Alkoholberusade ögonvittnen i fältet: Påverkar hög berusningsgrad, emotionell stress och val av förhörsmetod minnet av ett brott?
Ögonvittnen är i många fall den enda informationskällan för att rättsväsendet ska kunna klara upp brott. Forskning på vittnesmål har därför varit en central del inom minnespsykologisk forskning i åratal. Att vittnen och brottsoffer är alkoholpåverkade är väldigt vanligt förekommande, trots det finns det väldigt få studier om alkohol och vittnens minne, särskilt gällande högre berusningsnivåer. Syftet med detta projekt är att med kvasi-experiment i fält undersöka hur olika nivåer av alkoholberusning samspelar med emotionell stress vid bevittnandet av brottet, frågemetodik under utredande intervju och vittneskonfrontationsmetod och hur detta i sin tur påverkar vittnens minne av brott och ansikten. Dessa faktorer är högst relevanta vid bevittnandet av riktiga brott och det finns inte några tidigare studier som har undersökt detta samspel. Deltagare kommer att rekryteras på barer i Sverige och få bevittna ett fiktivt brott. Sedan får dem i uppdrag att försöka peka ut gärningspersonen i en vittneskonfrontation och berätta om brottet i en utredande intervju. Kunskap från detta projekt kommer leda till viktiga teoretiska insikter, men också till nytta för rättspraktiker som får tillgång till kunskap om vilka intervjumetoder och vittneskontrontationer som är lämpliga att använda när alkoholpåverkade vittnen, som eventuellt har bevittnat ett emotionellt laddat brott, ingår i brottsutredningar. Denna kunskap kan bidra till att öka rättssäkerheten i samhället.
Slutredovisning
PROJEKTETS SYFTE SAMT UTVECKLING
Delprojekt 1: Hur alkoholberusning påverkar vittnens minne av brott
Det är en stark koppling mellan alkoholkonsumtion och brott, och därmed väldigt vanligt förekommande med alkoholpåverkade ögonvittnen, brottsoffer och gärningspersoner. Däremot saknas det kunskap om hur alkohol och andra faktorer påverkar minnet i en rättslig kontext samt hur dessa personer bör förhöras för att på ett etiskt sätt få ut så mycket korrekt information som möjligt för att hjälpa polisutredningen vidare (se Hagsand et al., 2020; Hagsand, 2021). Syftet med projektet var därför att studera hur alkoholpåverkan, från låga till höga promillehalter, påverkar ögonvittnens minne av brott. Projektet startade 1 januari 2019 och utvecklades väl. I mars 2020 kom dock covid-19 pandemin vilket innebar att studiens datainsamling omedelbart var tvungen att avslutas då den inte kunde genomföras på ett säkert sätt givet den fysiska kontakten med deltagare i fält. En omställningsperiod följde där hela projektets syfte fick omformuleras och en ny inriktning av projektet beviljades av Riksbankens Jubileumsfond.
Delprojekt 2: Hur svensk polis förhör alkoholpåverkade och nyktra misstänkta för brott
Det nya delprojektet hade som syfte att genom arkivstudier studera svenska polisförhör med alkoholpåverkade och nyktra misstänkta för brott. Detta syfte är viktigt då det finns lite forskning på hur svenska polisförhör går till. Anledningen till att fokuset på ögonvittnen inte behölls i detta delprojekt var på grund av att Polismyndigheten sällan spelar in förhör med vittnen, varpå fokuset byttes till att studera misstänkta för brott. Detta delprojekt utvecklades väl trots pandemin då det inte krävde någon fysisk kontakt med deltagare.
GENOMFÖRANDET
Delprojekt 1: Hur alkoholberusning påverkar vittnens minne av brott
Via kvasi-experimentell metod i fält rekryterades deltagare på barer. Efter uppfyllande av inklusionskriterier och informerat samtycke, mättes deltagarnas promillehalt med en alkoholmätare och de fick svara på en del bakgrundsinformation samt personlighetstestet Big Five. Därefter fick de bevittna en händelse på film och sedan återge vad de mindes under en intervju, samt försöka identifiera den misstänkta i en vittneskonfrontation. Data bearbetades och analyserades sedan kvantitativt i statistikprogrammet SPSS.
