Detta projekt har haft som sitt övergripande syfte att öka kunskapen om det sociala läsandet och läsargemenskaperna i Sverige idag.
Mot slutet av projektet fick jag tillgång till ett helt nytt källmaterial, i och med att Kungl. Biblioteket i sin digitalisering av svenska dagstidningar nu digitaliserat även äldre årgångar av vissa tidningar. Via det materialet fick jag en god bild av utvecklingen och omfattningen av det sociala läsandet från mitten av 1800-talet fram till idag. Det betyder att det varit möjligt att ge en betydligt bättre bakgrund till dagens verksamhet än vad som ursprungligen var planerat, och även ett större utrymme i den bok som kommer att bli projektets slutredovisning. Det har gått att göra en jämförelse av läsargemenskapernas verksamhet i Sverige över tid, på ett sätt som jag tidigare aldrig trott skulle vara möjligt.

I projektet har använts både kvantitativ och kvalitativ metod. Tre enkäter har genomförts, för att få grepp om verksamheten med läsargemenskaper idag. ”Bokcirkeluppropet i Uppsala län” genererade 231 användbara svar och ett mindre antal läsargemenskaper härifrån kontaktades sedan för intervju. De valdes ut så att de representerade en spridning ifråga om geografisk förankring, ålder, kön, arbetssätt, modersmål, huvudmän ed. Sammanlagt genomfördes intervjuer med 28 grupper. I vissa fall genomfördes även deltagande observation vid bokdiskussionerna.
Fortlöpande har studieförbundens årliga cirkelstatistik och folkbibliotekens statistik över cirkelaktiviteter analyserats. Jag har även genomfört en innehållsanalys av det dagstidningsmaterial, som jag funnit i KB:s databas över svenska dagstidningar.
Det sista halvåret har framförallt inneburit arbete med manus till den bok som blir slutredovisningen av projektet. Målsättningen är ett färdigt bokmanus i början av hösten 2018. Jag kommer att använda Kriterium för att få det sakkunniggranskat, och därigenom blir boken sedan även tillgänglig OA. Jag planerar att återkomma till RJ med en ansökan om publiceringsstöd, när manus är färdigt för publicering.

Trots att det finns en allmän bild av att läsargemenskaperna i Sverige är fler än någonsin idag, visar projektet att så inte är fallet. Förvisso är läsargemenskaperna många nu. Men under 1940-talet var de med största säkerhet ännu fler. Modern kommunikationsteknologi – och inte minst sociala medier – har bidragit till att synliggöra det litterära samtalet idag på ett nytt sätt och då har även läsargemenskaperna blivit mera synliga än de var tidigare.  
Två viktiga skillnader mellan dessa två ”guldåldrar” är dock, att incitamentet under den första perioden främst var brist på litteratur och höga bokpriser. Att gå samman och byta litteratur med andra gav möjlighet att läsa flera böcker till priset av en. Idag är situationen den motsatta. Böcker är lätta att få tag på, billiga och ges ut fler än någonsin. Engagemanget i läsargemenskapen ger hjälp att navigera i detta överflöd och det vanliga konceptet idag är att alla deltagare läser samma bok, som de i allmänhet köpt varsitt pocketexemplar av. Det betyder att mötena fokuserar specifikt på läsupplevelsen av just denna gemensamma bok. Slutsatsen är läsargemenskaperna idag har mera fokus på läsupplevelsen och det sociala läsandet, än vad man hade i mitten av 1900-talet, då mötena främst syftade till att byta böcker.
Att fokusera på en och samma bok har dock varit en vanlig modell länge inom studieförbundens läsargemenskaper, och när den amerikanska mediestjärnan Oprah Winfrey introducerade bokdiskussioner sin pratshow under 1990-talet, gjorde hon också så. Winfrey har tveklöst betytt mycket för intresset (både hos media och bland läsarna) för läsargemenskaper i Sverige under det senaste decenniet.
Undersökningen visade att läsargemenskapernas deltagarmönster inte förändrats mycket över tid. Andelen kvinnor har genomgående varit mycket stor och är så även idag, och framförallt handlar det om kvinnor med medelklassbakgrund. Mönstren överensstämmer mycket med vad som framkommit i forskning om läsargemenskaper i de anglosaxiska länderna. Sannolikt är den stora kvinnodominansen en viktig faktor till varför attityden till läsargemenskapen länge var negativ – något som syns tydligt i tidningsartiklar från 1940- och 50-talen. Främst var det cirklarnas val av litteratur man hakade upp sig på, och verksamheten omnämndes gärna på ett förringande sätt. Idag är det betydligt bättre – även om det fortfarande går att se rester av detta.
Vad deltagarna själva lyfter fram som viktigt i verksamheten är att böckerna öppnar för samtal om frågor och erfarenheter kopplade till livet och till att vara människa, som man idag har få möjligheter att prata om i andra sammanhang än i just läsargemenskaperna. Den sociala gemenskapen är viktig och många grupper har hållit samman mycket länge. Projektet visar också att de så kallade ”privata” läsargemenskaperna, som samlas på eget initiativ utan kopplingar till exempelvis ett studieförbund eller ett folkbibliotek, nu liksom tidigare utgör den ojämförligt största gruppen.

