2011-2016

Projektets syfte var att förstå upplevelsekvaliteter hos designlösningar, och hur designprocessen kan påverka upplevelser av till exempel artefakter, produkter eller tjänster. Med upplevelsekvalitet menas något som karaktäriserar och beskriver upplevelse av en artefakt, till exempel på vilket sätt en artefakt är meningsfull och användbar för en person, eller på vilket sätt den orsakar en oönskad upplevelse. Inom projektet utforskades kvaliteter som ett sätt att beskriva användning och upplevelse både av digitala tjänster och robotprodukter. Projektet skulle undersöka kvaliteter både ur ett konsumentperspektiv och ur ett professionellt perspektiv, vilket också har gjorts. Ett av projektets syfte var att ge LOTS Design stöd att motivera design som del kundernas strategiarbete, och att skapa innovations och applikationsutvecklingsstöd, vilket forskaren har fokuserat på. Företaget önskade först också en inriktning mot yrkesidentitet, men detta ändrades för att minska projektets omfattning. Forskaren hade planerat att bedriva vissa forskningsmoment hos LOTS klienter, med det visade sig skapa en osäker kundrelation, så därför gjordes en ändring i projektets metod så att studier inte bedrevs hos företagets klienter. En ytterligare utmaning var att företaget hade begränsade resurser till att kunna samverka i forskningen på ett mer aktivt sätt. Detta ledde till att forskaren fick skapa nya metodiska förutsättningar genom att söka extern medfinansiering till designers på LOTS och andra aktörer, så att de kunde delta i forskningsprojektet mera aktivt.

Projektets tre viktigaste resultat och ett resonemang om dessa
Ett kommersiellt inriktat resultat från forskningsprojektet är ett applikationsutvecklingsstöd, en beta-tjänst som underlättar för interaktionsdesigners att förstå oönskade och önskade kvaliteter som konsumenter upplever när de använder video. Tjänsten finns på www.usepack.com och har varumärkesskyddats. Beta-tjänsten kan användas av professionella designers som ett verktyg för att förstå oönskade och önskade kvaliteter när konsumenter ser på videomaterial på nätet (t.ex. en nyhetsvideo eller andra videoklipp). Forskaren sökte och fick finansiering från PTS, vilket skapade nya metodiska forskningsmöjligheter att samarbeta nära med designers på LOTS Design, interaktionsdesigners på Schimpanz, mediaproducenter på SVT Play, samt medarbetare på Grunden media, i ett konkret designprojekt kopplat till forskningsfrågan. Under projektet intervjuades interaktionsdesigners om hur de i dag säkerställer att deras lösningar inte ger upphov till oönskade kvaliteter och exkluderar människor. En ny diskrimineringslag 2015 ställer högre krav på designers förmåga att förstå hur deras designlösningar upplevs av människor med olika funktionsförutsättningar.

Ett forskningsinriktat resultat handlar om att designpraktiker har fått artikulera sitt perspektiv på god designpraktik och problematisera designforskning i fältet människa-dator interaktion. Författarna, forskaren och två erfarna industridesigners (varav en är doktorand i människa-dator interaktion) argumenterar för hur vissa design-orienterade forskningsaktiviteter leder till en designfixering kring IT lösningar, vilket kan begränsa möjligheten att nå långsiktigt hållbara designlösningar. Artikeln bygger på observation och praktisk erfarenhet av designarbete, samt diskussioner i grupp med designers. Resultatet har publicerats som open access i Swedish Design Research Journal och även presenterats i en workshop i en internationell workshop i Nottingham. Workshopen organiserades av forskaren inom nätverket (HCI-UX) som handlar om att förstå gränslandet mellan industri och forskning kring människa-dator interaktion.

Ett av forskarens mål var att stärka designers i deras dagliga arbete. Ett viktigt forskningsinriktat resultat är därför en pågående utveckling av en designteori kring kvaliteter, som ämnar att förklara relationen mellan sociala, praktiska och estetiska kvaliteter. Teorin förklarar hur kvaliteter kan förstås utifrån människors praktiska, estetiska och sociala behov. Empirin som ligger till grund för teorin är baserad på intervjuer med människor som har nedsatt förmåga i armar och händer och behöver ät-hjälpmedel eller mänsklig assistans vid måltiden. Arbetet med teorin och kopplingen till robotforskningen fortsätter då forskaren nu startar en robotgrupp på IT fakulteten på Göteborgs Universitet som ska arbeta med inkluderande designmetodik.

Nya forskningsfrågor som har genererats genom projektet
Projektet har lett till flera nya frågor kring hur HCI forskning kan bidra till en designpraktik som mera aktivt arbetar ett inkluderande perspektiv i ett digitaliserat samhälle. Forskaren har initierat ett forskningssamarbete med praktiker, lärare och forskare, där en första workshop hölls i London 2015 på Include konferensen, och två likande workshops har accepterats på PDC (Participatory Design Conference) i Aarhus, samt på Nordichi i Göteborg 2016. Varje workshop ifrågasätter begrepp som används till exempel för att beskriva användare i en design process, för att synliggöra stereotypiska perspektiv och hur dessa kan påverka designprocessen.