Delprojekt 2: Hur svensk polis förhör alkoholpåverkade och nyktra misstänkta för brott
Inom ramen för flera arkivstudier begärdes förhör med misstänkta ut från Polismyndigheten. Dessa förhör kodades utifrån en taxonomi om förhörsmetoder samt graden av misstänkts samarbete. Taxonomin är utvecklad av professor Christopher Kelly i USA, som blev en extern expert i detta delprojekt då covid-19 pandemin gav projektet en ny inriktning. Data bearbetades och analyserades sedan kvantitativt i statistikprogrammen SPSS, Stata och R.
PROJEKTETS TRE VIKTIGASTE RESULTAT
Huvudresultat 1: Fältstudien (Hagsand & Schreiber Compo, 2024a) rekryterade 65 deltagare på barer med en varierad grad av promillehalt (0,0–1,4‰). Trots detta hade alkoholen ingen negativ effekt på antalet återberättade detaljer under intervjun. Däremot påverkade vittnenas personlighet deras minne. Vittnen med höga poäng på Big Five dimensionen Öppenhet kom ihåg fler detaljer om händelsen än vittnen med låga poäng, oavsett promillehalt. Det var även en signifikant interaktion mellan höga poäng på Big Five dimensionen Samvetsgrannhet och hög promillehalt, där dessa vittnen var mer försiktiga och valde att rapportera färre detaljer från händelsen. Vidare fann studien en signifikant effekt av alkohol på vittnens korrekthetsgrad under intervjun. Det betyder att korrektheten i de detaljer de återberättade under intervjun minskade i takt med ökad promille. De slutsatser som kan dras är att alkohol och personlighet i viss mån kan påverka vittnens minne av brott.
Huvudresultat 2: En arkivstudie (Hagsand et al., 2022) inkluderade en mindre pilotstudie samt en huvudstudie med 97 förhör med alkohol- och drogpåverkade samt nyktra misstänkta gällande mängdbrott, så kallade ”low-stakes crimes” så som snatteri, rattfylleri, drogförsäljning med mera. Resultaten visade att polisen använde mer konfrontativa förhörstekniker med alkohol- och drogpåverkade misstänkta, jämfört med nyktra. Misstänkta som visade tecken på att uppfylla diagnoskriterierna för substansbrukssyndrom var också mer samarbetsvilliga under förhöret och erkände brott i högre grad jämfört med de utan tecken på substansbruksdiagnos. Studiens slutsatser är att alkohol- och drogpåverkade misstänkta med eller utan tecken på substansbruksdiagnos verkar vara mer sårbara under polisförhör.
Huvudresultat 3: Polisens förhörsmetoder med nyktra misstänkta för grova brott, så kallade ”high-stakes crimes” så som mord och sexualbrott analyserades i två studier.
Den första mindre arkivstudien (Hagsand et al., 2023a) med 19 polisförhör kan ses som en pilotstudie. Studien fann att när förhörsledarna fokuserade på att bygga en respektfull och bra arbetsrelation till de misstänkta så samarbetade de misstänkta mer och delade mer information om vad som hänt under brottet. När polisen i stället använde konfrontativa metoder och presenterade bevis sjönk de misstänkas grad av samarbete. Slutsatsen är att val av förhörsmetod är viktig för att på ett etiskt sätt lyckas samla in så mycket information som möjligt under förhör som kan vara av vikt för polisutredningen.
