"Om internationalisering och lärande i praktiken - en studie om hur lokala nationella företag förvärvar stora multinationella företag"

Projektets syfte och utveckling under projektperioden

Syftet med detta projekt (P14-0774:1) har varit att utveckla en förståelse för hur företag från utvecklingsländer, som till exempel Kina, väljer och lär sig att internationalisera sin verksamhet genom att förvärva befintliga multinationella företag (MNCs). Mer specifikt har jag varit intresserad av att förstå de lärprocesser som uppstår mellan den nya ägaren och det uppköpta företaget.

Medan det finns många exempel på stora multinationella företag som har förvärvat lokala, nationella, företag på marknader som de vill träda in på eller fortsatt expandera, finns det betydligt färre exempel på hur lokala, nationella företag väljer att förvärva stora MNCs som en strategi för internationalisering. På senare tid har dock dessa exempel blivit allt fler, och vi ser fler direktinvesteringar av det slaget än vad vi gjorde för tio-femton år sen (t. ex Rottig och de Oliveira, 2019). Kända exempel i Sverige är t. ex Zhejiang Geely Holding Groups (ZGH) köp av Volvo Cars Corporation (VCC) och NEVS köp av SAAB Automobil.

Även om forskningen har visat varför dessa företag väljer förvärv som metod och strategi för att internationalisera sin verksamhet, för att få tillgång till den kunskap och erfarenhet som det existerande multinationella företag har (t. ex Buckely et al, 2008; Yamakawa et al, 2008), så behöver vi bättre förstå hur kunskap och lärande överförs mellan den nya ägaren och det förvärvade företaget (t. ex Lahiri, 2011; Peng et al, 2010). Det är inte minst viktigt eftersom Peng (2012:100) menar att flera av dessa företag också explicit uttrycker att det handlar om att lära sig av de förvärvade bolagen. Sett ur ett forskningsperspektiv är intresset för lärprocessen särskilt intressant, eftersom det är ett annorlunda sätt att uttrycka motivet för ett uppköp eller en direktinvestering. Från ett västerländskt perspektiv, och så som uppköp och direktinvesteringar hittills har diskuterats, har det snarare handlat om att köpa upp en viss kunskap. Men som Peng påpekar handlar detta om en annan sorts mentalitet och i stället för en ”jag ska berätta för dig vad du ska göra”, som kännetecknar de traditionella multinationella företagen från utvecklade länder, är dessa ”nya” EMNCs (emerging market multinational corporations) istället intresserade av att lära sig av de förvärvade multinationella företagen. Det är i sig ett uttryck för lärande och intresse för kunskap som process, som mer än kunskaps- och tekniköverföring och en statisk och strukturalistisk syn på kunskap.

Genom att fokusera på hur kunskap överförs i praktiken och hur lärprocessen tar sig uttryck i denna typ av uppköp bidrar detta forskningsprojekt till förståelsen för hur dessa företag lär sig att internationalisera sin verksamhet. Forskningsfrågor som har väglett studien är:

• Hur överförs kunskap i praktiken mellan det förvärvande företaget och det förvärvade multinationella företaget? Vem lär av vem, och vad?
• Hur utvecklas lärandet och lärprocesserna över tid och av vilka skäl?
• Vad möjliggör, eller hindrar, kunskapsöverföring och lärande mellan det förvärvande företaget och det förvärvade multinationella företaget?
• Hur ser maktförhållandet ut det förvärvande företaget och det förvärvade multinationella företaget, och hur påverkar detta kunskapsutvecklingen?Och, vad är motivationen för att dela kunskap från det förvärvade multinationella företaget till det förvärvande företaget - och vice versa.

Under fyra års tid har jag följt utvecklingen och lärandet inom ZGH, och framförallt lärandet mellan VCC och ZGH. Det har varit intressant att följa hur ett kinesiskt företag, som vid tidpunkten för uppköpet få kände till, på bara 10 år har vuxit – genom expansion, nyetableringar samt ytterligare förvärv – till ett globalt och välkänt företag. Medierapporteringen speglar också utvecklingen, från att inledningsvis ha handlat om hur det kinesiska företaget förmodligen skulle förstöra Volvo – en av våra svenska heliga kor - och tanka av det på teknik och intellektuellt kapital, till att skriva fram en framgångsberättelse om investeringar i Västsverige och växande försäljning och varumärkeskännedom inte bara för Geely utan också Volvo (Mannheimer Swartling 2016, s. 16).