Ett av forskarens mål var att stärka designers i deras dagliga arbete, och forskningen har lett till nya frågor kring den design-orienterade människa-dator interaktions forskningens roll i samhället, och forskningens artikulation av design. En relaterad ny forskningsfråga som just nu bearbetas i en artikel kopplar ihop konstnärligt kunnande och egenskaper hos en god designprocess. Denna fråga har forskaren tagit vidare utifrån empiri från projektet, tillsammans med en annan forskare med empiri från designers. Forskaren avser att fortsätta utveckla teori kring designkunnande och kommer att fortsätta detta arbete i forskningsgruppen, såväl som i nätverket kring inkluderande design och tillsammans med designpraktiker.

Projektets internationella förankring
Projektet har presenterats och diskuterats på internationella konferenser och särskilt förankrats internationellt i nätverket HCI-UX, som adresserar gapet mellan akademi och industri i HCI forskning och user-experience och interaktionsdesign som designpraktik. Forskaren har inom nätverket organiserat en internationell workshop i Nottingham 2015 där både forskare och praktiker från Europa och USA har deltagit.

Forskningsinformativa insatser utanför vetenskapssamhället
Forskaren har intervjuats om sitt arbete i bland annat Swedish Design Research Journal, och föreläst om projektet för studenter och forskare i flera olika sammanhang såsom på HDK, Linköpings Universitet, Högskolan i Halmstad, Göteborgs Universitet, på forskningsinstitut samt hos företagets klienter. Forskaren har på olika sätt engagerat sig i samverkansfokuserade forskningsaktiviteter, såsom genom att ha bedrivit forskarluncher på företaget, och arrangerat tvärvetenskapliga forskningsseminarier för design-orienterade forskare i Göteborg med omnejd. Forskaren har också deltagit i SVT:s UR program, samt gjort flertalet blogginlägg om pågående forskningsaktiviteter på LOTS hemsida.

Hur projektet har bidragit till ökad samverkan mellan lärosäte och organisation utanför akademin
Projektet har på flera sätt bidragit till ökad samverkan mellan mellan flera lärosäten samt flertalet företag. Forskaren har under projektet engagerat flera företag i ett konkret designprojekt där de har bidragit med sin expertis inom ramen för forskningsprojektet. Forskaren bedrev under projektet en tvärvetenskaplig seminarieverksamhet för design-orienterad forskning i Göteborg. Forskaren är i dag chair för industrisamarbete på en kommande konferens (NordiCHI 2016), och har ett nära samarbete med designers och andra praktiker i industrin. Forskaren leder också en seminarieserie i interaktionsdesign på Göteborgs Universitet, där forskare och industri möts kring design och forskningsfrågor. Företaget fick ett Red Dot design pris för ett projekt som forskaren gjorde internationella användarstudier i, vilket är ett pris för god design utanför akademin.

Projektets två viktigaste publikationer
Projektets två viktigaste hittills publicerade artiklar är "Beyond ICT: How industrial design could contribute to HCI research" samt "OPENbike: The design craft of future bikesharing". Bägge artiklarna problematiserar hur designpraktikers kunskap och verktyg formuleras i forskning. Den första artikeln diskuterar god designpraktik och diskuterar skillnader mellan design-orienterad forskning och professionell industridesign, och är ett direkt resultat av samverkan. Den andra artikeln är ett designcase, som visar hur designers arbetar och reflekterar kring sin praktik med olika typer av materialiseringar som berör tjänstedesign. Artikeln beskriver design som process och problematiserar hur forskningen artikulerar designaktiviteter. Artiklarna har publicerats i open access, vilket har säkerställts genom att forskaren har skickat sina artiklar till konferenser och journaler som tillhandahåller open access.

Publikationer

S. Ljungblad (2016) Design challenges and opportunities for acceptable robotic meal assistance (in ACM peer-review).

S Ljungblad (2013) OPENbike: The design craft of future bikesharing
In Proceedings of EAD Crafting the Future Conference, April 17 -19 Gothenburg, Sweden

S. Ljungblad, J.Kotrbova, M. Jacobsson, H. Cramer, and K. Niechwiadowicz (2012) Hospital robot at work: something alien or an intelligent colleague?. In Proceedings of the ACM 2012 conference on Computer Supported Cooperative Work (pp. 177-186). ACM.

S. Ljungblad, K. Klockars, O, Torgersson, E. Ericsson, V. Hjort af Ornäs, I. Stewart Claesson, and M, Keitch, (2016) The Cloth Line Approach to Notions in PDC. To appear in proceedings of PDC 2016. (accepted workshop)

S. Ljungblad, O, Torgersson, V. Hjort af Ornäs, , E. Ericsson, I. Stewart Claesson, K. Klockars., and  M. Keitch  (2016) The Cloth Line Approach to Notions that concerns the H in HCI. To appear in proceedings of NordiChi’16. (accepted workshop)

A. Thies, S. Ljungblad and I. Stewart Claesson. (2015) Beyond ICT: How industrial design could contribute to HCI research. In Swedish Design Research Journal.