Mitt projekt har haft rubriken ”Läsning 2.0. Boken och läsaren i digitaliseringens tidevarv”. När jag nu sätter punkt för mina studier slår jag fast att det inte rör sig om något nytt, uppdaterat sätt att läsa. Utan det faktum att själva läsandet – i vid bemärkelse – är under omförhandling. Vi möter och bearbetar text i alla dess former mer än någon gång tidigare i mänsklighetens historia, framför allt via skärmar. Men pappersboken är fortfarande det i särklass stabilaste bland tryckta medier. Alltjämt läser 30 procent av befolkningen en bok på papper en vanlig dag. De digitala bokmedierna har dock blivit vanligare. Bonnierförlagens försäljning av e-böcker (ljud/bok) ökade mellan 2015 till 2016 med 69 procent.

Projektets huvudsyfte har varit att studera digitaliseringens konsekvenser för bokens samhälle. Genom ett antal artiklar samt offentliga och interna föreläsningar, har jag presenterat analyser av de förändrande villkor bokbranschens aktörer underkastats i den digitala eran. Jag har även skrivit om de digitala – tillika fysiska – bokmediernas inneboende potential samt om nya lästekniker och nya litterära format. Mitt fokus har varit svenskt och det är som litteratursociolog jag närmat mig ämnet. Viktiga slutsatser är 1) e-boken – i bemärkelsen digitalt förpackad litteratur – har tydligt förändrat marknaden trots att den inte blev den succé eller branschfrälsare som bokmarknaden hade förväntat sig – bland annat har den bidragit till ett ökat intresse för förlagens backlist; 2) De förändringar e-boken medfört har skett på områden där vi minst kunnat ana dem – en kraftigt ökad online-försäljning samt ett ökat fokus på den fysiska bokens utseende – det jag kallar ”digitalt motstånd”, ett utforskande av och intresse för pappersbokens potential; 3) E-boken, har också, framför allt, fungerat som katalysator för en allmän och branschspecifik debatt om just digitaliseringens konsekvenser för hur vi läser i dag och förväntas läsa i morgon.

Under projektets gång har vidare en ny forskningsfråga uppkommit: egenutgivning. I en större uppsats, som färdigställs under hösten 2017, och publiceras [peer review] under överinseende av Johan Svedjedal professor i Litteratur och samhälle tecknar jag egenutgivningens historia och samtida uppsving. Här kommer jag in på ytterligare två viktiga slutsatser som min forskning genererat: 1) det faktum att 15 procent av alla titlar som ges ut i Sverige i dag är egenutgivna är helt och hållet digitaliseringens förtjänst samt 2) det är framför allt självhjälpslitteratur och självframställningar samt drama och lyrik som egenutgivarna ger ut – genrer som ligger linje med internetkulturen och de sociala mediernas öppenhet för och välkomnande av det personliga och privata.

Kort om genomförandet
Under mina tre år som Flexitforskare tillbringade jag drygt två år på Bonnierförlagen (BF) i Stockholm och resterande tid vid Litteraturvetenskapliga institutionen vid Uppsala universitet. På BF var jag knuten till BF Digital. Vid denna tid, 2012–2013, tillverkade avdelningen e-böcker – vilket var unikt bland svenska bokförlag. Bl.a. genomförde man satsningen 1000-projektet som gick ut på att digitalisera 1000 titlar ur förlagets samlade stock av titlar. Kring detta arbete skrev jag en uppsats, ”Brutna ryggar” som publicerades i Biblis 2014. Jag författade även en intern text för BFs räkning.

Min Flexittjänst på BF omfattade forskningsprofilerade arbetsuppgifter inom digital förlagsverksamhet. Jag skrev ett flertal forskningsöversikter, bl.a. om egenutgivning i samband med BFs lansering av självpubliceringstjänsten Type & Tell samt en om e-boksprenumerationer. Därtill agerade jag sakkunnig och ansvarade för ett nyhetsbrev. Jag gjorde även djupintervjuer och en undersökningsenkät kring digitala läsvanor (för Adlibris). Som BFs Flexitforskare deltog jag i eller ansvarade för en rad konferenser, paneler och konferensslutord, bland annat på Svenska Förläggareföreningen.

Utöver min uppsats om svensk e-boksutgivning/produktion har jag skrivit en artikel om läsning från mobilskärmar och nya digitala litterära format: ”Kortläst, snabbläst, lättläst” (2013). Jag har också skrivit om läsappar och digitala lässtrategier, ”Läsa snabbt” (2016) samt en idé- och bokhistorisk uppsats om framtidens-bok-diskurs (2013). Min första uppsats inom projektet behandlade digital läsning, och ingick i Riksbankens Jubileumsfonds årsbok 2013.

Samverkan
Som Flexitforskare har jag tagit fasta på projektets mål att utforska och initiera samverkan. För min del har detta resulterat i över ett fyrtiotal föreläsningar och panelsamtal, där jag bjudits in som expert.

