Andrea Bohman

Fördomars sociala grund. Betydelsen av föräldrar, vänner och kontakt för utvecklingen av fördomar hos ungdomar

Projektet undersöker hur fördomar utvecklas hos ungdomar, med särskilt fokus på betydelsen av föräldrar, vänner och kontakt med andra grupper. Projektets fokus motiveras av behovet att bättre förstå sociala påverkansprocesser under tonårstiden, en kritisk period för formeringen av attityder. Genom att tillämpa unika paneldata avhjälper vi två huvudsakliga brister som präglat tidigare forskning, nämligen bristen på longitudinella analyser och bristen på samtidiga analyser av fler än en social påverkansfaktor. Med stöd i centrala teorier om sociala influenser och attitydformering, fokuserar vi på två frågor som inte besvarats i tidigare forskning: Vad är den relativa betydelsen av vänner, föräldrar och kontakt för utvecklingen av fördomar under tonårstiden? Hur samverkar föräldrar, vänner och kontakt för att generera fördomar? Endast genom att studera föräldrars, vänners och kontakts betydelse samtidigt och över tid är det möjligt att etablera vem som har betydelse för ungdomars attitydutveckling och när. På så sätt kommer projektet inte bara leda till en bättre förståelse för hur fördomar utvecklas under tonåren, utan också bidra till attitydforskningen generellt, liksom att stärka kunskapen om hur fördomar kan motverkas.
Slutredovisning
Projektets syfte och genomförande
Projektets syfte har varit att undersöka hur fördomar utvecklas hos ungdomar, med särskilt fokus på betydelsen av föräldrar, vänner och kontakt med andra grupper. Projektet tog avstamp i hur tidigare studier har identifierat tonårstiden som särskilt viktig för utvecklingen av fördomsfulla attityder, samt pekat på föräldrar, vänner och kontakt som viktiga sociala påverkansfaktorer under tonåren. Tidigare forskning på fördomars social grund har dock begränsats av bristen på longitudinella analyser samt av bristen på kvantitativa studier som undersöker fler än en social påverkansfaktor samtidigt. Detta innebar bland annat begränsad kunskap om samspelet mellan olika källor för social påverkan (föräldrar, vänner, klasskompisar etc.), samt om när under tonårstiden olika sociala påverkansfaktorer spelar roll.

Mot denna bakgrund har projektet undersökt sambanden mellan olika sociala påverkansfaktorer och utvecklingen av fördomar hos ungdomar över tid. När det gäller studiet av flera olika påverkansfaktorer samtidigt har två övergripande frågor guidat analyserna: 1. Vad är den relativa betydelsen av vänner, föräldrar och kontakt för utvecklingen av fördomar under tonårstiden? 2. Hur samverkar föräldrar, vänner och kontakt för att generera fördomar?

I allt väsentligt har projektet genomförts som planerat, och i enlighet med syftet som det formulerades i ansökan. Med hjälp av kvantitativa metoder anpassade för longitudinella data har vi undersökt fördomars sociala grund utifrån redan insamlade attityddata på tonåringar, deras vänner och föräldrar i Sverige och i projektets senare del även i andra länder (Tyskland, Tjeckien). Fördomar operationaliseras genomgående som negativa attityder till invandrare. Utöver de två övergripande frågeställningarna har specifika studier också belyst närliggande frågor som till exempel hur social påverkan sker, samt betydelsen av sociala aktörer bortom vänner och föräldrar. Fokus på betydelsen av sociala påverkansfaktorer för utvecklingen av fördomar under tonårstiden har dock legat fast.

Projektets tre viktigaste resultat och slutsatser
Medan vänner generellt anses öka i betydelse under tonåren, visar projektet att detta inte nödvändigtvis sker på bekostnad av föräldrar. Genom samtidiga och longitudinella analyser av föräldrars och vänners påverkan visar vi att föräldrars attityder förblir viktiga för graden av och utvecklingen i fördomsfulla attityder långt upp i tonåren, samt att påverkan sker oberoende av vänners attityder. Vi hittar även att föräldrar huvudsakligen påverkar sina barns attityder gradvis, genom att ungdomarna blir mer och mer lika sina föräldrar över tid. När det gäller den relativa betydelsen av föräldrar och vänner har deras attityder lika stor direkt påverkan på utvecklingen av fördomar. Samtidigt predicerar föräldrars attityder även val av vänner, vilket sammantaget innebär en större betydelse för föräldrarna. Projektet bidrar härigenom till tidigare forskning genom att visa att föräldrars påverkan sker både genom gradvis långsiktig socialisering, och genom att inverka på sina barns sociala värld. Sammantaget gör detta föräldrar till centrala i relation till utvecklingen av fördomsfulla attityder, även under en period i livet där kompisrelationer generellt är viktiga.

