Dygder för frigivna - en fråga om maskulinitet?
Projektet studerar romerska frigivna mäns maskuliniteter genom att undersöka dygder, egenskaper och ideal som används för att beskriva dem i latinska litterära texter och inskrifter. Projektet utforskar hur dessa dygder, egenskaper och ideal kan relateras till de traditionella, könsbundna identiteterna under antiken och konstruerande av genus. Projektet diskuterar vad sådana dygder, egenskaper och ideal säger om de frigivnas ställning och genusidentitet i det romerska samhället. Maskulinitet är ett nyckelbegrepp för att förstå materialet.
Romerska frigivna har inte tidigare studerats ur ett maskulinitetsperspektiv vilket gör projektet nyskapande. Projektet förväntas ge en mer nyanserad förståelse för romerska frigivna genom att belysa de frigivnas position i samhället och bidra till diskussionen kring det romerska samhällets sociala komplexitet. Projektet förväntas även ge en ökad förståelse för hur genusidentitet skapades och kommunicerades mellan olika grupper i det antika samhället.
Projektet utförs genom att latinska litterära texter och inskrifter från ca.50 f.Kr.-120 e.Kr. närläses kritiskt och studeras utifrån en kontextuell filologisk metod, där texterna jämförs med andra texter av samma författare och/eller genre och ges en litterär, epigrafisk och historisk kontext. Materialet analyseras med hjälp av maskulinitetsteori för att få en mer komplex och nyanserad bild av de romerska frigivnas status och genusidentitet.
Romerska frigivna har inte tidigare studerats ur ett maskulinitetsperspektiv vilket gör projektet nyskapande. Projektet förväntas ge en mer nyanserad förståelse för romerska frigivna genom att belysa de frigivnas position i samhället och bidra till diskussionen kring det romerska samhällets sociala komplexitet. Projektet förväntas även ge en ökad förståelse för hur genusidentitet skapades och kommunicerades mellan olika grupper i det antika samhället.
Projektet utförs genom att latinska litterära texter och inskrifter från ca.50 f.Kr.-120 e.Kr. närläses kritiskt och studeras utifrån en kontextuell filologisk metod, där texterna jämförs med andra texter av samma författare och/eller genre och ges en litterär, epigrafisk och historisk kontext. Materialet analyseras med hjälp av maskulinitetsteori för att få en mer komplex och nyanserad bild av de romerska frigivnas status och genusidentitet.
Slutredovisning
Syfte, genomförande och utveckling
Syftet med projektet var att studera romerska frigivna mäns maskuliniteter genom att undersöka dygder, egenskaper och ideal som används för att beskriva dem i latinska litterära texter och inskrifter. Projektet syftade på så sätt till att utforska hur dessa dygder, egenskaper och ideal kan relateras till de traditionella könsbundna identiteterna under antiken och konstruerande av genus. Projektet avsåg att diskutera vad sådana dygder, egenskaper och ideal säger om de frigivnas ställning och genusidentitet i det romerska samhället. Materialet som studien baserades på var litterära texter och inskrifter från ca. 50 f. Kr – 120 e. Kr. Dessa texter närlästes kritiskt, studerades genom en kontextuell metod samt analyserades med hjälp av genusteori och då särskilt maskulinitetsteori, där teorier om relationell maskulinitet och maskulina positioner visade sig särskilt användbara.
I allt väsentligt har projektet följt projektplanen och inte ändrat inriktning, men vissa frågor har tillkommit. Mitt ursprungliga angreppssätt har dock förändrats något genom att min ursprungshypotes om genusöverskridande dygder behövde modifieras och utvecklas. Projektet visade att fenomenet med särskilda dygder, egenskaper och ideal var betydligt mer mångfasetterat och komplext än vad jag hade trott. Det har gjort att jag valt att approchera materialet på ett annat sätt än vad jag tidigare hade tänkt och att nya aspekter blivit aktuella. Jag har valt att arbeta med nyckelord som ålder och status på ett sätt som jag inte avsett från början. Sexualitet, såsom sexuella praktiker och symbolik, har fått en mycket större betydelse för mina frågeställningar än vad jag först tänkt och har därmed genererat nya frågeställningar kring frigivnas maskulinitetskonstruktioner. Vad gäller materialet (och metod) har jag därför valt att arbeta kvalitativt snarare än kvantitativt, vilket syns främst i min hantering av det epigrafiska källmaterialet. Istället för att, som jag tänkt från början, samla en egen inskriftscorpus, har jag valt ett annat tillvägagångssätt, där jag gjort sökningar på enskilda ord eller uttryck i befintliga databaser.
