Förutsättningar och hinder för fackligt samarbete i Europa. En komparativ studie av länder och sektorer – Slutrapport


1. SYFTE, UTVECKLING OCH GENOMFÖRANDE AV PROJEKTET

Projektet har syftat till att studera transnationellt fackligt samarbete och nätverk på bransch-/sektornivå i Europa för att förklara vilka faktorer som bidrar till att främja eller begränsa detta samarbete. Projektet hade en komparativ ansats, såväl empiriskt som teoretiskt. Empiriskt handlade komparationen det om att jämföra länder och branscher/sektorer med avseende på förutsättningar och hinder för transnationellt fackföreningssamarbete i Europa. Teoretiskt avsåg vi jämföra förklaringskraften i två teorier: en i vilken nationella industriella relationer klassificeras i regimer och en där fokus är på gränsöverskridande sektorregimer. Dessutom utnyttjade vi nätverksmetoder för att nå en djupare förståelse för samarbetsstrukturer och nätverk över hela Europa

Empiriskt fokuserade projektet på sex branscher/sektorer i Europa: (1) gruvdrift; (2) metallindustri; (3) byggindustri; (4) transport; (5) bank och finans; (6) sjukvård. Det empiriska materialet samlades genom intervjuer med 29 centralt placerade fackföreningsrepresentanter från ett utvalt antal länder inom dessa sektorer, samt från en enkätundersökning som sändes till fackföreningar inom dessa sektorer i 34 europeiska länder. Både intervjuerna och enkätundersökningen fokuserade på teman som: vilka organisationer samarbetar fackföreningen; vilka former av samarbete använder de, och vilka frågor samarbetar de omkring; vilka arenor/forum använder de för detta samarbete; samt vilka svårigheter och utmaningar står ed inför i fråga om transnationellt samarbete, och vilka resurser behövs för att kunna samarbeta.


2. VIKTIGASTE RESULTAT OCH NYA FORSKNINGSFRÅGOR

En första del av projektets viktiga empiriska resultat rör om förklaringskraften i de två teorier för att förklara skillnader i fackligt samarbete som testats: landregimer och gränsöverskridande sektorregimer (Larsson och Lovén Seldén 2014, Larsson 2015, Bengtsson, Larsson och Lovén Seldén 2017). Dessa resultat bygger huvudsakligen på kvantitativa analyser av enkätundersökningen. Våra studier av olika former och frågor som fackföreningarna samarbetar med visar att teorierna om nationella regimer respektive sektorregimer är kompletterande (Vulkan och Larsson kommande). När det gäller i vilken utsträckning fackföreningarna samarbetar i olika former transnationellt (t.ex. gemensamma uttalanden, utbyte av information, samarbete om utbildningsprogram, utbyte av observatörer eller samordning av kollektivförhandlingar, deltagande i demonstrationer eller strejker) finner vi större skillnader mellan sektorer än mellan regimer av nationella industriella relationer. Dock finns en annan faktor som förklarar en del av variationen i samarbetsgrader, och det är organisatoriska resurser, vilken i viss utsträckning samvarierar med nationella industriella regimer.

När det gäller vilka specifika frågor fackföreningarna samarbetar omkring finns betydande effekter av nationella industriella regioner, men sektoreffekterna är i allmänhet starkare. Det finns emellertid vissa frågor där de nationella regimerna förklarar mer av skillnaden än vad sektorregimerna gör. En av dessa är minimilöner, där det finns en stark (men varierande) skepsis bland de nordiska länderna (se Furåker 2017). En annan sådan fråga är vilka kanaler fackföreningarna samarbetar genom för att påverka EU-politik (Larsson 2015). Även när vi studerat hur organisationerna ser på framtiden för transnationellt samarbete finner vi att de nationella regimerna har starkare effekt än sektorregimer. I synnerhet gäller detta för fackföreningarna i Central- och Östeuropa, vilka uppfattar att det finns starka nationellt protektionistiska tendenser samtidigt som de ser ett starkt behov av fördjupat transnationellt samarbete (jfr Bengtsson och Vulkan kommande). Vi drar därför slutsatsen att det "nya" teoretiska perspektiv som betonar transnationella sektorregimer är starkare än det "äldre" perspektiv som i första hand betonar variation mellan regimer av nationella industriella relationer. Samtidigt bör dock betonas att teorierna ger kompletterande förklaringar till variationen av vilka former och frågor som transnationellt fackligt samarbete är inriktat på.