Den 29 mars 2010 blev ZGH, som då främst hade verkat på den kinesiska marknaden (med undantag för viss export), ett globalt företag genom förvärvet av VCC. En del av ZGHs globaliseringsstrategi var då att utveckla samarbetet mellan Geely Auto (GA) och VCC, eller som det uttrycktes i en företagspresentation 2013 ”[...] Synergin mellan GA och VCC är avgörande för uppbyggnaden av kompetens och framtida framgång för båda varumärkena”, och för att göra det planerade man för olika aktiviteter för att ”lära av varandra”. Mitt intresse för ZGH växte fram samtidigt som China Europe Vehicle Tecknology (CEVT) bildades, och placerades i Göteborg. Då beskrevs det som ett samarbete mellan VCC och GA i syfte att utveckla en gemensam plattform för kommande bilar, en beskrivning som delvis har ändrats med tiden till följd av omstruktureringar, nyetableringar och nya förvärv. Vad som var särskilt intressant från ett forskningsperspektiv var att det var här mycket av lärandet skulle ske, vilket jag tänkte kunde förstås som en plattform för lärande. Och i en företagspresentation om CEVT beskrevs det som att det nystartade bolaget ska öka både GA och VCCs konkurrensförmåga genom ”rätt kompetens, vilja att lära, och nyttjandet av kulturella skillnader genom att arbeta i team”, och genom att ”vara bron för kunskaps- och tekniköverföring mellan VCC och Geely utan att riskera varumärkena och produktutveckling”. Hit skulle även 15-20 kinesiska medarbetare från GA skickas för att sida vid sida lära av de svenska medarbetarna. Men det blev mer än 15-20 kineser som skickades till Sverige och på kort tid växte CEVT från ett litet utvecklingskontor till ett företag med mer än 1000 anställda både i Sverige och i Kina.

Utvecklingen av såväl CEVT, som VCC och GA – för att inte tala om ZGH, genom förvärv av till exempel London Taxi Company, Proton, Lotus och Terrafuga – har varit stor och snabb. Såväl försäljning som varumärkeskännedomen för både GA och VCC har ökat. Därtill har ett nytt varumärke – Lync CO – etablerats i Kina, och kommer snart att etableras även i Europa. Antalet aktiviteter – och möjligheter - för lärande har därför ökat under projektperioden. ZGH är alltså ett intressant fall av flera skäl, och som speglar varför och hur lärandet är en viktig faktor för förståelsen för dessa EMNCs.

Denna unika fallstudie har bidragit till såväl empiriska som teoretiska insikter om vilken roll den ”andra vågens multinationella företag” (i forskningen omnämns dessa aktörer också som ”dragon multinationals” för att spegla sättet de internationaliserar verksamheten, men också för att påvisa det österländska/asiatiska ursprunget) spelar i en global miljö – och vilka utmaningar, men också möjligheter, det innebär för befintliga multinationella företag i utvecklade länder i väst.

Kinesiska direktinvesteringar är inte längre unika, enstaka, företeelser – även om det fortfarande i Sverige på antalet debattinlägg, nyhetsartiklar och ledarsidor förefaller så. Som ett led i Xi Jingpings reformpaket har de kinesiska direktinvesteringarna ökat. Investeringarna har dessutom skiftat fokus och fler och fler investeringar följer logiken och intresset om att lära sig av de förvärvade bolagens förmåga till lärande, där svenska företag särskilt kännetecknas som lärande organisationer och med en god innovationsförmåga (jmf Jonsson, 2013).