Resultat
Projektets bidrag till den internationella forskningsfronten är otvetydigt eftersom min studie är den enda som hittills studerat romerska frigivnas maskuliniteter. Projektet är på så sätt nyskapande och en av mycket få undersökningar där maskulinitetsteori används på ett antikt romerskt material.
1. Projektets viktigaste resultat är att maskulinitet kan göras på många olika sätt och att många olika parametrar spelar in när man ska studera frigivnas maskulinitet. De frigivnas status och genusidentitet skall inte förstås som något statiskt och entydigt, utan snarare som en dynamisk, föränderlig process. Givet att genus konstrueras relationellt och att identitet skapas både genom identifikation med och separation från andra, varierar de frigivnas maskulinitet beroende på kontext. Man bör se det som att frigivna (och förstås andra män) intar maskulina positioner, snarare än fasta identiteter, och dessa kan förändras beroende på tid och rum. 2. Ålder och att kunna visa sig som en gift man och som en far har visat sig vara viktiga komponenter i de frigivnas konstruerande av maskulinitet eftersom dessa rättigheter hade förvägrats honom då han var slav. Slaven sågs istället som ett barn. I och med att en slav frigavs erövrade han därför maskulinitet eftersom han då fick dessa rättigheter och han var då mycket mån om att visa upp dem. Bruket att låta porträttera sig som en gammal man, en make och en far kan därför ses som uttryck för maskulinitet hos frigivna.
3. Många forskare har ansett att det fanns särskilda dygder, egenskaper och ideal som var utmärkande för frigivna, såsom industria och adjektivet probus. Ett centralt bidrag från mitt projekt till denna diskussion är att resultatet av min studie tyder på att det inte fanns några dygder eller egenskaper som var specifika eller utmärkande endast för frigivna och det fanns inget särskilt ”set of freedman virtues”, vilket tidigare forskare hävdat. I många sammanhang förväntades frigivna och friborna uppvisa samma dygder och beteende. Detta öppnar upp för en mer meritokratisk attityd gentemot frigivna, oberoende av bördsstatus, åtminstone i vissa kontexter. De frigivna kunde dock inte uppfylla det hegemoniska maskulinitetsidealet fullt ut, eftersom de inte kunde leva upp till det maskulina vir bonus-idealet och de kunde heller inte associeras med den romerska kardinaldygden virtus, som var central för konstruerande av maskulinitet i den romerska världen. Att göra hegemonisk maskulinitet i det romerska samhället innebar att utöva makt i det offentliga och en vir bonus personifierade denna makt. Den frigivne, som var en underordnad homo och som enligt elitens ideal och normativa diskurs skulle begränsa sig till prestationer inom den privata sfären, kunde inte leva upp till detta ideal. På så sätt innehade frigivna män och kvinnor liknande positioner i det romerska samhället, då båda grupperna var utestängda från politiken och liknande restriktioner fanns för båda grupperna för att utmärka sig i det offentliga. Således var båda dessa grupper utestängda från en plats där maskulinitet kunde konstrueras, där den kunde prövas och bevisas. Detta belyser det romerska samhällets sociala komplexitet, då frigivnas sociala status och genusidentitet kan ses som en position ”mittemellan” grupper: Det existerade inte några särskilda dygder för frigivna och det var i många fall accepterat att beskriva frigivna och friborna män av eliten på liknande sätt, men samtidigt kunde de frigivna inte helt uppfylla elitens hegemoniska maskulinitetsideal pga intersektioner mellan genus och status.
