Henrik Lagerlund

Norm och natur från Platon till Hume

Ett slående drag hos oss människor är att vi har värderingar. Vi anser vissa saker vara bättre än andra samt att vissa saker kunde vara bättre än vad de faktiskt är. Värdeomdömen, eller mer allmänt omdömen om vad som bör eller inte bör vara fallet, kallas ofta för ’normativa omdömen’. Termen ’norm’ används också övergripande för fenomen som på något sätt är förknippade med värderingar. Sådan omdömen brukar idag, åtminstone i vetenskapliga sammanhang, skiljas från fakta- eller deskriptiva omdömen om naturen. Denna åtskillnad antyder att värderingar inte har sin hemvist i naturen. Då uppstår frågan var värderingar och normer hör hemma, och hur de överhuvudtaget uppstår. Avsikten med det föreslagna forskarmötet är att initiera ett forskningprogram, som på ett systematiskt sätt undersöker hur filosofer har betraktat relationen mellan normer och naturen från Platon och Aristoteles i antiken till David Hume under 1700-talet. Syftet är klarlägga hur normer, som hos Platon och Aristoteles uppfattas som mer grundläggande än naturen, eller som en del av naturen, successivt kom att uppfattas som åtskilda från naturen, för att slutligen hos Hume uppfattas som blotta projiceringar av våra känslor på naturen. Fältet för undersökningen täcker några av de viktigaste utvecklingslinjerna hos några av de viktigaste filosoferna från antik, hellenistisk, medeltida (både arabisk och latinsk) och tidigmodern tid.
Slutredovisning


1. Syfte
Syftet med ansökan var att initiera ett forskningsprogram genom att samla ledande forskare till ett möte. Programmet avser att undersöka hur filosofer har betraktat relationen mellan normer och naturen från Platon och Aristoteles i antiken till David Hume under 1700-talet. Syftet är klarlägga hur normer, som hos Platon och Aristoteles uppfattas som mer grundläggande än naturen, eller som en del av naturen, successivt kom att uppfattas som åtskilda från naturen, för att slutligen hos Hume uppfattas som blotta projiceringar av våra känslor på naturen. Forskningsfältet täcker några av de viktigaste utvecklingslinjerna hos några av de viktigaste filosoferna från antik, hellenistisk, medeltida (både arabisk och latinsk) och tidigmodern tid.

Mötet bestod av en workshop den 11–12 maj, och ett planeringsmöte den 13 maj. Syftet med workshopen var att få nya perspektiv på programmets frågeställning från de främsta forskarna inom området, syftet med planeringsmötet att tillsammans med denna internationella expertis utarbeta riktlinjerna för det tilltänkta forskningsprogrammet.

2. Resultat
Workshopen var mycket lyckad. Calvin Normore (UCLA) höll ett övergripande föredrag på eftermiddagen den 11. Dagen efter hade vi sex föredrag, två om antiken, två om medeltiden och två om tidigmodern filosofi. Programmet såg ut på följande sätt:
Norms and Nature from Plato to Hume
May 10-11, 2018
Schedule
16:30-18:00:
Chair: Henrik Lagerlund (Stockholm)
Calvin Normore (UCLA): Norms in Nature and the Nature of Norms: How ‘Law’ became Ambiguous
Friday, May 11, 2018
Venue: Gula villan
9:00-10:00:
Chair: Svavar Svavarsson (Reykjavík)
Francesca Masi (Ca’ Foscari): Norms and Atoms: Epicurus on Agency
10:00-10:30: Coffee
10:30-11:30:
Chair: Tomas Ekenberg (Uppsala)
Peter Adamson (LMU/KCL): Against Nature: Two Critics of Naturalism in the Islamic World 11:30-12:30:
Chair: Peter Kail (Oxford)
Michael Gill (Arizona): Shaftesbury on Nature, Religion, and Aesthetic Norms
12:30-1:30: Lunch
1:30-2:30:
Chair: Mikko Yrjönsuuri (Jyväskylä)
Helen Hattab (Houston): Hobbes and Spinoza on Constructing a Science of Virtue without Universal 'Humanity'
2:30-3:00: Coffee
3:00-4:00:
Chair: Miira Tuominen (Jyväskylä)
Martina Reuter (Jyväskylä): Gender as a Battlefield of Norms and Nature
4:00-5:00:
Chair: Øyvind Rabbås (Oslo)
Katja Vogt (Columbia): Good for Human Beings in Aristotle

Planeringsmötet den 13 var också mycket lyckat. Vi hade distribuerat ett utkast till en projektbeskrivning före mötet och de flesta deltagarna hade läst igenom det. Det mest påtagliga resultatet av mötet var insikten att vår initiala plan måste revideras i grunden. Fokus ligger nu på en ny indelning av filosofins historia och hur det påverkar uppdelningen mellan normer och naturen. Vi började också tänka i termer av några teman som speglar den nya uppdelningen. Det är teman som ’miljö’, ’djur’, ’slaveri’, ’genus’, ’ras’, ’skepticism’, ’relativism’, etc.

Ett första resultat var en helt ny ansökan till European Research Council (ERC) - Advanced Grants. Vi skickade in den i augusti och omarbetar den nu till en programansökan till RJ i januari. Ytterligare resultat av mötet är publicering av de individuella deltagarnas föredrag i samlingar och tidskrifter. Vi har också knutit en grupp viktiga forskare till våra kommande projekt både som deltagare och granskare av vår forskning.

3. Nya forskningsfrågor och fortsättningen
Nästa steg i utvecklingen av detta projekt är utarbetandet av en programansökan till RJ. Utkastet som distribuerades inför vårt möte den 13 maj har nu reviderats i grunden. Det nya förslaget har tre huvudmål: (i) att historiskt förklara den moderna uppfattningen om uppdelningen mellan normer och naturen, (ii) att ge en historisk bakgrund till vårt begrepp om 'miljö', och (iii) att lägga en grund för en ny historiografisk uppdelning av filosofins historia.

Vi närmar oss (i) genom att studera dualistiska synsätt, såsom synen på kropp och själ, värde och fakta, förnuft och passioner. Genom att studera dessa dualismer kan vi nå en bättre förståelse av dualismen mellan norm och natur. För att förstå hur skillnaden blev så klar och tydlig i modern tid kommer vi också att titta närmare på hur vissa nya fenomen förändrade synen på dessa dualismer. De viktigaste vi har identifierat är synen på genus, ras, slavar, och naturresurser. Vi undersöker också de två övergripande och extremt betydelsefulla filosofiska positioner skepticism och moralisk relativism.

De dualismer som dominerar modern filosofi har gjort vårt begrepp om ’miljö’ problematiskt, eftersom det har blivit svårt att tillskriva naturen ett värde i sig. Det nya projektet kommer att göra ’miljö’ till ett nyckelbegrepp och titta på hur man historiskt har förstått begreppet. Det nya projektet avser att skapa ett nytt forskningsområde: ”The History of the Philosophy of Environment”.

Den tredje nydanande delen av projektet kommer att vara en ny historisk uppdelning av filosofins historia i antik och modern filosofi. Den nya uppdelningen tar den gradvisa distansieringen från Aristoteles filosofi som avgörande för utvecklingen av den modern filosofin. Denna utveckling kan spåras till tiden efter Thomas av Aquinos död och efter det berömda fördömandet av aristotelisk filosofi 1277.

Anslagsförvaltare
Stockholms universitet
Diarienummer
F17-1357:1
Summa
SEK 155 000,00
Stödform
Forskningsinitiering
Ämne
Filosofi
År
2017