskela, E. (2009) Optimal Income Taxation, Outsourcing and Policy Cooperation in a Dynamic Economy. Umeå Economic Studies no 784. CESifo Working Paper no 2776.

[10] Aronsson, T. and Koskela, E. (2009) Outsourcing, Public Input Provision and Policy Cooperation. Umeå Economic Studies no 799. CESifo Working Paper no 2886.

[11] Aronsson, T. and Koskela, E. (2011) Redistributive Income Taxation, Outsourcing and Foreign Direct Investment. Economics Letters 110, 86-89.

[12] Aronsson, T. and Persson, L. (2012) Decentralized Fiscal Federalism Revisited: Optimal Income Taxation and Public Goods under Horizontal Leadership. Economics Letters 117, 223-226

[13] Aronsson, T. and Sjögren, T. (2009) Quasi-Hyperbolic Discounting, Paternalism and Optimal Mixed Taxation. Umeå Economic Studies no 778. The current version is dated December, 2012. Submitted.

[14] Aronsson, T. and Sjögren, T. (2011) Tax Policy and Present-Biased Preferences: Paternalism under International Capital Mobility. Umeå Economic Studies no 833. The current version is dated December 2012. Submitted.

[15] Aronsson, T. and Thunström, L. (2008) A Note on Optimal Paternalism and Health Capital Subsidies. Economics Letters 101, 241-242, 2008.

[16] Aronsson, T. and Wikström, M. (2011) Optimal Tax Progression: does it Matter Whether Wage Bargaining is Decentralized or Centralized? Umeå Economic Studies no 829.

[17] Backlund, K, and Sjögren, T. (2011) Welfare Measurement, Hyperbolic Discounting and Paternalism. In Aronsson, T. and Löfgren, K-G. (eds) Handbook of Environmental Accounting. Cheltenham: Edward Elgar Publishing Limited.

[18] Mannberg, A. and Sjögren, T. (2010) From Housewife to Breadwinner: The Role of Identity Conflict for the Evolution of Female Labor Supply. Mimeo.

[19] Martinez-Lopez, D. and Sjögren, T. (2009) Can Labor Market Imperfections Cause Overprovision of Public Inputs. Department of Economics, Umeå University. Submitted.

[20] Persson, L. Incentives Underlying Tax Policies in a Decentralized Federation with Horizontal Leadership and Transboundary Envirornmental Damage. Mimeo.

[21] Sjögren, T. (2009) Labor Income Taxation in an Economic Federation with Imperfect Labor Markets. Department of Economics, Umeå University, Mimeo. Submitted.

Note that preliminary first versions of papers [4], [15] and [20] were written before the project started; however, they were revised and finalized within the project.
 

Bidragsförvaltare
Umeå universitet
Diarienummer
S2007-1310:1-E
Summa
SEK 4 000 000,000
Stödform
Skatteforskning
Ämne
Nationalekonomi
År
2008