Nya forskningsfrågor
Studien har generat nya forskningsfrågor kring differentiering av maskulinitet inom den ofria gruppen samt vikten av att använda ett intersektionellt perspektiv när man studerar slavar och frigivna. Jag har tillsammans med docent Birgitta L. Sjöberg skrivit en artikel (submitted) om differentiering av maskulinitet inom den ofria gruppen inom en rural kontext i det grekisk-romerska samhället och vi planerar ett fortsatt samarbete kring dessa frågor. Jag samarbetar med docent Birgitta L. Sjöberg och Hedvig von Ehrenheim, Uppsala universitet, kring ett kommande projekt om slavens sociala geografi i det grekisk-romerska samhället, där vi använder oss av en teoretisk modell baserad på intersektionalitet och ”social geografi”, som fördjupar vår förståelse för slavars status i relation till andra identiteter, såsom kön, ålder, etnicitet och sexualitet för att belysa slavars identitetsskapande, livsvillkor och rumsliga begränsningar. Genom att använda en komparativ metod där slavens sårbarhet och rumsliga begränsningar studeras, möjliggör projektet vidare en fördjupad förståelse för social ojämlikhet i ett större perspektiv i såväl antika som moderna samhällen. Jag planerar även en nätverksansökan tillsammans med dessa forskare samt docent Ben Raffield där vi kommer att studera ofrihet inom vitt skilda historiska kontexter.
Projektets internationella dimensioner och kontakter
Genom att deltaga vid konferenser och workshops har jag etablerat ett brett kontaktnät av nordiska och internationella forskare inom såväl det antikvetenskapliga fältet, som inom genusvetenskap och historia, och detta har resulterat i nya forskningssamarbeten.
Jag har blivit medlem i flera nätverk, både nationella och internationella: en nationell forskargrupp för antikvetare och klassiker som forskar på genus, nätverket Forum för genusstudier i antiken (FoGA) och jag har sedan projektets start organiserat årliga seminarier; Antiquity Network samt ett internationellt nätverk för historisk forskning om arbete, European Labour History Network – ELHN, inom gruppen ”Free and unfree Labour”, vilket resulterat i deltagande i tre konferenser. Jag har etablerat tät kontakt och samarbete med nordiska forskare, vilket resulterat i två gemensamma sessioner på internationella konferenser.
Publiceringsstrategi
Projektet har haft en bred publiceringsstrategi som har varit framgångsrik. Jag har deltagit i nationella och internationella konferenser och workshops samt publicerat vetenskapligt bedömda artiklar i internationella tidskrifter och konferenspublikationer och fler planeras efter projekttidens slut. Jag har här strävat efter en blandning av mer allmänna antikvetenskapliga och arkeologiska tidskrifter samt antikvetenskapliga tidskrifter med särskilt fokus på genusvetenskapliga frågeställningar. Dessa publikationer har alla, utom en, publicerats med open access och även kommande publikationer kommer att publiceras med open access.
Jag har även en populärvetenskaplig ambition, där jag vill sprida min forskning i en svensk och bredare kontext. Jag har därför presenterat min forskning i populära sammanhang: ’Genus och ideal i det antika Rom’, Klassiska föreningen vid Stockholms universitets Saturnaliefest, 2018-12-14; ’Ärbara kvinnor och modiga män. Genusstrukturer i antikens Rom’,”en kvart över-föreläsning” i samarbete med forskningsbiblioteken Carolina Rediviva och Karin Boye biblioteket, 2019-03-20; ’En man bland män’, Medelhavsmuseets vänners glöggkväll, Stockholm, 2019-12-04. Jag har även publicerat två populärvetenskapliga artiklar om mitt projekt i svenska antikvetenskapliga och klassiskfilologiska tidskrifter. Projektets preliminära resultat har publicerats på RJ:s hemsida under rubriken ”forskningsnyheter” (2019-04-24).
Syftet med projektet var att studera romerska frigivna mäns maskuliniteter genom att undersöka dygder, egenskaper och ideal som används för att beskriva dem i latinska litterära texter och inskrifter. Projektet syftade på så sätt till att utforska hur dessa dygder, egenskaper och ideal kan relateras till de traditionella könsbundna identiteterna under antiken och konstruerande av genus. Projektet avsåg att diskutera vad sådana dygder, egenskaper och ideal säger om de frigivnas ställning och genusidentitet i det romerska samhället. Materialet som studien baserades på var litterära texter och inskrifter från ca. 50 f. Kr – 120 e. Kr. Dessa texter närlästes kritiskt, studerades genom en kontextuell metod samt analyserades med hjälp av genusteori och då särskilt maskulinitetsteori, där teorier om relationell maskulinitet och maskulina positioner visade sig särskilt användbara.
