Enligt de riktlinjer för jämställdhetsarbetet i RJ:s forskningsfinansiering som fastställdes 2013 ska årligen andelen män och kvinnor redovisas som i egenskap av projektledare (sökande) eller projektdeltagare (finansieras av de beviljade bidragen) söker och erhåller RJ:s ordinarie forskningsstöd. Beviljandekvoter ska beräknas så att det blir möjligt att se om det sker en snedfördelning med avseende på kön under beredningsprocessen. Därutöver ska karriäråldern (antalet år som gått sedan doktorsexamen avlades) redovisas för samtliga projektdeltagare som får finansiering.

Översyn av beredningsprocesser

RJ har initierat ett utvecklingsarbete för att förbättra sina stödformer, processer och rutiner vad gäller jämställdhetsarbete. Syftet med arbetet är att belysa dynamiken och identifiera utmaningar i RJ:s beredningsprocess ur ett jämställdhetsperspektiv med intersektionella inslag. Med intersektionella inslag avses att flera maktordningar ska inkluderas i undersökningen. Målet är att producera underlag för att säkerställa en jämställd beredning samt hela organisationens medvetenhet och kunskap om hur genus- och jämställdhetsaspekter samt övriga maktordningar kan beaktas i RJ:s forskningsfinansiering.

Riktlinjer för jämställdhetsarbetet

Dessa riktlinjer avser sammansättningen av beredande och beslutande organ, val av externa sakkunniga samt fördelningen av forskningsstöd. RJ:s uppgift är att finansiera den forskning som håller högst vetenskaplig kvalitet. Bedömningen av ansökningarna ska vara saklig och enbart gälla sådan kvalitet.

RJ:s utgångspunkt är att kvinnor och män har lika stor förmåga såväl att bidra till och att bedriva som att bedöma vetenskaplig forskning. Strävan efter att uppnå jämställdhet är därför en fråga om kvalitet och rättvisa.  

Arbetet med att åstadkomma jämställdhet bland RJ:s anställda ligger utanför dessa riktlinjer och behandlas i stället i den jämställdhetsplan som gäller för RJ:s kansli.

Mål

• RJ ska ha en jämn könsfördelning i sina beredande och beslutande organ, det vill säga styrelse, finanskommitté, beredningsgrupper, områdesgrupper och liknande. Målsättningen är densamma vid rekryteringen av externa sakkunniga. Målsättningen är att varje grupp eller kategori ska bestå av hälften män och hälften kvinnor. Eftersom det kan vara svårt att nå detta mål särskilt i mindre grupper ska vid uppföljningen av dessa riktlinjer samtliga ledamöter i beredningsgrupperna (B1–B4 och Programgruppen) ses som en kategori och samtliga ledamöter av områdesgrupperna som en kategori. Statistiken över sakkunniga görs för projekt, program och infrastruktur för forskning. Jämn könsfördelning anses i detta sammanhang råda i en sådan kategori när ingetdera könet utgör mindre än 40 procent.

• RJ ska både möjliggöra och försäkra sig om att andelen kvinnor och män bland dem som söker anslag motsvarar andelen kvinnor och män bland de potentiellt sökande forskarna. Enligt Universitetskanslersämbetets statistik är könsfördelningen inom populationen disputerade forskare inom samhällsvetenskap och humaniora i Sverige 44 procent kvinnor och 56 procent män.

• Kvinnor och män ska ha en beviljandegrad (andelen beviljade ansökningar av samtliga ansökningar) som står i relation till söktrycket, liksom samma storlek på anslagsbeloppen i jämförbara situationer. Innan beredningsgrupperna fastställer sina förslag ska de uppmärksamma beviljandegraden för kvinnliga och manliga sökande. Eventuella avvikelser från principen ovan ska rapporteras till vd, som i beslutsunderlaget till styrelsen ska redovisa fördelningen mellan manliga och kvinnliga sökande i sökläget respektive i beslutet om anslag. Vad gäller anslagsbeloppens storlek och jämförbara situationer avses exempelvis att en manlig och en kvinnlig sökande med samma meriter, karriärålder eller omfattning på forskningsansökan ska få lika stora anslag.

• Stödformer och utlysningar liksom bedömningskriterier och beredningsformer ska utformas på sådant sätt att forskare oberoende av kön har samma möjligheter att erhålla anslag. Förhållandet att utformningen kan leda till skevheter i fråga om jämställdheten ska beaktas innan utlysningar görs. I de fall utlysningen till exempel innehåller regler om att högst ett visst antal år får ha gått sedan doktorsexamen avlades ska tid för föräldraledighet, sjukdom och liknande alltid räknas bort.

Uppföljning och eventuella åtgärder

Grundläggande är de aktiva åtgärder som görs i enlighet med Diskrimineringslagen i form av analys och uppföljning av verksamheten ur ett jämställdhetsperspektiv. I samband med beslut om bidrag ska fördelningen mellan män och kvinnor som sökande respektive mottagare av bidrag redovisas.

Därutöver ska en gång årligen andelen män och kvinnor redovisas som i egenskap av projektledare (sökande) eller projektdeltagare (finansieras av de beviljade bidragen) söker och erhåller RJ:s ordinarie forskningsstöd. Beviljandekvoter ska beräknas så att det blir möjligt att se om det sker en snedvridning med avseende på kön under beredningsprocessen. Analysen av karriäråldern (antalet år som gått sedan doktorsexamen avlades) ska gälla samtliga projektdeltagare som får finansiering. Den årliga redovisningen omfattar även de externa sakkunniga. Huvudresultaten ska redovisas offentligt. Avvikelser från ovan angivna mål ska kommenteras.

Vid behov ska vd till styrelsen framlägga åtgärdsförslag. Åtgärderna utformas med ledning av de konkreta analysresultaten och kan till exempel innebära insatser för att få fler ansökningar från det kön som är underrepresenterat bland de sökande.

Ansvar för att riktlinjerna om jämställdheten följs

RJ:s styrelse har det yttersta ansvaret för att jämställdheten främjas inom RJ:s verksamhetsområde och för utformningen av dessa riktlinjer. Vd ansvarar för att jämställdhetsarbetet drivs i enlighet med dessa riktlinjer och för att de är kända bland ledamöter i beslutande och beredande organ, liksom bland RJ:s anställda.