Från att få verkar ha intresserat sig för kinesiska direktinvesteringar har diskussionen på kort tid seglat upp som en viktig punkt på dagordningen bland EUs stats- och regeringschefer. På så sätt kan projektet säga ha utvecklats från att bidra med insikter på företagsnivå även på nationsnivå.
Det är viktigt att utveckla vår förståelse för hur dessa företag internationaliseras i praktiken samt hur och om den befintliga internationaliseringsprocessen för den förvärvade multinationella företaget kommer att ta en ny riktning. För att inte gå miste om det lärtillfälle som ges av att en ny ägare är intresserad av att lära om lärande, behöver de företag som är föremål för detta intresse ställa sig frågan hur de kan lära sig att utveckla och förädla det som anses värdefullt att investera i – det vill säga kunnandet och förmågan att lära. Ju mer vi lär oss av de som vill lära sig av och om oss, desto mer värdefulla blir vi. För att säkerställa att ett land som Sverige fortsatt kan vara ett ledande innovationsland har vi inte råd att vara naiva; lärprocessen behöver tas på större allvar. Det kan också vara värt att reflektera över hur idén om ett hållbart globalt samhälle ska fungera om vi inte ställer krav på ett ömsesidigt lärande, eller tar tillfället att vilja påverka andras lärande genom vårt eget lärande.

Kort om genomförandet

För att möta syftet med mitt forskningsprojekt har jag antagit en etnografisk ansats och genomfört en longitudinell kvalitativ fallstudie under fyra år. Min forskningsstudie bidrar också till forskning som särskilt efterfrågar mer djupgående fallstudier och som utgår från praktiken (t.ex. Gherardi, 2009; Barley och Kunda, 2001), och särskilt inom forskningsfältet för internationalisering och internationellt företagande (t.ex Birkinshaw et al, 2011; Deng, 2013). Som Doz (2011, s. 588) menar erbjuder kvalitativa forskningsmetoder möjligheten att flytta fältet framåt, och Hurmenrinta-Peltomäki och Nummela (2006, s. 440) skriver att för ett så mångfacetterat forskningsområde om internationalisering och internationellt företagande - som spänner över såväl nationella och kulturella, som organisatoriska och personliga gränser - är det särskilt viktigt att ha en bred ansats.

Forskningsprojektets genomförande kan bäst beskrivas genom tre faser för lärande – och som också speglar sig i min förståelse för hur lärandet har utvecklats inom ZGH, vilket beskrivs i min kommande bok ”Unleashing the tiger, unleashing learning: The story about Zhejiang Geely’s acquistion of Volvo Cars”. Genomförandet avviker från den ursprungliga forskningsplanen på grund av inledande svårigheter med access, men har samtidigt bidragit dels till en större förståelse för studieobjektet (och den komplexitet som företag inom bilindustrin står inför), dels för lärprocesserna som utspelat sig inom ZGH under dessa fyra år. Berättelsen är viktig att förmedla eftersom den bidrar till förklaringen till hur jag ha kunnat komma fram till de lärdomar jag har kunnat göra från min studie.

Fas 1 - Att lära om lärandet inom VCC:

Trots att projektet var väl förankrat i samband med forskningsansökan mötte jag inledningsvis svårigheter att få den access som jag behövde för att kunna möta mitt syfte. Förklaringen till varför förutsättningarna ändrades berodde delvis på att det skett en viss omstrukturering och att tiden var begränsad för att kunna involvera sig i ett forskningsprojekt. Det är naturligtvis fullt förståeligt att ett företag som står inför stora utmaningar inte upplever att man har tid att avsätta tid och personer att ingå i en forskningsstudie, samtidigt som det just därför är värdefullt att få sin verksamhet analyserad från ett annat perspektiv. Men eftersom jag vid ett studiebesök vid ZGHs huvudkontor och ett möte med PR chefen, tillsammans med mina dåvarande kollegor vid Handelshögskolan i Göteborg, hade plockat upp deras – och särskilt Li Shufus – intresse för att lära sig om Volvos lärande bestämde jag mig för att vara envis och hålla kvar i mitt intresse för ZGH och VCC. Alternativet hade varit att söka mig till NEVS och uppköpet av SAAB, men eftersom jag inte särskilt kunde utläsa ett intresse för lärande i den externa information eller i den lilla nyhetsrapportering om köpet som då fanns tillgänglig bestämde jag mig för att se om jag kunde hitta andra vägar in i VCC. Mitt första år handlade därför mycket om att försöka lära känna personer som antingen jobbade på VCC eller hade en ingång i företaget. Jag spenderade också mycket tid att läsa in mig på den information som fanns tillgänglig, och att försöka förstå dels bilindustrin dels Volvos historia och kultur – Volvoandan. Den person som från början hade visat intresse för mitt forskningsprojekt, och min tidigare forskning om kunskapsöverföring och lärande inom IKEA och Mannheimer Swartling, blev min informant. Vi spenderade mycket tid tillsammans och jag fick den nödvändiga bakgrunden till uppköpet och hur det hade tagits emot av anställda på VCC, samt förståelse för varför jag möttes av ett visst ointresse för frågan om lärande. Tack vare min informant kom jag i kontakt med dels några personer på olika positioner inom bolag, dels några personer utanför bolaget. En av dessa intervjuer ledde efter lite mer än ett års försök att närma mig företaget till att en liten dörr öppnades för mig på VCC i Kina. Anledningen till varför denna person erbjöd sina personliga kontakter var att hen menade att VCC i Sverige behöver fokusera mer på frågan om lärandet, dels för att fundera över hur och varför ZGH vill lära sig om VCCs lärande dels för att reflektera över hur och om samma motivation finns inom VCC att lära av ZGH och GA. I efterhand, enligt min tolkning, kan detta ses som ett tecken på den Volvoanda som många av de erfarna medarbetarna inom VCC har gett uttryck för i intervjuerna; en vilja att lära och ständigt förbättra och utveckla nya produkter och lösningar.