I allt väsentligt har projektet följt projektplanen och inte ändrat inriktning, men vissa frågor har tillkommit. Mitt ursprungliga angreppssätt har dock förändrats något genom att min ursprungshypotes om genusöverskridande dygder behövde modifieras och utvecklas. Projektet visade att fenomenet med särskilda dygder, egenskaper och ideal var betydligt mer mångfasetterat och komplext än vad jag hade trott. Det har gjort att jag valt att approchera materialet på ett annat sätt än vad jag tidigare hade tänkt och att nya aspekter blivit aktuella. Jag har valt att arbeta med nyckelord som ålder och status på ett sätt som jag inte avsett från början. Sexualitet, såsom sexuella praktiker och symbolik, har fått en mycket större betydelse för mina frågeställningar än vad jag först tänkt och har därmed genererat nya frågeställningar kring frigivnas maskulinitetskonstruktioner. Vad gäller materialet (och metod) har jag därför valt att arbeta kvalitativt snarare än kvantitativt, vilket syns främst i min hantering av det epigrafiska källmaterialet. Istället för att, som jag tänkt från början, samla en egen inskriftscorpus, har jag valt ett annat tillvägagångssätt, där jag gjort sökningar på enskilda ord eller uttryck i befintliga databaser.
Resultat
Projektets bidrag till den internationella forskningsfronten är otvetydigt eftersom min studie är den enda som hittills studerat romerska frigivnas maskuliniteter. Projektet är på så sätt nyskapande och en av mycket få undersökningar där maskulinitetsteori används på ett antikt romerskt material.
1. Projektets viktigaste resultat är att maskulinitet kan göras på många olika sätt och att många olika parametrar spelar in när man ska studera frigivnas maskulinitet. De frigivnas status och genusidentitet skall inte förstås som något statiskt och entydigt, utan snarare som en dynamisk, föränderlig process. Givet att genus konstrueras relationellt och att identitet skapas både genom identifikation med och separation från andra, varierar de frigivnas maskulinitet beroende på kontext. Man bör se det som att frigivna (och förstås andra män) intar maskulina positioner, snarare än fasta identiteter, och dessa kan förändras beroende på tid och rum. 2. Ålder och att kunna visa sig som en gift man och som en far har visat sig vara viktiga komponenter i de frigivnas konstruerande av maskulinitet eftersom dessa rättigheter hade förvägrats honom då han var slav. Slaven sågs istället som ett barn. I och med att en slav frigavs erövrade han därför maskulinitet eftersom han då fick dessa rättigheter och han var då mycket mån om att visa upp dem. Bruket att låta porträttera sig som en gammal man, en make och en far kan därför ses som uttryck för maskulinitet hos frigivna.
3. Många forskare har ansett att det fanns särskilda dygder, egenskaper och ideal som var utmärkande för frigivna, såsom industria och adjektivet probus. Ett centralt bidrag från mitt projekt till denna diskussion är att resultatet av min studie tyder på att det inte fanns några dygder eller egenskaper som var specifika eller utmärkande endast för frigivna och det fanns inget särskilt ”set of freedman virtues”, vilket tidigare forskare hävdat. I många sammanhang förväntades frigivna och friborna uppvisa samma dygder och beteende. Detta öppnar upp för en mer meritokratisk attityd gentemot frigivna, oberoende av bördsstatus, åtminstone i vissa kontexter. De frigivna kunde dock inte uppfylla det hegemoniska maskulinitetsidealet fullt ut, eftersom de inte kunde leva upp till det maskulina vir bonus-idealet och de kunde heller inte associeras med den romerska kardinaldygden virtus, som var central för konstruerande av maskulinitet i den romerska världen. Att göra hegemonisk maskulinitet i det romerska samhället innebar att utöva makt i det offentliga och en vir bonus personifierade denna makt. Den frigivne, som var en underordnad homo och som enligt elitens ideal och normativa diskurs skulle begränsa sig till prestationer inom den privata sfären, kunde inte leva upp till detta ideal. På så sätt innehade frigivna män och kvinnor liknande positioner i det romerska samhället, då båda grupperna var utestängda från politiken och liknande restriktioner fanns för båda grupperna för att utmärka sig i det offentliga. Således var båda dessa grupper utestängda från en plats där maskulinitet kunde konstrueras, där den kunde prövas och bevisas. Detta belyser det romerska samhällets sociala komplexitet, då frigivnas sociala status och genusidentitet kan ses som en position ”mittemellan” grupper: Det existerade inte några särskilda dygder för frigivna och det var i många fall accepterat att beskriva frigivna och friborna män av eliten på liknande sätt, men samtidigt kunde de frigivna inte helt uppfylla elitens hegemoniska maskulinitetsideal pga intersektioner mellan genus och status.