Jag har genomfört runt 20 nationella och internationella framträdanden på bokmässor (Göteborg, Beijing), konferenser (Göteborg, Oslo, Boston, Göteborg), vetenskapliga institutioner (Södertörn, Wien, Uppsala) och offentliga institutioner, som bibliotek, föreningar och förbund, exempelvis anlitades jag av Region Gävleborg för att agera huvudtalare i deras föreläsningsserie Dela läslust (2016). Min kunskap om bokens digitala framtid har bidragit till att jag flitigt medverkat i diverse medier som TT, SR, SVT, SvD och DN, men också mindre, lokala tidningar och facktidskrifter.
Jag har författat över 12 populärvetenskapliga artiklar, bland annat om ljudböcker, digital läsning och nya onlinetjänster för litterärt material. En av mina artiklar om Amazon och plattformiseringen (SvD) fick sedermera ligga till grund för Högskoleprovets läsförståelsetest hösten 2016.
Jag har också coachat Lisa Irenius, dåvarande kulturredaktör på Upsala Nya Tidning, inför hennes och tidningens satsning på e-böcker. För denna satsning erhöll hon Stora Journalistpriset.

Under 2015–16 anordnade jag tillsammans med professor Pelle Snickars workshopserien Kod[ex]. Vid ett flertal workshops samlade vi över 30 forskare och professionella aktörer från bokbranschen för att diskutera bokens digitala omvandling. Projektet sammanfattades i en forskningsöversikt i HUMAN-IT. , november 2016.

Projektets bidrag till den internationella forskningsfronten
Min forskning haft ett nationellt perspektiv. Det har varit den svenska förlagsmarknaden och dess digitala framtid som har varit mitt huvudsakliga fokus. Jag har emellertid deltagit på tre internationella konferenser med papers, en handlade om min forskning kring digital läsning och e-böcker. Denna hade rubriken ”On Social Reading” och presenterades på ”Researching the Reading Experience” i Oslo 2013. Jag har också hållit ett föredrag om svenska barn och deras läsning på iPads, ”Not the toad!” på Beijing international BookFair, 2012. På MLA-konferensen i Boston 2013 deltog jag i panelen ”Private Sector Careers”, vars ämne gick helt i Flexitprogrammets anda såtillvida att den handlade om humanistiska forskares samverkan med och framtid i den offentliga och privata sektorn. Panelen initierades av Anaïs Saint-Jude, som är ledare för Bibliotech-programmet vid Stanford. Programmet har en liknande profil som Flexit.
Jag har vidare varit engagerad – genom föreläsningar och workshops – i den internationella The Reading School, en plattform och mötesplats för konstnärliga diskussioner/praktiker kring läsning. Denna drivs av den grafiska designern Hanna Bergman med stöd från Danska konstfonden och har haft ett antal tillställningar, evenemang och workshops sedan 2013. Se: http://www.hannabergman.com/index.php?/the-reading-school/

Nya forskningsfrågor som genererats genom projektet
En ny forskningsfråga som genererats under projektets gång har varit frågan om den digitala ljudbokens potential. År 2012 – då mitt projekt påbörjades – var detta mer eller mindre en icke-fråga. Ljudböcker strömmades inte, Storytel – Nordens största ljudboksplattform – var ännu inte lanserad. Böcker lyssnade man på från CD-skivor eller MP3. Idag ser det annorlunda ut. Och Storytel satte sitt namn på den svenska förlagsbranschkartan med sitt köp av Norstedts sommaren 2016. I dag är ljudboken det snabbast växande (och ekonomiskt mest lukrativa) digitala bokformatet. Forskningen kring ljudboken som fenomen och litterärt format är dock i högsta grad i sin linda. Framtida forskning inom fältet torde därför vara eftersträvansvärt. Endast ett fåtal monografier finns om ämnet. Våren 2017 har jag inlett en dialog med Storytel för diskutera möjligheterna till ett gemensamt forskningsprojekt/samarbete under hösten 2017.

Sedan 2015 driver jag ett stort forskningsprojekt tillsammans med Nina Ulmaja (designansvarig på Albert Bonniers förlag) där vi följer August Strindbergs debutroman Röda rummet (1879) från originalhandskrift till e-bok, med fokus på den grafiska layouten – ”sidans gränssnitt”, som vi kallar det. Boken är tvärdisciplinär och tangerar fält som grafisk design/typografi, läsforskning, bokhistoria, förlagshistoria och medie- och kommunikationsvetenskap. Här har jag stor användning av de studier jag bedrivit samt det näverk jag etablerat inom Flexitprogrammet. Forskningen har fått ekonomisk stöd från Ridderstads stiftelse för historisk-grafisk forskning, och skall publiceras som monografi under 2018 på Albert Bonniers förlag.

Hösten 2016 var jag huvudansvarig för en stor forskningsansökan (avslagen) till RJs och Vitterhetsakademiens utlysning ”Samlingarna och forskningen”, som gick samverkandets tecken. Mitt och min tolvmannastabs projekt gick ut på att undersöka biblioteksplattformen Alvins möjligheter att tillgängliggöra universitetens digitaliserade samlingar.

2012 ansvarade jag för Flexitprogrammets lyckade konferens ”När idéer blir verklighet”, på Fotografiska i Stockholm.