Under en vecka genomförde jag ett 12 intervjuer på VCCs kontor utanför Shanghai, där jag kunde kombinera mina intervjuer med observationer. Nyfikenheten om min studie spred sig bland svenskarna på kontoret, och jag fick chans att göra fler intervjuer än vad jag inledningsvis hade blivit lovad. Två av dessa intervjuer ledde mig senare vidare till ytterligare kontakter, tidigare VCC-anställda som nu arbetade för CEVT. Under den här perioden genomförde jag totalt sett 24 intervjuer.

Fas 2 - Att lära om lärande inom CEVT:

CEVT som vid den här tidpunkten hade vuxit från det som inledningsvis var tänkt att vara ett mindre utvecklingskontor - i syfte att ta fram en ny plattform som både VCC och GA skulle kunna nyttja för sina kommande bilmodeller - hade vuxit och fått ytterligare uppgifter och ansvar. På grund av den snabba expansionen, men också en tydligare koppling till GA och ZGH hade ett antal personer fått i uppdrag att förbättra de interna lärprocesserna. Här möttes jag därför med stort intresse för mitt forskningsprojekt, och jag fick dels mycket intervjutid dels möjlighet att göra observationer och vara på kontoret i Göteborg. Jag fick också möjlighet att följa med en av cheferna i ledningsgruppen på en resa till Kina. Under denna resa växte förståelsen fram om dels uppdraget för CEVT, dels relationerna mellan bolagen inom ZGH.

Under min vecka i Kina skuggade och intervjuade jag inte bara chefen på CEVT, jag fick också möjlighet att göra observationer på de olika kontor och anläggningar som vi besökte. Under den här resan kom jag också i kontakt med ytterligare personer inom ZGH, och ytterligare personer erbjöd sina kontakter och tipsade om personer som jag borde intervjua. Vissa personer kom jag att intervjua flera gånger, och jag fick också inblick i en del interna processer som CEVT arbetade med just då i syfte att lära och förbättra sina processer. Under det här året genomförde jag ca 40 intervjuer och samtal med personer på olika positioner, främst med svenska medarbetare.

Mot slutet av denna fas blev jag kontaktad av min informant på VCC, som berättade om ett möte med Li Shufu och där frågan om lärande hade förts på tal. Ett internt projekt initierades på Li Shufus initativ, där mitt forskningsprojekt blev en del av denna studie och projektet gick nu in en tredje fas.

Fas 3 - Att lära om lärande om ZGH:

Inom ramarna för det interna projektet där jag, min informant och två andra personer ingick hade vi ett antal möten där vi dels diskuterade syftet dels upplägget för studien. Vi beslöt oss för att jag, i min roll som forskare, skulle genomföra intervjuer med olika personer på olika nivåer inom VCC, GA, CEVT och även på ledningsnivå för ZGH. Totalt genomfördes 70 intervjuer, varav 35 i Sverige och 35 i Kina. Intervjuerna i Kina genomfördes under en veckas tid, där jag reste tillsammans med en kontakt som jag tilldelades av ZGH – på så sätt fick jag också chans att lära känna och föra mer informella samtal om inte bara ZGH utan också livet i Kina. Jag möttes av stort intresse inte bara studien utan också mitt forskningsprojekt. Det var tydligt att det finns ett stort intresse för att lära sig om lärande bland de personer jag träffade i Kina.