I januari 2016 deltog jag i en workshop vid Högskolan i Oslo och Akershus (numera OsloMet univ.), som handlade om en speciell metod för socialt läsande i grupp, kallad Shared Reading. Syftet med SR är att nå människor som av olika orsaker befinner sig i socialt utanförskap och sällan läser böcker. Dr Jane Davis, litteraturvetare från Liverpool som utvecklat metoden, presenterade SR och forskning som gjorts (som framförallt fokuserat på effekter på individnivå). I maj 2016 genomgick jag själv en tredagarskurs i Liverpool för att lära mig leda SR-grupper och i april 2017 arrangerade jag tillsammans med Regionbiblioteket i Uppsala en liknande workshop i Uppsala. Målet var att introducera SR i Sverige och inbjudna var ett 30-tal forskare och praktiker från folkbibliotek och studieförbund.
Några SR-grupper har nu, i samarbete med Jane Davis och The Reader organisation i Liverpool, startats i Uppsala och i Lund, och i Jönköpings län planeras ett flertal grupper. Hittills handlar det främst om grupper för personer i psykisk ohälsa. En kategori som engelsmännen inte arbetat med, men som det finns ett stort intresse av att nå här i Sverige med SR, är nysvenskar och inte minst personer som kommit i samband med de senaste årens stora flyktingvåg.
Min målsättning är att utveckla ett nytt forskningsprojekt kring socialt läsande, som fokuserar specifikt på SR. Jag har sökt och fått 50 000 kr i stöd från svensk biblioteksförening för att planera ett sådant projekt och sätta samman en ansökan som kan lämnas in till olika forskningsfinansiärer våren 2019. Det blir en litteratursociologiskt inriktad komparativ studie av etableringen och utvecklingen av verksamhet med SR i Sverige, Norge och Danmark, där vi nära kommer att följa den praktiska verksamhet som finns och som utvecklas inom de närmaste åren. Projektet ska involvera forskare från Uppsala universitet, Lunds universitet, OsloMet univ. samt Aarhus univ. Dessutom kommer vi att samarbeta med Univ. of Liverpool.

Jag deltar nu även i det internationella forskningsprojektet The ALM-Field, Digitalization and the Public Sphere (ALMPUB), lett av prof. Ragnar Audunson vid OsloMet univ., med finansiering från Norges forskningsråd 2016–2019. Projektet syftar till att förstå hur digitaliseringen och globaliseringen påverkar ABM-institutionernas uppdrag att stödja och förstärka den offentliga sfären i fem olika länder i Europa. Här studeras bland annat bibliotekens aktiviteter.
Jag etablerade 2013 kontakt med den kanadensiska läsforskaren, prof. DeNel Rehberg Sedo, från Mount St Vincent univ. i Halifax. I februari 2017 startade vi planeringen av ett forskningssamarbete, som ska fokusera på läsfrämjandearbetet inom Libros para Pueblos (LPP) – en mexikansk frivilligorganisation som startat mer än 70 lokala bibliotek med fokus framförallt på barns läsning, i byar runt om i Oaxaca som är en av Mexicos fattigaste delstater. Sådana s.k. community libraries har utvecklats i utvecklingsländer på olika håll i världen, där förutsättningar för offentligt finansierade folkbibliotek inte finns. Målet med vårt projekt ska vara att utröna hur LPP arbetar och vilka faktorer som varit betydelsefulla för etablerandet av en långsiktigt stabil verksamhet. Jag kommer att presentera ett paper med resultat från en första delstudie, vid International Society for the Empirical Study of Literature (IGEL) 16:e konferens i Stavanger 25-28 juli 2018.

Jag deltog i den internationella CoLIS9-konferensen (som jag var chair för) i Uppsala i juni 2016 med en posterpresentation, med en paperpresentation i den internationella konferensen "Reading and Writing from Below: Exploring the Margins of Modernity" i Helsingfors i augusti 2014, med en paperpresentation i Mimers konferens för folkbildningsforskning i november 2013, liksom med en presentation vid ett symposium på Svenska Akademien i november 2013 om läsning och litteraturförmedling. Jag deltog med paperpresentation vid den internationella läskonferensen ”Researching the Reading Experience”, i juni 2013 vid OsloMet univ.
Jag kommer i en posterpresentation vid IGEL-konferensen i Stavanger 25-28 juli 2018 illustrera vad en enkel sökning i Kungliga bibliotekets databas Tidningar.kb.se kan ge för övergripande information om utvecklingen över tid av läsargemenskapernas verksamhet i Sverige. Detta ska sedan utvecklas till en vetenskaplig artikel.

Jag har under projekttiden haft flera presentationer av resultat i bibliotekssammanhang. Projektet har också blivit omskrivet i media, t.ex. i Biblioteksbladet mars 2017 samt i Kommunalarbetaren 2017. I april 2018 kommer jag att diskutera resultat vid ett fortbildningsmöte för bibliotekarier arrangerat av Länsbibliotek Dalarna. Jag kommer att delta i ett panelsamtal om socialt läsande och bokcirklar på bokmässan i Göteborg i september 2018, som anordnas av Statens kulturråd.