Projektets syfte är studera ryktesspridningens roll och betydelse för den vaccinationskritik som växer på internet och hur den kan förstås som ett uttryck för ett medborgerligt engagemang (civic engagement) i en digital samtid som medfört avgörande förändringar för den vardagliga medborgarkulturen (civic culture). Projektet kombinerar teorier och metoder från etnologi, medie- och kommunikationsvetenskap och språkteknologi. Teoretiskt vägledande är medieforskaren Dahlgrens inflytelserika arbete om civic culture och folkloristen Kittas studier av anti-vaccinationsrörelsen. Den övergripande frågeställningen är: Hur har den vardagliga praktiken kring, erfarenheten av och villkoren för rykten formats och omformats i den digitala eran, och vad innebär dessa processer för medborgerligt engagemang och deltagande? Den växande vaccinationsskepsisen i Sverige, präglad av omfattande ryktesspridning på internet, utgör projektets empiriska fokus. Projektet har även ett metodutvecklande syfte. Vi undersöker hur kvantitativa (språkteknologiska) och kvalitativa (etnografiska) metoder kan kombineras till ett effektivt verktyg för att undersöka hur rykten etableras, sprids och cirkulerar på sociala medier och hur människor förhåller sig till dessa rykten i sina egna överväganden och ställningstaganden. Metodkombinationen, benämnd som ”rumor mining”, testas under år fyra på en mindre pilotstudie av ett fall som är högst olikt huvudfallet, Svenska Akademiens transformation i kölvattnet av #metoo.