Utifrån det material jag hade samlat in inom ramarna för den interna studien, skrev jag med hjälp av, och diskussioner med, den ansvariga gruppen en rapport om lärandekulturen inom ZGH. Resultatet av detta presenterades och diskuterades senare vid ett par olika sammanhang, och ledde bland annat till ett par ”kulturworkshoppar” i Kina, tillsammans med svenska och kinesiska medarbetare, där vi presenterade våra resultat men också fick delta i de efterföljande samtalen och aktiviteterna. Efter snart fyra års forskningsstudier blev det plötsligt ”lätt” att se lärandet inom ZGH; de tidigare svårfångade – i intervjuer och observationer – lärprocesserna blev nu synliga och explicita.

Från min tidigare erfarenhet av att göra en etnografisk studie av Mannheimer Swartling vet jag att det är viktigt att kontinuerligt reflektera över observationer, inte bara för det analytiska arbetet utan även för att utveckla en förståelse för hur du som forskare uppfattar och förstår din forskningskontext. Det sistnämnda har varit särskilt viktigt för den här studien, och Jack och Westwoods (2006: 495) menar att man bör fundera över hur geografiska, institutionella, historiska och kulturella aspekter påverkar inte bara de jag studerar utan även mig själv som forskare. Att reflektera och analysera mina egna tolkningar, som forskare uppväxt och utbildad i Sverige, har varit nödvändigt för att undvika faran om att se och tolka materialet utifrån ett västerländskt perspektiv – eller som Werner (2002) och Tsui (2007) benämner det; den homogeniserande tendensen om att utgå ifrån ett typiskt nordamerikanskt synsätt och som är vanligt inom forskning om internationalisering och internationellt företagande. I linje med det, och för att öka förståelsen för kunskapsöverföring och lärande som något utöver den statiska och strukturella synen genom att inbegripa ett processperspektiv, menar Becker-Ritterhspach et al (2010) att det är viktigt att också inkludera det institutionella sammanhanget och reflektera över hur det påverkar förståelsen för lärprocessen. En förklaring till genomförandet ska därför ses som en förklaring till mina resultat och min förståelse om lärande inom ZGH.

Projektets tre viktigaste resultat och bidrag till den internationella forskningsfronten, samt ett resonemang kring detta

Redogörelsen för genomförandet ovan är viktig eftersom det förklarar mitt främsta bidrag med min studie – möjligheten att observera det som i teorin kallas för deuterolärande, eller lärandet om lärandet!

Syftet med forskningsprojektet var, som jag redogjorde för tidigare, att bidra till en ökad förståelse för hur företag från utvecklingsländer, som till exempel Kina, väljer och lär sig att internationalisera sin verksamhet genom att förvärva befintliga multinationellt företag (MNCs). Genom att särskilt studera de lärprocesser som uppstår mellan det den nya ägaren och det uppköpta företaget bidrar min studie till forskning om dessa EMNCs, ett forskningsfält som ibland beskriver dessa EMNCs som ”dragon multinationals” för att de tar ett ”the spring-board perspective” eller går in i en ”the catch-up process” (t. ex Mathews, 2006; Luo och Tung, 2007; Ramamurti, 2012). Tidigare studier har visserligen uttryckt ett intresse för lärande, men till min kännedom har ingen på så nära håll haft möjligheten att studera lärprocesserna under en längre tid och inte heller haft möjligheten att delta i det interna arbetet med att utveckla en större förståelse för lärandet om lärandet (deuterolärande). Anledningen till att jag har valt att sammanfatta mina lärdomar i bokformat är att jag tror och hoppas att det finns mycket att lära ur min berättelse; eller som Dyer och Wilkins (1991, s. 167) menar i sin redogörelse för varför kvalitativa djupstudier är värdefulla och har möjlighet att bidra till inte bara ett utan flera forskningsfronter – om de har lyckats beskriva ett fenomen på ett sätt som andra enkelt kan se, då är det de klassiska berättelserna som andra gärna återkommer till i deras egen forskning.