Den andra större arkivstudien (Hagsand et al., 2024b) innehöll en analys av 72 polisförhör med syfte att undersöka om förhörsledarens kön (kvinnliga och manliga poliser) och typen av grova brott (mord och sexualbrott) påverkade polisens val av förhörsmetod samt den misstänktas samarbetsgrad under förhör. Resultaten visade att polisen presenterade mer bevis i slutet av förhöret för mordmisstänkta jämfört med sexualbrottsmisstänkta. Studien fann även att mordmisstänkta samarbetade i lägre grad med polisen jämfört med misstänkta för sexualbrott. Studiens slutsatser är att mordmisstänkta nog är mindre samarbetsbenägna än sexualbrottslingar på grund av skillnader i straffskalan.
NYA FORSKNINGSFRÅGOR
Delprojekt 1 har lett till insikten att vittnens personlighet är en viktig faktor att studera för att förstå hur väl de kommer att minnas brott. Vidare är det också viktigt att expandera vittnesforskningen till att också omfatta hur alkoholpåverkade brottsoffer minns, något som nämns som förslag på framtida forskning i en redaktörsartikel av Hagsand et al. (2023b).
Delprojekt 2 har gett upphov till flera nya forskningsfrågor om vad som påverkar interaktionen mellan polis och misstänkta under förhör och dessa frågor har börjat studeras efter att projektet nu har avslutats. Till exempel har en studie på 72 förhör genomförts för att undersöka vem som påverkar vem under förhören. I vår nya studie (Hagsand et al., 2024c) fann vi en del stöd för att polisen påverkar den misstänkta under förhör, men framför allt att det är den misstänktas beteende som till stor del påverkar vad polisen gör under förhör. Det senare fyndet är något av ett paradigmskifte inom forskningsfältet.
SPRIDNING AV FORSKNINGSRESULTAT
Forskningsresultaten från projektet har spridits genom att dels publicera i vetenskapliga internationella peer-review tidskrifter med open-access, dels genom internationella konferenspresentationer, samt genom samverkan med t.ex. Polismyndigheten. Exempelvis så har projektledare Hagsand haft i uppdrag att granska Polismyndighetens nya riktlinjer för förhör med alkoholpåverkade personer. Forskningen har även uppmärksammats i media, bland annat genom ett reportage under hösten 2023 i SVT programmet ”Vetenskapens Värld”. Vidare arbete återstår med två manus som väntas skickas till tidskrifter för bedömning under 2024. Totalt förväntas projektet producera 6 st vetenskapliga artiklar.
REFERENSER
Hagsand, A.V., & Schreiber Compo, N. (2024a). The big five traits openness and conscientiousness can affect alcohol-intoxicated eyewitnesses’ memory. Revise and resubmit decision (in June 2024) to Journal of Memory and Learning.
Hagsand, A.V., Halili, A., Nilsson, S., Kelly, C., Evans, J., Schreiber Compo, N., Zajac, H., & Lidell, L. (2024b). How crime type and police gender affect interrogator-suspect interactions in high-stake cases in Sweden: Analyze of recorded police interrogations with suspects. To be submitted to a journal during 2024.
Hagsand, A.V., Jansson, L., Kelly, C., Kapetanovic, S., Evans, J., & Schreiber Compo, N. (2024c). Temporal ordering effects in suspect interrogations, or, who is responding to whom? Examination of two relationships using cross-lagged path model analysis. To be submitted to a journal during 2024.
