Forsknings-propositionen

2019-11-11
  • Övrigt

RJ har i sitt inspel till forskningspropositionen lyft fram fyra områden: samhällsutmaningar i Agenda 2030, samverkan, forskningsinfrastruktur och datadriven forskning.

Synpunkter på regeringens forskningspolitik

Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond (RJ) har inbjudits att inkomma med synpunkter på
regeringens forskningspolitik.

Som en av de stora finansiärerna i Sverige av forskning inom humaniora och
samhällsvetenskap ser RJ positivt på hur områdena humaniora och samhällsvetenskap
betonades i propositionen Kunskap i samverkan - för samhällets utmaningar (prop.
2016/17:50), både för att möta gemensamma samhällsutmaningar och kopplat till vissa
särskilda satsningar.

RJ uppskattar även hur regeringen 2015 beslutade att den aviserade neddragningen av de så
kallade svenska medelhavsinstituten ej skulle genomföras utan att statens finansiering skulle
fortsätta. Precis som regeringen värnar RJ om instituten och deras betydelsefulla verksamhet
och har stött dem regelbundet genom olika slags riktade satsningar inom forskningsområdet.
Inför kommande proposition önskar RJ betona följande:

Gemensamma samhällsutmaningar
Regeringen har betonat att Agenda 2030 och de globala hållbarhetsmålen fortsatt bör vara
vägledande när samhällsutmaningar pekas ut och regeringens olika insatser formuleras.
Humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning utgör en viktig kunskapsbas för att finna
lösningar på vår tids stora problem och utmaningar. Ofta finns tekniska förutsättningar för att
lösa ett problem samtidigt som det saknas tillräckliga samhälleliga och kulturella analyser för
att optimera implementeringen av nya lösningar, eller för att utnyttja existerande alternativ
på ett effektivare sätt. Samhällsvetenskaplig och humanistisk forskning behövs, såväl för att
avgränsa och formulera relevanta forskningsfrågor som för att lösa de stora utmaningar
världen står inför. En annan viktig iakttagelse är att de globala hållbarhetsmålen formulerats
utan explicita referenser till demokrati- och rättighetsfrågor - vilket var en förutsättning för
global uppslutning kring dem. Därför bör de humanistiska och samhällsvetenskapliga
vetenskaperna bidra med en fördjupad förståelse och problemformulering till Agenda 2030.

Samverkan
RJ ser stora fördelar med den breda, inkluderande definition av samverkan som lanserades i
Styr- och resursutredningen. För att inte humanistisk och samhällsvetenskaplig samverkan ska
negligeras understryker RJ vikten av en inkluderande definition också när samverkan
utvärderas. För att främja förtroendet för vetenskap och forskning, bör forskare också ges
möjlighet och resurser att samverka.

Forskningsinfrastruktur
Hanteringen av svensk nationell forskningsinfrastruktur och Sveriges deltagande i
internationell forskningsinfrastruktur är bristfälligt samordnad, fragmenterad och
underfinansierad. Liksom för övriga forskningsområden är en fungerande
forskningsinfrastruktur nödvändig för att utveckla humaniora och samhällsvetenskap. En
effektiv användning av de möjligheter som den snabba digitala utvecklingen ger är lika viktigt
för humaniora och samhällsvetenskap som för andra vetenskapsområden. Därför ser RJ med
oro på signaler från Vetenskapsrådet om att kraftigt ökade resurser behövs framöver för att
VR ska kunna bibehålla och förstärka sin roll som ansvarig för prioritering, samordning och
finansiering av nationell och internationell forskningsinfrastruktur. I dag är de
forskningsinfrastrukturer där forskare från humaniora och samhällsvetenskap dominerar
outvecklade och sårbara. VR:s egen uppskattning att endast fyra procent av de resurser som
fördelades 2017 av VR gick till forskningsinfrastrukturer inom humaniora och
samhällsvetenskap (Bilagan till VR:s forskningsöversikt för humaniora och samhällsvetenskap,
2019).

Forskningsinfrastruktur är ett problem på alla nivåer i det svenska forskningssystemet.
Lärosätena har i dag ett större ansvar än tidigare för finansiering av nationell och
internationell forskningsinfrastruktur och samtidigt har de ett helt eget ansvar för lokal
forskningsinfrastruktur. Det har missgynnat humaniora och samhällsvetenskap, där man i de
lokala miljöerna ofta gjort en prioritering av teknisk, naturvetenskaplig och medicinsk
infrastruktur. Sammantaget innebär detta att minskande medel för forskningsinfrastruktur
enligt RJ:s bedömning kommer att drabba forskning inom humaniora och samhällsvetenskap
hårt.

Upphovsrätt/pliktlagstiftning
Datadriven forskning, större mängder digitiserat material, en vital digital humaniora och
samhällsvetenskap samt därtill intensiv metodutveckling över hela HS-fältet ställer krav på att
uppdatera de regelverk som styr insamling och tillgängliggörande av digitala filer. Regeringens
avisering om en kommande översyn av pliktexemplarlagstiftningen är välbehövlig men RJ vill
betona att fler insatser behövs inom detta område.

DIGARV
RJ har medfinansierat Vetenskapsrådets satsning (regeringsuppdrag från prop. 2016/17:50) på
datadriven forskning, med särskild inriktning på digitalisering och tillgängliggörande av
kulturarvssamlingar (DIGARV). RJ vill uppmärksamma regeringen på en iakttagelse som tydliggjorts i och med DIGARV-satsningen: många små och medelstora kulturarvsinstitutioner saknar ofta grundläggande forskningsinfrastruktur för att tillgängliggöra och långsiktigt
bevara digitalt material. Detta innebär att samverkan mellan kulturarvssektorn och
forskningssamhället påverkas negativt, något som särskilt drabbar humaniora och
samhällsvetenskap som inte sällan för sin forskning är beroende av data från kulturarvssektorn i digital form.

 

Författare

Marika Hedin

vd Riksbankens Jubileumsfond