Forskningsprojektet har generat flera insikter om vilken roll dessa nya EMNCs spelar i en global miljö, och de utmaningar och möjligheter som följer för befintliga multinationella företag. De tre främsta resultaten från projektet kan sammanfattas på följande vis:

1. Förståelse för hur lärprocesser tar sig uttryck för den ”andra vågens internationalisering”.

Fenomenet, som beskrivs som ”andra vågens internationalisering”, om hur lokala nationella företag förvärvar befintliga multinationella företag var för fem år sen ett relativt outforskat ämne, åtminstone när det handlar om frågor kring hur dessa EMNCs lär, beter sig och agerar i förhållande till den ”första vågens internationalisering”, dvs de befintliga multinationella företagen från väst (Mathews, 2006). Forskningsprojektet bidrar därför till denna litteratur genom fokus på beteende- och lärprocesser. Mina resultat bidrar också till existerande litteratur inom internationellt företagande som fokuserar på det beteendevetenskapliga paradigmet, med Johanson och Vahlnes (1977) internationaliseringsprocess som främsta modell, och vilket jag och Jan-Erik Vahlne också utvecklar i vårt gemensamma papper.

2. Nya kategorier och ambidexteriösa former av multinationella företag.

Inom ramarna för den andra vågens internationalisering växer nya kategorier och former av internationaliserade företag fram. Förståelsen av internationalisering och vad som krävs för att bedriva internationell verksamhet utmanas av dessa nya aktörer. Det traditionella sättet att se på ett internationellt företag med ett moderbolag med dotterbolag i olika länder gäller inte längre, framförallt gäller det synen på hur kunskap flödar mellan moderbolaget och dotterbolagen (jmf Bartlett och Ghoshal, 1989). I min forskningsstudie är det inte lika tydligt vilken roll som moderbolaget har, eftersom de olika bolagen inom ZGH har relativt stor autonomi och agerar relativt självständigt. Som tidigare forskning pekar på förefaller det som att dessa nya mönster för globalisering inte bara utmanar den nuvarande förståelsen av internationell verksamhet, utan också sättet att se på och skapa konkurrensfördelar som kommer med förvärvet av ett existerande multinationellt företag (t. ex Sun et al, 2012; Williamson et al, 2013). I linje med Luo och Rui’s (2009) argument om att dessa företag tycks vara särskilt bra på att också utveckla en slags ambidexteriösa former (jmf begreppet ’ambidexterity’, för en diskussion se t. ex Vahlne och Jonsson, 2017), kan också ZGHs olika projekt för samarbete inom gruppen fungera som ett illustrativt exempel på det. Luo och Rui (2009, s. 51) menar att detta har en förklaring i yin-yang filosofin och att interpersonella och inter-organisatoriska relationer är avgörande för att transaktioner ska ske. I mitt kommande papper med fokus på CEVT som lärplattform utvecklar jag detta resonemang.

3. Ett nytt sätt att se på global konkurrens – konkurrenskraften i lärandet.

Sammanfattningsvis bidrar de två ovan nämnda resultaten till det tredje resultatet, vilket kan beskrivas som ett nytt sätt att se på global konkurrens. Ord som samarbete, medskapande, medproduktion och till och med ”kopiering” är centrala för förståelsen om lärande inom ZGH. Lärande handlar om att göra saker tillsammans och skapa synergier, vilket i sig kanske inte låter som något nytt men när man tittar närmare på hur detta utspelar sig i praktiken blir det tydligt att det är något mer än att bara lägga ihop olika resurser i jakten på skalfördelar och effektivitet (vilket är en ständig jakt inom den konkurrensutsatta bilindustrin). I min bok utvecklar jag detta resonemang där jag också redogör för Li Shufus resonemang om hur han beskriver ”den nya affärsmodellen” (jmf DI, 2018). För att kunna möta och leda transformationen från en bilindustri till en ”(auto)mobilitetsindustri” betonas särskilt betydelsen av en global lärandekultur, och att samtidigt värna om mångfalden av olika organisations- och nationskulturer. Det gamla mantrat om ”ett globalt företag - en kultur” utmanas därmed. Mina resultat bidrar därför också till ny forskning om hur komplementära resurser och vad som bidrar till konkurrenskraft, här med särskilt fokus på just bilindustrin (se t. ex Teece, 2019).