Hagsand, A. V., Kelly, C., Mindthoff, A., Evans, J. R., Schreiber Compo, N., Karhu, J., & Huntley, R. (2023a). The interrogator-suspect dynamic in custodial interrogations in Sweden: An application of the interrogation taxonomy framework. Scandinavian Journal of Psychology, 64, 352-367. https://doi.org/10.1111/sjop.12889
Hagsand, A. V., Flowe, H., Takarangi, M., & Gawrylowicz, J. (2023b). Editorial: The impact of alcohol and drugs on suspects', victims' and witnesses' cognition and memory. Frontiers in Psychology, 14: https://doi.org/10.3389/fpsyg.2023.1209406
Hagsand, A.V., Zajac, H., Lidell, L., Kelly, C.E., Schreiber Compo, N., & Evans, J. R. (2022). Police- suspect interactions and confession rates are affected by suspects’ alcohol and drug use status in low-stakes crime interrogations. Frontiers in Psychology, 13: 983362. https://doi.org/10.3389/fpsyg.2022.983362
Hagsand, A.V. (2021). Eyewitness testimony: How much alcohol is too much? Research Outreach, 126. https://doi.org/10.32907/RO-126-1847382832
Hagsand, A.V., Stenman, B., & Sundqvist, J. (2020). Fler brott kan klaras upp med hjälp av alkoholpåverkades vittnesmål. Dagens Juridik. https://www.dagensjuridik.se/debatt/fler-brott-kan-klaras-upp-med-hjalp-av-alkoholpaverkades-vittnesmal/
Delprojekt 1: Hur alkoholberusning påverkar vittnens minne av brott
Det är en stark koppling mellan alkoholkonsumtion och brott, och därmed väldigt vanligt förekommande med alkoholpåverkade ögonvittnen, brottsoffer och gärningspersoner. Däremot saknas det kunskap om hur alkohol och andra faktorer påverkar minnet i en rättslig kontext samt hur dessa personer bör förhöras för att på ett etiskt sätt få ut så mycket korrekt information som möjligt för att hjälpa polisutredningen vidare (se Hagsand et al., 2020; Hagsand, 2021). Syftet med projektet var därför att studera hur alkoholpåverkan, från låga till höga promillehalter, påverkar ögonvittnens minne av brott. Projektet startade 1 januari 2019 och utvecklades väl. I mars 2020 kom dock covid-19 pandemin vilket innebar att studiens datainsamling omedelbart var tvungen att avslutas då den inte kunde genomföras på ett säkert sätt givet den fysiska kontakten med deltagare i fält. En omställningsperiod följde där hela projektets syfte fick omformuleras och en ny inriktning av projektet beviljades av Riksbankens Jubileumsfond.
Delprojekt 2: Hur svensk polis förhör alkoholpåverkade och nyktra misstänkta för brott
Det nya delprojektet hade som syfte att genom arkivstudier studera svenska polisförhör med alkoholpåverkade och nyktra misstänkta för brott. Detta syfte är viktigt då det finns lite forskning på hur svenska polisförhör går till. Anledningen till att fokuset på ögonvittnen inte behölls i detta delprojekt var på grund av att Polismyndigheten sällan spelar in förhör med vittnen, varpå fokuset byttes till att studera misstänkta för brott. Detta delprojekt utvecklades väl trots pandemin då det inte krävde någon fysisk kontakt med deltagare.
GENOMFÖRANDET
Delprojekt 1: Hur alkoholberusning påverkar vittnens minne av brott
Via kvasi-experimentell metod i fält rekryterades deltagare på barer. Efter uppfyllande av inklusionskriterier och informerat samtycke, mättes deltagarnas promillehalt med en alkoholmätare och de fick svara på en del bakgrundsinformation samt personlighetstestet Big Five. Därefter fick de bevittna en händelse på film och sedan återge vad de mindes under en intervju, samt försöka identifiera den misstänkta i en vittneskonfrontation. Data bearbetades och analyserades sedan kvantitativt i statistikprogrammet SPSS.
Delprojekt 2: Hur svensk polis förhör alkoholpåverkade och nyktra misstänkta för brott
Inom ramen för flera arkivstudier begärdes förhör med misstänkta ut från Polismyndigheten. Dessa förhör kodades utifrån en taxonomi om förhörsmetoder samt graden av misstänkts samarbete. Taxonomin är utvecklad av professor Christopher Kelly i USA, som blev en extern expert i detta delprojekt då covid-19 pandemin gav projektet en ny inriktning. Data bearbetades och analyserades sedan kvantitativt i statistikprogrammen SPSS, Stata och R.
