Evolutionary educational psychology: a biologising of education?
The so-called constructivist pedagogy has dominated research in pedagogy and influenced form and content of actual instruction in the classroom. This approach, stressing the students’ inherent motivation and natural abilities, is based on Piaget’s and to some extent Vygotsky’s psychologies. Academic learning, like the acquisition of formal reasoning skills in mathematics, physics as well as other subjects is taken to be the natural outcome of normal developmental patterns and student’s intrinsic motivation. This has led to an emphasis on different kinds of individual study programs and the use of educational technologies, e.g. computers, and a limitation of the role of the teacher.
This pedagogy has been challenged in different ways; the discursive approach stressing the cultural and social conditions of education, and the paradigm of evolutionary educational psychology, emphasising the evolutionary origins of cognitive skills, thus challenging the discursive approach as well.
The aim of this project is to investigate and critically discuss the ontological and methodological assumptions of the evolutionary educational psychology from a developed discursive perspective, thus confronting two paradigms in educational theory. It also will clarify what general consequences these analyses will have for the overall organization of schools as well as for the actual teaching, i. e., instruction and learning procedures.
Christina E. Erneling Lund University
2010-2015
The report is only available in Swedish, since the researcher did not send in an english version.
Det centrala syftet med projektet har varit att kritiskt granska den biologiskt inriktade pedagogikens grundläggande begreppsliga, ontologiska och metodologiska antaganden och konsekvenser genom att kontrastera den med teorier som betonar att all inlärning förutsätter kulturella och sociala faktorer, dvs. ett diskursivt perspektiv, därigenom konfrontera två olika psykologiska paradigm med varandra.
Min begreppsliga och teoretiska undersökning har syftat till att granska grundläggande antaganden i båda traditionerna/paradigmen med målsättningen att lägga fram ett övergripande vetenskapligt paradigm/angreppssätt som bevarar det värdefulla i båda perspektiven.
Revisioner.
Jag har utvidgat projektet till att omfatta ytterligare teoretiska system som är relevanta för att utveckla ett icke-reduktionistiskt angreppssätt till pedagogisk psykologi, t.ex. pragmatism. Pragmatismen är en betydande och inflytelserik teori som också har påverkat inte bara pedagogisk psykologi (speciellt i USA), men utgör en av grunderna i samtida evolutionär psykologi och pedagogik.
Vidare har mitt projekt vidgas till att omfatta psykologins teoribildning mer generellt, där jag visar hur samtida utveckling i evolutionär psykologi och pedagogik har stora och fundamentala likheter med de flesta dominerande psykologiska teorier. En viktig utvidgning är att mitt diskursiva perspektiv har utvecklas och nu innehåller en teori rörande social organisation och kultur, vilket saknas i de flesta diskursiva teorier, inklusive min egen i min 2010 bok Towards Discursive Psychology.
Mer specifikt visar min granskning av samtida psykologisk teoribildning att det trots ett stort intresse för kulturens betydelse för psykologiska fenomen, speciellt kognition, saknas en genomarbetad och konstruktiv diskussion av kulturbegreppet.
Förutom en förståelse av kultur och dess roll i psykologi krävs en förståelse av mänsklig biologi. Det är viktigt att kunna förklara de genetiska, dvs. de biologiska, förutsättningarna för kultur. Här har evolutionär psykologis bidrag relevant och kommer att inkorporeras i min teoretiska modell.
Här har evolutionär psykologis bidrag relevant och kommer att inkorporeras i min teoretiska modell. Alla mänskliga beteenden och mentala förmågor är beroende av vårt genetiska arv, men kan inte förklara socio-kulturell och historisk variation och snabbheten i hur de förändras.
Kulturen förmedlas från en generation till nästa och inte genom evolutionära processer. Människor är begränsade men inte bestämda av sitt genetiska arv.
För att kunna testa och utveckla mitt eget begreppsliga schema har jag tillämpat mina idéer på tre fallstudier, dvs. läsinlärning, avbildande konst och vetenskapsdidaktik. Dessa är alla tre unika mänskliga företeelser som psykologiska teorier bör kunna förklara.
Resultatet av min forskning kommer att presenters i en bok som är en uppföljning till min bok Discursive Education. Boken kommer att skrivas på engelska och har arbetstiteln:
Our Incomplete Psychology: The role of variation in the human psyche and in scientific psychology.
Boken planeras innehålla följande kapitel:
Introduction: Psychology and Education.
Chapter 1: The predicament of 21th century psychology.
Chapter 2: The importance of variation.
Chapter 3: Psychology and biology.
Chapter 4: Evolutionary psychology and culture.
Chapter 5: Evolutionary psychology: a critique.
Chapter 6: Culture and psychology.
Chapter 7: The role of culture: Psychology and reading.
Chapter 8: Tradition and innovation: Art and science.
Conclusion: Cultural psychology: Genes and Jeans.
De tre viktigaste resultaten och nya forskningsfrågor.
Ett av de viktigaste resultaten av min forskning visar hur de kulturbegrepp som används i olika psykologiska teorier är problematiska. De är ytliga och saknar förklaringsvärde. Ett annat viktigt resultat är avsaknaden av teorier om social organisation och sociala institutioner.
Den mest utmanade uppgiften är att utveckla en vetenskaplig teori av kultur och social organisation som både kan förklara viktiga psykologiska fenomen och generera nya forskningsfrågor och som samtidigt tar hänsyn till människans genetiska förutsättningar.
De snabba och omfattande kulturella, språkliga och diskursiva förändringar som är resultatet av globalisering och ny informationsteknologi är utmaningar för min föreslagna teori och som jag hoppas kunna utforska i framtiden.
Projektets internationella förankring.
Under arbetets gång har jag varit inbjuden som Visiting Professor vid Faculty of Education, York University och vid "Department of Theory and Policy Studies in Education" vid University of Toronto, Ontario Institute for the Studies of Education (OISE), båda i Toronto.
Jag har presenterat min forskning vid fyra seminarier vid University of Toronto och York University 2012 och 2013 samt vid tre seminarier vid New York University, USA (2013 och 2014).
Forskningsinformativa insatser utanför vetenskapssamhället
Jag har presenterat min forskning, speciellt de delar om är relevanta för läsinlärning, vid seminarier och workshops för rektorer och lärare vid skolor i New York City (Manhattan and Bronx).
De två viktigaste publikationerna.
Bland redan publicerade artiklar/kapitel är artikeln om Piaget (2014) och kapitlet skrivit tillsammans med Rom Harré (2012) de viktigaste då de kritiskt granskar inflytelserika teorier och lägger fram alternativ.
Vidare är både mitt bok manuskript och artikeln där jag är en av författarna viktiga och förväntas ha störst inflytande inom pedagogisk psykologi, då båda är relevanta för en central fråga, nämligen läsinlärning.
Publikations strategi.
Som angivits i min forskningsansökan planerar jag att skicka in mitt bok manuskript till ledande universitetsförlag som Oxford and Cambridge University Presses, där fler av mina böcker redan har publicerats.
Jag har redan publicerat och avser att publicera min forskning i olika forum som The Philosophy of the Social Science; Theory and Psychology, Educational Researcher samt internet publikationer som SAGE Open -- the open access journal for the social sciences and humanities.