Detta är de tre främsta lärdomarna från mitt forskningsprojekt, och som möter såväl syftet som de forskningsfrågor som ställdes i min forskningsansökan. Men eftersom mitt material är stort har det naturligtvis genererat ytterligare idéer, dels i form av artiklar som ska skrivas dels i form av nya forskningsfrågor.

Nya forskningsfrågor som genererats genom projektet

Som alltid när man har en etnografisk ansats, och gör kvalitativa djupstudier under en längre tid, uppstår nya situationer och fenomen och därmed också nya frågeställningar. De forskningsfrågor som definierades i projektansökan har kompletterats, till exempel så handlar mycket av min empiri om hur det tysta lärandet inom VCC har explicitgjorts över tid. I min bok, och som förklarar valet av titel, resonerar jag om hur den ”svenska tigern” (jmf liknelsen från andra världskriget om att svenskar inte skulle prata med fiende), som släpptes lös av sin nya kinesiska ägare plötsligt började prata om lärande. För även om det naturligtvis finns en mängd förklaringar till både VCCs framgångar, och även de andra bolagen inom ZGH, så har intresset för lärande haft betydelse. Det påverkar naturligtvis den person som ska utföra ett arbete av att ha en annan person bredvid sig som ställer frågor om varför, eller bara är närvarande och observerar. Personen kommer, medvetet eller omedvetet, att reflektera över varför olika frågor ställdes eller varför ett visst moment ansågs intressant att observera. Genom att reflektera utvecklas också lärandet.

En annan frågeställning, som också handlar om konsekvensen av att någon annan intresserar sig för någon lärande, som har generats av projektet, handlar om vilken påverkan jag som forskare har haft genom att ha varit närvarande och ställt frågor, särskilt då jag inledningsvis var ganska intensiv i min jakt på access och personer att intervjua. Att jag bjöds in i projektgruppen som av Li Shufu fick i uppdrag att undersöka förutsättningarna för en global lärandekultur inom ZGH ser jag som ett resultat av min forskningsstudie, men det skapar också frågor om hur det påverkar mina resultat. Jag försöker därför ta en reflexiv ansats och resonera om detta i olika metodavsnitt (jmf Alvesson, 2003), men för framtida forskning vore det intressant att ytterligare undersöka hur idéer från forskningsprojekt översätts och kanske utvecklas i den kontext som studien genomförs (jmf Carlile (2004) om att överföra, översätta och att utveckla kunskap, men även Westney och Piekkari (2019) om hur idéer översätts över institutionella gränser).

En annan metodfråga, och som också är relevant för forskning som förespråkar mer kvalitativ forskning inom studier om internationellt företagande, handlar om intervjuer. Även om jag har gjort intervjuer i Kina tidigare, för min forskning om IKEA (Jonsson, 2007), och därmed har en viss erfarenhet har jag i den här studien reflekterat mer över utmaningarna med att göra intervjuer med personer med en annan institutionell bakgrund. En anledning till det beror delvis på att i det här forskningsprojektet handlar om att kineser av svenskar vill lära sig om den komplexitet som kännetecknar internationell bilindustri, och inte som i IKEAs fall att svenskar (eller andra personer med IKEA-erfarenhet) ska lära kineser om IKEA. Tillsammans med Rebecca Piekkari kommer jag att utveckla ett papper om svårigheten att göra intervjuer i andra länder – och att det inte enbart handlar om språk. Vi kommer att problematisera, och använda oss av Piekkaris tidigare forskning (t.ex Welch et al, 2011 samt Westney och Piekkari, 2019), hur intervjuer översätts och hur det påverkar innehållet och de slutsatser vi drar.