PROJEKTETS TRE VIKTIGASTE RESULTAT
Huvudresultat 1: Fältstudien (Hagsand & Schreiber Compo, 2024a) rekryterade 65 deltagare på barer med en varierad grad av promillehalt (0,0–1,4‰). Trots detta hade alkoholen ingen negativ effekt på antalet återberättade detaljer under intervjun. Däremot påverkade vittnenas personlighet deras minne. Vittnen med höga poäng på Big Five dimensionen Öppenhet kom ihåg fler detaljer om händelsen än vittnen med låga poäng, oavsett promillehalt. Det var även en signifikant interaktion mellan höga poäng på Big Five dimensionen Samvetsgrannhet och hög promillehalt, där dessa vittnen var mer försiktiga och valde att rapportera färre detaljer från händelsen. Vidare fann studien en signifikant effekt av alkohol på vittnens korrekthetsgrad under intervjun. Det betyder att korrektheten i de detaljer de återberättade under intervjun minskade i takt med ökad promille. De slutsatser som kan dras är att alkohol och personlighet i viss mån kan påverka vittnens minne av brott.
Huvudresultat 2: En arkivstudie (Hagsand et al., 2022) inkluderade en mindre pilotstudie samt en huvudstudie med 97 förhör med alkohol- och drogpåverkade samt nyktra misstänkta gällande mängdbrott, så kallade ”low-stakes crimes” så som snatteri, rattfylleri, drogförsäljning med mera. Resultaten visade att polisen använde mer konfrontativa förhörstekniker med alkohol- och drogpåverkade misstänkta, jämfört med nyktra. Misstänkta som visade tecken på att uppfylla diagnoskriterierna för substansbrukssyndrom var också mer samarbetsvilliga under förhöret och erkände brott i högre grad jämfört med de utan tecken på substansbruksdiagnos. Studiens slutsatser är att alkohol- och drogpåverkade misstänkta med eller utan tecken på substansbruksdiagnos verkar vara mer sårbara under polisförhör.
Huvudresultat 3: Polisens förhörsmetoder med nyktra misstänkta för grova brott, så kallade ”high-stakes crimes” så som mord och sexualbrott analyserades i två studier.
Den första mindre arkivstudien (Hagsand et al., 2023a) med 19 polisförhör kan ses som en pilotstudie. Studien fann att när förhörsledarna fokuserade på att bygga en respektfull och bra arbetsrelation till de misstänkta så samarbetade de misstänkta mer och delade mer information om vad som hänt under brottet. När polisen i stället använde konfrontativa metoder och presenterade bevis sjönk de misstänkas grad av samarbete. Slutsatsen är att val av förhörsmetod är viktig för att på ett etiskt sätt lyckas samla in så mycket information som möjligt under förhör som kan vara av vikt för polisutredningen.
Den andra större arkivstudien (Hagsand et al., 2024b) innehöll en analys av 72 polisförhör med syfte att undersöka om förhörsledarens kön (kvinnliga och manliga poliser) och typen av grova brott (mord och sexualbrott) påverkade polisens val av förhörsmetod samt den misstänktas samarbetsgrad under förhör. Resultaten visade att polisen presenterade mer bevis i slutet av förhöret för mordmisstänkta jämfört med sexualbrottsmisstänkta. Studien fann även att mordmisstänkta samarbetade i lägre grad med polisen jämfört med misstänkta för sexualbrott. Studiens slutsatser är att mordmisstänkta nog är mindre samarbetsbenägna än sexualbrottslingar på grund av skillnader i straffskalan.
NYA FORSKNINGSFRÅGOR
Delprojekt 1 har lett till insikten att vittnens personlighet är en viktig faktor att studera för att förstå hur väl de kommer att minnas brott. Vidare är det också viktigt att expandera vittnesforskningen till att också omfatta hur alkoholpåverkade brottsoffer minns, något som nämns som förslag på framtida forskning i en redaktörsartikel av Hagsand et al. (2023b).