En andra del av projektets viktiga empiriska resultat handlar om vilka faktorer som förklarar de skillnader vi funnit relaterat till regimer av industriella relationer och sektorregimer. Dessa resultat bygger huvudsakligen på intervjuerna, men till viss del även på enkätundersökningen nätverksanalysen. På basis av både kvantitativa och kvalitativa studier finner vi att ekonomiska och organisatoriska resurser är mycket viktiga för kvalitet och densitet i det fackliga samarbetet. Stora organisationer samarbetar i högre grad än små (Larsson 2015, Vulkan och Larsson Kommande), men eftersom båda parter i ett samarbete behöver resurser ser vi att vissa samarbetslänkar i nätverket blir försvagade på grund av brist på resurser från en sida, till fastän den andra parten har resurser och vilja att samarbeta. Sammantaget finner vi starka tendenser för regionala kluster av de sektoriella samarbetsnätverk i Europa, dock ofta med de kontinentala nordvästeuropeiska och särskilt tyska fackföreningarna som regionalt överbryggande noder. Dessutom finner vi att det inte bara är faktorer som rör strukturella skillnader mellan sektorer och nationella sammanhang som spelar roll för samarbetet, utan också kulturella faktorer som språk, ideologi och kultur och traditioner (Larsson, Lovén Seldén och Bengtsson 2016, Larsson 2017)

När det gäller nya forskningsfrågor har projektet lett till två spin-off projekt för projektledaren. Båda tar utgångspunkt i det sektoriella perspektivet hos detta projekt men utvidgar det till att omfatta både fackföreningar och arbetsgivarorganisationer genom att fokusera på hur de interagerar i social dialog på europeisk nivå. För det första har Larsson deltagit som partner i ett internationellt projekt finansierat av DG Employment, Social Affairs and Inclusion 2016-2018. Projektet heter SPEEED (Social Partner Engagement and Effectiveness in European Dialogue) och leddes av Dr. Barbara Bechter, Durham University. För det andra är Larsson deltagande partner 2018-2020 i ett annat projekt finansierat av DG Employment, Social Affairs and Inclusion. Projektet heter EESDA (Enhancing Effectiveness of Social Dialogue Articulation in Europe) och leds av Dr Miroslav Beblavý, CEPS, Bryssel.


3. INTERNATINONELL DIMENSION OCH SPRIDNING AV RESULTAT
 
Projektens internationella dimension har varit stark. Projektgruppen har organiserat och samfinansierat en internationell konferens, Industrial Relations in Europe Conference (IREC 2015) i Göteborg i september 2015, med deltagare från ett antal europeiska länder. Konferensen organiserades i samarbete med professor Richard Hyman, London School of Economics. Vi samarbetade också med och samfinansierade en offentlig forskarworkshop i samband med det europeiska sociala toppmötet för rättvisa jobb och tillväxt i Göteborg: välfärd, ojämlikhet och den sociala dimensionen i Europa. Denna workshop samlade svenska forskare samt två internationella gäster, Dr Barbara Bechter, Durham University Business School och professor John D. Stephens, Centre for European Studies, University of North Carolina, Chapel Hill. Slutligen, som framgår av listan över konferens- och seminariepresentationer nedan, har projektmedlemmarna presenterat resultat från projektet vid ett antal internationella konferenser. Som kan ses från publikationslistorna, har en majoritet av publikationerna varit på engelska och riktats mot en internationell publik

När det gäller samarbete och spridning av resultat till intressenter och allmänheten visar listan över konferens-/seminarpresentationer nedan att projektgruppen har hållit presentationer hos eller riktat till fackföreningar, arbetsgivarorganisationer och arbetarrörelsen i stort, samt till allmänheten. Vi har också distribuerat korta sammanfattningar av en allmän rapport via e-post till cirka 600 fackföreningar i hela Europa (dvs. alla inbjudna att delta i undersökningen). Dessutom innehöll IREC-2015-konferensen en panel med representanter för fackföreningar och arbetsgivarorganisationer.