Nya forskningsfrågor
Studien har generat nya forskningsfrågor kring differentiering av maskulinitet inom den ofria gruppen samt vikten av att använda ett intersektionellt perspektiv när man studerar slavar och frigivna. Jag har tillsammans med docent Birgitta L. Sjöberg skrivit en artikel (submitted) om differentiering av maskulinitet inom den ofria gruppen inom en rural kontext i det grekisk-romerska samhället och vi planerar ett fortsatt samarbete kring dessa frågor. Jag samarbetar med docent Birgitta L. Sjöberg och Hedvig von Ehrenheim, Uppsala universitet, kring ett kommande projekt om slavens sociala geografi i det grekisk-romerska samhället, där vi använder oss av en teoretisk modell baserad på intersektionalitet och ”social geografi”, som fördjupar vår förståelse för slavars status i relation till andra identiteter, såsom kön, ålder, etnicitet och sexualitet för att belysa slavars identitetsskapande, livsvillkor och rumsliga begränsningar. Genom att använda en komparativ metod där slavens sårbarhet och rumsliga begränsningar studeras, möjliggör projektet vidare en fördjupad förståelse för social ojämlikhet i ett större perspektiv i såväl antika som moderna samhällen. Jag planerar även en nätverksansökan tillsammans med dessa forskare samt docent Ben Raffield där vi kommer att studera ofrihet inom vitt skilda historiska kontexter.
Projektets internationella dimensioner och kontakter
Genom att deltaga vid konferenser och workshops har jag etablerat ett brett kontaktnät av nordiska och internationella forskare inom såväl det antikvetenskapliga fältet, som inom genusvetenskap och historia, och detta har resulterat i nya forskningssamarbeten.
Jag har blivit medlem i flera nätverk, både nationella och internationella: en nationell forskargrupp för antikvetare och klassiker som forskar på genus, nätverket Forum för genusstudier i antiken (FoGA) och jag har sedan projektets start organiserat årliga seminarier; Antiquity Network samt ett internationellt nätverk för historisk forskning om arbete, European Labour History Network – ELHN, inom gruppen ”Free and unfree Labour”, vilket resulterat i deltagande i tre konferenser. Jag har etablerat tät kontakt och samarbete med nordiska forskare, vilket resulterat i två gemensamma sessioner på internationella konferenser.
Publiceringsstrategi
Projektet har haft en bred publiceringsstrategi som har varit framgångsrik. Jag har deltagit i nationella och internationella konferenser och workshops samt publicerat vetenskapligt bedömda artiklar i internationella tidskrifter och konferenspublikationer och fler planeras efter projekttidens slut. Jag har här strävat efter en blandning av mer allmänna antikvetenskapliga och arkeologiska tidskrifter samt antikvetenskapliga tidskrifter med särskilt fokus på genusvetenskapliga frågeställningar. Dessa publikationer har alla, utom en, publicerats med open access och även kommande publikationer kommer att publiceras med open access.
Jag har även en populärvetenskaplig ambition, där jag vill sprida min forskning i en svensk och bredare kontext. Jag har därför presenterat min forskning i populära sammanhang: ’Genus och ideal i det antika Rom’, Klassiska föreningen vid Stockholms universitets Saturnaliefest, 2018-12-14; ’Ärbara kvinnor och modiga män. Genusstrukturer i antikens Rom’,”en kvart över-föreläsning” i samarbete med forskningsbiblioteken Carolina Rediviva och Karin Boye biblioteket, 2019-03-20; ’En man bland män’, Medelhavsmuseets vänners glöggkväll, Stockholm, 2019-12-04. Jag har även publicerat två populärvetenskapliga artiklar om mitt projekt i svenska antikvetenskapliga och klassiskfilologiska tidskrifter. Projektets preliminära resultat har publicerats på RJ:s hemsida under rubriken ”forskningsnyheter” (2019-04-24).