Forskningsprojektet "Nätgemenskapernas socialitet" har bedrivits inom ramen för den särskilda satsningen "Flexit" vars syfte var att främja kunskapsöverföring mellan näringsliv och humanistisk/samhällsvetenskaplig forskning. Förutsättningarna för detta projekt skiljer sig från ordinarie forskningsprojekt så till vida att det skulle ta sin utgångspunkt i ett antal frågor som hade formulerats av den digitala byrån Good Old i Malmö.

Good Old ville få en ökad kunskap om varför människor engagerar sig i sociala medier, hur det kommer sig att så mycket tid ägnas åt internetbaserad interaktion, vilka underliggande behov som driver människor att agera på nätet samt med vilka medel det är möjligt att höja betalningsviljan hos användare av sociala medier. Med dessa frågor som utgångspunkt och ramverk formulerades ett tudelat syfte med projektet. Det syftade till att "etablera en sociologisk och socialpsykologisk förståelse av sociala medier som en kommunikativ arena samtidigt som en fördjupad förståelse skapas för den specifika socialitet som därigenom möjliggörs" samt "bidra med en djupgående förståelse för de interaktionsmönster och bakomliggande motiv som äger rum på den kommunikativa arena som sociala medier utgör". Parallellt med teoretiska studier var det min avsikt att genomföra tre empiriskt orienterade delstudier med fokus på sociala medier som Facebook och Twitter, nätgemenskaper med fokus på kropp respektive identitet och möjliga därtill relaterade förhandlingsprocesser/-praktiker.

Att etablera sig som forskare i näringslivet innebar inte enbart att den fysiska och sociala arbetsmiljön fick en annorlunda och utmanande karaktär, utan det var också en fråga om att vävas in i och reagera mot en uppsättning diskursiva strömningar som framkallade frågor om det empiriska fältets gränser. Redan i ett tidigt skede framstod den ursprungliga forskningsplanen som daterad och utan större möjligheter för samarbete och kunskapsutbyte. Av den anledningen togs beslutet att förskjuta fokus något varvid projektet huvudsakligen kom att kretsa kring två kvalitativt orienterade empiriska studier som följdes av en teoretisk begreppsutveckling.

Den första empiriska studien baseras på 12 kvalitativa intervjuer med användare av mobila lokaliseringstjänster som Foursquare och Gowalla (den senare lades sedermera ned 2012). Denna studie visar hur tjänster av det här slaget bidrar till framväxten av en elektronisk flanör som i viss mån planlöst rör sig i stadsrummet men som också noggrant iakttar sina egna och andras handlingar. Härigenom utvecklas en förståelse för hur det materiella geografiska rummet och det digitala rummet vävs samman, penetrerar varandras gränser och på så sätt skapar nya förutsättningar för social interaktion.

Den andra empiriska studien baseras på dagböcker i vilka 66 personer resonerade självreflexivt kring hur de använder Facebook under en veckas tid. Att fokusera på Facebook blev närmast en självklarhet med tanke på att dess storlek har vuxit från drygt 350 miljoner användare till fler än en miljard enbart under den period som forskningsprojektet har bedrivits. Denna studie visar att Facebook ofta är föremål för flyktiga, närmast rutinartade besök och framstår i det avseendet som en tillfällig hållplats, snarare än en ändstation eller ett resmål i sig. Samtidigt demonstreras hur Facebook, genom olika former av social strukturering, skapar förutsättningar för ett särskilt slags socialitet.

Projektets tre viktigaste resultat och ett resonemang om dessa

Projektet visar att samtida föreställningar om användaren av sociala medier som en "prosument" (simultan producent och konsument) inte alltid har en bäring. Med tanke på hur rumsliga och sociala gränser sammanvävs genom dessa tjänster, växer komplexa sociala förhandlingspraktiker fram och, som en följd därav, uppmuntras inte alltid interaktivitet utan snarare olika former av av interpassivitet varigenom användarna stundtals drar sig för att dela information för att istället vara passivt aktiva.

Projektet visar att sociala medier inte kan förstås genom ett ensidigt fokus på antingen instrumentella möjligheter eller institutionella omständigheter - en uppdelning som präglar tänkande inom såväl bransch som forskning - utan snarare bör sociala medier förstås som "sociala mellanhänder" vilka intar en funktionell position i det sociala landskapet och därigenom frammanar en rad förändringsprocesser, inte minst vad gäller kollapsen av den tidigare vanliga distinktionen mellan online och offline.