Delprojekt 2 har gett upphov till flera nya forskningsfrågor om vad som påverkar interaktionen mellan polis och misstänkta under förhör och dessa frågor har börjat studeras efter att projektet nu har avslutats. Till exempel har en studie på 72 förhör genomförts för att undersöka vem som påverkar vem under förhören. I vår nya studie (Hagsand et al., 2024c) fann vi en del stöd för att polisen påverkar den misstänkta under förhör, men framför allt att det är den misstänktas beteende som till stor del påverkar vad polisen gör under förhör. Det senare fyndet är något av ett paradigmskifte inom forskningsfältet.
SPRIDNING AV FORSKNINGSRESULTAT
Forskningsresultaten från projektet har spridits genom att dels publicera i vetenskapliga internationella peer-review tidskrifter med open-access, dels genom internationella konferenspresentationer, samt genom samverkan med t.ex. Polismyndigheten. Exempelvis så har projektledare Hagsand haft i uppdrag att granska Polismyndighetens nya riktlinjer för förhör med alkoholpåverkade personer. Forskningen har även uppmärksammats i media, bland annat genom ett reportage under hösten 2023 i SVT programmet ”Vetenskapens Värld”. Vidare arbete återstår med två manus som väntas skickas till tidskrifter för bedömning under 2024. Totalt förväntas projektet producera 6 st vetenskapliga artiklar.
REFERENSER
Hagsand, A.V., & Schreiber Compo, N. (2024a). The big five traits openness and conscientiousness can affect alcohol-intoxicated eyewitnesses’ memory. Revise and resubmit decision (in June 2024) to Journal of Memory and Learning.
Hagsand, A.V., Halili, A., Nilsson, S., Kelly, C., Evans, J., Schreiber Compo, N., Zajac, H., & Lidell, L. (2024b). How crime type and police gender affect interrogator-suspect interactions in high-stake cases in Sweden: Analyze of recorded police interrogations with suspects. To be submitted to a journal during 2024.
Hagsand, A.V., Jansson, L., Kelly, C., Kapetanovic, S., Evans, J., & Schreiber Compo, N. (2024c). Temporal ordering effects in suspect interrogations, or, who is responding to whom? Examination of two relationships using cross-lagged path model analysis. To be submitted to a journal during 2024.
Hagsand, A. V., Kelly, C., Mindthoff, A., Evans, J. R., Schreiber Compo, N., Karhu, J., & Huntley, R. (2023a). The interrogator-suspect dynamic in custodial interrogations in Sweden: An application of the interrogation taxonomy framework. Scandinavian Journal of Psychology, 64, 352-367. https://doi.org/10.1111/sjop.12889
Hagsand, A. V., Flowe, H., Takarangi, M., & Gawrylowicz, J. (2023b). Editorial: The impact of alcohol and drugs on suspects', victims' and witnesses' cognition and memory. Frontiers in Psychology, 14: https://doi.org/10.3389/fpsyg.2023.1209406
Hagsand, A.V., Zajac, H., Lidell, L., Kelly, C.E., Schreiber Compo, N., & Evans, J. R. (2022). Police- suspect interactions and confession rates are affected by suspects’ alcohol and drug use status in low-stakes crime interrogations. Frontiers in Psychology, 13: 983362. https://doi.org/10.3389/fpsyg.2022.983362
Hagsand, A.V. (2021). Eyewitness testimony: How much alcohol is too much? Research Outreach, 126. https://doi.org/10.32907/RO-126-1847382832
Hagsand, A.V., Stenman, B., & Sundqvist, J. (2020). Fler brott kan klaras upp med hjälp av alkoholpåverkades vittnesmål. Dagens Juridik. https://www.dagensjuridik.se/debatt/fler-brott-kan-klaras-upp-med-hjalp-av-alkoholpaverkades-vittnesmal/