Samhällets kunskapsförsörjning

Samhällets kunskapsförsörjning

Hur skapas förutsättningar för forskning av hög kvalitet? Vilken plats har vetenskapligt vunnet vetande i samhället? Hur ser mötena mellan forskare, praktiker och beslutsfattare ut? Detta är några av de frågor som studeras inom ramen för forskningsprogrammet Samhällets långsiktiga kunskapsförsörjning, finansierat av Riksbankens Jubileumsfond, Formas, Forte och Vetenskapsrådet.

Kring behovet av framstående forskning och ett samhälle genomsyrat av kunskap finns stor enighet. Vägen dit är dock inte entydig. Trots de stora summor pengar som satsas på forskning och högre utbildning analyseras inte alltid effekterna av tidigare fattade beslut. Diskussionen om forskningens organisering och samhällets kunskapsförsörjning förs alltför ofta med anekdotisk bevisföring.

Det saknas inte forskning om forskning, högre utbildning, samverkan och forsknings- och innovationspolitik, men den är i sitt svenska sammanhang av relativt blygsam omfattning och fragmenterad. Forskning som bedrivs utanför universiteten beaktas sällan. De internationella utblickarna och komparationerna har därtill varit få.

För att råda bot på dessa brister och öka kunskaperna i ovanstående frågor har Riksbankens Jubileumsfond, tillsammans med Formas, Forte och Vetenskapsrådet tagit initiativ, och avsatt 80 miljoner kronor, till forskningsprogrammet Samhällets långsiktiga kunskapsförsörjning. Svensk forskning och högre utbildning i ett internationellt sammanhang.

Avsikten med det samfinansierade programmet är att tillgodose behovet av forskningsbaserad kunskap om samhällets kunskapsförsörjning. Resultaten förväntas vara av högt inomvetenskapligt värde och samtidigt bidra till ett mer upplyst och underbyggt samtal kring frågor rörande de kommande decenniernas samhälleliga kunskapsförsörjning.

Forskningsprogrammet har en tvärvetenskaplig karaktär och behandlar allt från forskningens styrning, hur forskare samverkar med företag, offentlig förvaltning och frivilligorganisationer till den historiska relationen mellan stat och vetenskap. Projekten som ingår i programmet är:

  • En kunskapsbas för styrning av samspelet mellan vetenskap och politik (KNOWSCIENCE) (Tomas Hellström)
  • Resultatbaserad styrning i akademin: praktik och identitet i omvandling (Anders Broström)
  • Samverkan mellan universiteten och näringslivet: en studie av Chalmers samverkan med den globala industrin (Maureen McKelvey)
  • Vetenskaplig stat eller statlig vetenskap? Välfärdsforskningens och välfärdspolitikens kunskapsformer 1911–2015 (Johan Edman)
  • Bortom torghandel och elfenbenstorn: En studie om integrerad vetenskap för hållbar kunskapsförsörjning (Anna Jonsson)
  • Förpacka, förhandla, förändra: Att översätta kunskap till praktik (Corinna Kruse)
  • Föreställningen om en evidensbaserad praktik inom socialtjänsten (Anders Bergmark)

 

Bild med finansiärernas loggor