Projektet har också bidragit till ökad förståelse för betydelsen av kontakt mellan olika grupper baserat på ursprung, och då särskilt när det gäller de mer långsiktiga konsekvenserna av interetnisk kontakt i grundskolan. Vi hittar här att graden av etnisk heterogenitet i klassen i årskurs 7-9 har betydelse för etablerandet av interetniska vänskapsband, både på kort och på längre sikt. En mer heterogen klass innebär mer heterogena nätverk, något som gäller även efter att klassen har splittrats och ungdomarna har nya klasser på gymnasiet. Projektets longitudinella ansats innebär här ett viktigt bidrag då det stärker kunskapen om varaktigheten i effekterna, något som saknats i tidigare forskning. Till skillnad från de teoretiska förväntningarna har dock klassrumsheterogenitet endast en begränsad (temporär) direkt effekt på attitydutvecklingen. Istället visar resultaten att kontakt på klassrumsnivå främst påverkar fördomar genom hur det samverkar med andra sociala påverkansfaktorer, både genom att generera vänskapsband som i sin tur påverkar attityderna och genom att motverka effekten av föräldrars fördomar.

Ytterligare ett viktigt resultat handlar om breddad förståelse för vänners roll. Medan tidigare forskning visat att vänner är viktiga både för graden av och utvecklingen i fördomsfulla attityder, bidrar projektet till fördjupade kunskaper kring hur vänners påverkan sker, inklusive vilka relationer med jämnåriga som faktiskt har betydelse. Till exempel visar vi att politiska diskussioner med vänner är betydelsefulla för hur fördomar utvecklas. I enlighet med idéer om deliberativ demokrati är diskussionerna viktiga i sig, men de samspelar också med vänners attityder genom att de effektivast förmedlar positiva invandrarattityder mellan vänner. När det gäller vem som utgör en social påverkansfaktor visar projektet att ungdomar inte behöver vara nära vänner för att påverka varandras attityder. Mer specifikt pekar flera studier på klasskompisar som en viktig källa till fördomsfulla attityder. Utöver klasskompisars fördomar spelar även det generella klassrumsklimatet roll; ungdomar i klasser med mer öppet och inkluderade klimat utvecklar generellt mer positiva attityder till invandrare jämfört med ungdomar i klasser med mindre öppet klimat. Trots att ett samarbetsinriktat klimat teoretiskt kan förväntas ha störst betydelse i etniskt heterogena klasser, då det främjar övergripande identiteter och reducerar spänningar, så visar våra resultat att det är viktigt både i etniskt heterogena och homogena klasser. Sammantaget visar detta att även om nära vänner ofta är mest betydelsefulla bör förståelsen av jämnårigas roll breddas till att även omfatta inflytande från andra i ungdomarnas närhet samt hur ungdomar interagerar med varandra. Här pekar resultaten särskilt på vikten av ett öppet och inkluderande klimat som stimulerar diskussioner om politiska och samhälleliga frågor.

Nya forskningsfrågor
En fråga som uppkommit rör hur ungdomars fördomar påverkas av större sociala och samhälleliga kontext, t.ex. av lokala/nationella politiska, ekonomiska och demografiska förändringar. Då forskningen på detta fortfarande är i sin linda saknas det kunskap om vilken betydelse sådana faktorer har, och hur påverkan i så fall sker. Medan projektet i sig innebär begränsade möjligheter att gå till botten med dessa frågeställningar ser vi detta som ett viktigt område för framtida forskning. En annan fråga, som legat till grund för ny forskningsansökan, rör kopplingen till handling, och då främst vad som kan förklara ungdomars radikala politiska aktivism. Projektet har också synliggjort att det saknas ett sammanhållet teoretiskt ramverk för att studera samspelet mellan olika sociala påverkansfaktorer. Inom projektet har vi främst identifierat problemet, i ett bokkapitel som syntetiserar den befintliga men såhär långt begränsade litteraturen kring hur olika sociala påverkansfaktorer samverkar i relation till utvecklandet av fördomsfulla attityder under tonåren. Vi belyser däri behovet av en integrativ ansats, i form av teoriutveckling och studier som tar hänsyn till ett sådant samspel, och diskuterar hur detta skulle bidra till kunskapen kring hur fördomar formas och kan motverkas.

Internationell dimension och spridning av forskningsresultat
Resultaten från projektet har främst spridits genom publikationer i vetenskapliga tidskrifter (se lista nedan) samt genom deltagande i internationella konferenser. Till exempel 19th European Conference on Developmental Psychology, 16th conference of the European Association for Research on Adolescence, International Metropolis 2017 conference, 25th Biennial Congress of the International Society for the Study of Behavioral Development, 6th conference European Network for Social and Emotional Competence. Forskningssamarbeten och utbyten har också skett med forskare i och utanför Sverige, främst i Nederländerna, Tyskland och Polen. Detta omfattar Marta Miklikowskas vistelse som gästforskare vid Utrecht Universitet (2019-2020). När det gäller samverkan i bredare bemärkelse har vi under projektet gett publika föreläsningar, medverkat på fortbildningskurser för lärare samt författat mer populärvetenskapliga texter (se listat nedan) i syfte att sprida resultaten till en bredare publik.
Bidragsförvaltare
Umeå universitet
Diarienummer
P16-0446:1
Summa
SEK 4 086 000,000
Stödform
RJ Projekt
Ämne
Socialpsykologi
År
2016