Projektet visar att Facebook, jämfört med tidigare typer av nätgemenskaper, förändrar förutsättningarna för internetbaserad social interaktion genom att låta avancerade algoritmer träda in som strukturerande aktörer i det sociala samspelet. Facebooks ambition att tillhandahålla ett personligt anpassat socialt flöde för att underlätta interaktivitet och informationsdelning resulterar stundtals i en osäkerhet inför den andre som förefaller leda till ett visst mått av tystnad alternativt delning av information som uppfattas som säker. Konsekvensen blir att närvaron i sociala medier präglas av en "rationaliserad intimitet" (det är viktigare att "känna" sig nära än att "vara" nära andra personer) och en utbredd interpassivitet.

Nya forskningsfrågor som har genererats genom projektet

Forskningsprojektet och erfarenheten av "Flexit" har gett upphov till en rad nya frågeställningar och uppslag till forskningsprojekt som har utmynnat i två ansökningar om forskningsmedel. Den första ansökan fokuserar "arbetslivets medialisering" med särskilt fokus på hur kommunikationsmedier framtvingar en förhandling av rumsliga, temporala och sociala gränser i den kreativa industrins arbetsliv. Den andra ansökan fokuserar "kroppens medialisering" med särskilt fokus på det ökande antalet produkter som hjälper användare att mäta, analysera och förstå hur deras vardagliga aktiviteter, kroppar och välmående förändras över tid samtidigt som förutsättningar skapas för interpersonell jämförelse och visualisering. Gemensamt för dessa två projekt är att de potentiellt kan utveckla och fördjupa den förståelse av sociala mellanhänder som har vuxit fram genom föreliggande forskningsprojekt.

Projektets två viktigaste publikationer och ett resonemang om dessa

Den viktigaste publikation som hittills har publicerats är artikeln "Social intermediaries and the location of agency: a conceptual reconfiguration of social network sites" som kom att bli tongivande för en specialutgåva av tidskriften "Contemporary Social Science". I denna artikel utvecklas tanken om "sociala mellanhänder" på teoretisk väg och visar på ett, i förhållande till etablerad forskning, mer sociologiskt gångbart sätt att resonera kring sociala medier och deras funktionella position i det sociala samspelet.

Den andra publikationen är under färdigställande och utgörs av en monografi med arbetstiteln "Suddiga relationer: Facebook och massförströelsens mekanismer" och planerad publicering under hösten 2013. Med den ovan omtalade empiriska studien av Facebook som grund, utvecklas här ett resonemang om Facebook som ett strukturerat socialt rum präglat av stundtals svårdefinierade sociala relationer och ett rationaliserat men trots allt bekräftande umgänge. Monografin riktar sig till en bredare läsekrets och dess huvudsakliga argument fördjupas parallellt i fyra artiklar som kommer att skickas till tidskrifter under 2013.

Andra typer av förmedling av projektets resultat

Forskningsprojektets resultatet har löpande presenteras genom 8 refereegranskade konferenspresentationer, 5 inbjudna konferenspresentationer, 12 längre presentationer/anföranden vid konferenser/företagsevenemang/seminarier, närmare 50 populärvetenskapliga texter i bloggformat (främst på sociologerna.se och martinberg.se) samt genom kund- eller organisationsrelaterat arbete i Good Olds regi och gästföreläsningar vid högskolor och universitet. Härutöver har ett mycket stort antal intervjuer och reportage i massmedier gjorts där forskningsresultat har förmedlats, direkt såväl som indirekt. 

Hur projektet har bidragit till ökad samverkan mellan universitetsvärlden och den privata sektorn

Forskningsprojektet har gjort det möjligt för Good Old att vidareutveckla koncept och strategier för digital kommunikation i relation till sina kunder. Härigenom har en bättre förståelse för kundernas perspektiv, behov och förutsättningar kunnat skapas, samtidigt som kunderna lättare har kunnat beskriva sina uppdrag och därmed komma närmare Good Old som leverantör. I Good Olds strävan att få kunder att kommunicera på ett sätt som passar deras målgrupper i första hand och den egna organisationen i andra hand har har "Flexit" bidragit till såväl den egna organisationens som kundernas verksamheter.

Vidare har "Flexit" lett till uppdrag för akademiskt orienterade aktörer samt deltagande i en forskningsansökan kring "Internet of Things and People". Utöver konsekvenser för Good Olds verksamhet har ett samarbete mellan Högskolan i Halmstad, Lunds universitet och RMIT, Melbourne inletts i syfte att etablera ett centrum för tillämpad kulturforskning vid Högskolan i Halmstad. Detta "Swedish Center for Applied Cultural Analysis" har för avsikt att låta forskare involverade i "Flexit" utgöra bas för en bredare centrumbildning med syftet att främja samverkan och samproduktion mellan såväl nationella som internationella aktörer och expertis.