De inledande problemen med access har också generat frågor kring varför det var så svårt att prata om lärande inledningsvis, de som jag lyckades komma i kontakt med ville snarare antingen berätta om hur det var förr och vad de kulturella svårigheterna – eller tvärtom om det nya som väntade och om de spännande möjligheterna med ett kinesiskt ägarskap. Det var svårt att hitta ett narrativ, och det var svårt att förstå hur jag skulle fånga och fråga om själva lärandet i intervjuerna. I efterhand förstår jag att detta har haft stor betydelse för mitt eget lärande, där jag har tvingats utmana mig själv i sättet jag ställer frågor och försöka observera något som få inledningsvis verkade tycka var intressant eller relevant för deras verksamhet. Vid uppföljningen av mitt projekt, dvs halvvägs in i tiden, funderade jag mycket över denna fråga. Jag hade då varit stressad och tänkt att det kanske inte blir något av det här projektet – om jag inte lyckas komma i kontakt med rätt personer eller kommer kunna göra en systematisk jämförande studie mellan bolagen inom ZGH så kommer jag inte kunna dra några slutsatser – mer än att det inte fanns något intresse för lärande. Jag funderade då mycket på vad det gör med en forskare, och vilka konsekvenser det får för forskningen (innehållet, och de slutsatser vi drar); Är det en risk att vi då gör avkall på ambitionen om att förstå praktiken och istället försöker bekräfta våra argument om varför forskning behövs och därmed bara försöker bocka av de förformulerade forskningsfrågorna? Det är i sig en fråga och som kopplar an till diskussionen om mätbarhet. Dessa reflektioner, som jag har samlat i dagboksanteckningar, kommer ligga till grund för en autoetnografisk artikel där jag resonerar över hur det påverkar en på förhand designad forskningsstudie, som man gör inför en projektansökan, och vad som händer när verkligheten möter den rationella idén om hur ett forskningsprojekt bör designas. Frågan jag ställer mig är huruvida man som forskare försöker hålla kvar i sin plan och ser till att samla data som ”passar in” med forskningsplanen, eller om man vågar tillåta sig att se hur projektet utvecklar sig. Jag valde den senare strategin.

Projektets internationella dimensioner

Projektets internationella dimensioner, exempelvis kontakter, material och så vidare. Hur projektgruppen har spridit resultaten till andra forskare och grupper utanför vetenskapssamhället, samt om och hur samverkan har skett:

Projektet har haft en internationell dimension i bemärkelsen att det har varit fokus för studien. Jag har varit intresserad av hur lärandet översätts och överförs över geografiska såväl som organisatoriska gränser. Fyra resor till Kina har genomförts inom ramarna för projektet, där två av dessa är kopplade till den interna studie om lärande som jag deltog i. Den fjärde och sista resan som gjordes, också den inom ramarna för det interna projektet, syftade till att presentera resultaten av studien i samband med olika ”kulturworkshopppar” som arrangerades mellan företagen. Jag fick då också möjlighet att presentera resultaten inom ramarna för mitt forskningsprojekt, och gavs samtidigt en unik möjlighet att göra observationer för mitt projekt.

Projektet kan därför betraktas som ett exempel på samverkan, där jag som forskare både har deltagit i en intern studie och presenterat och spridit resultaten av denna – men där jag också har haft möjlighet att berätta om och diskutera mina resultat från mitt forskningsprojekt och som delvis ligger till grund för den interna studien. För mig handlar samverkan om att respektera varandra och ha ett utbyte genom reflekterande samtal tillsammans, vilket enbart är möjligt om man som jag har ett oberoende genom en generös forskningsfinansiering. Jag vill därför rikta ett varmt tack till Riksbankens Jubileumsfond för det generösa forskningsanslaget.

Trots inledande svårigheter med access fick jag alltså till slut en fantastisk access och har fortsatt kontakt med flera av de som hjälpt mig med mitt forskningsprojekt samt de som har ställt upp med sin tid för intervjuer. Jag har varit bollplank till en av mina informanter, på samma sätt som han har varit mitt bollplank, i hans arbete med att skriva sin bok om Volvos utveckling och historia. En av mina kontakter bjöd jag även med på ett internt seminarium som Mannheimer Swartling arrangerade för sina vänbyårer, med ca 100 advokater från olika delar av världen och där jag och min kontakt berättade om utvecklingen av ZGH och synen på en global lärandekultur. En annan kontakt har bett mig medverka i ett seminarium vid svensk-kinesiska handelsrådet för att berätta om min kommande bok senare i höst.

När det gäller externa kontakter har jag under projektets gång, av olika anledningar, valt att hålla en låg profil. Därför har jag heller inte medverkat i särskilt många vetenskapliga konferenser. Istället har jag försökt hålla mig uppdaterad på forskningsfronten genom att ta del av nya artiklar och böcker. Jag har också försökt hålla kontakt med ett antal forskare inom fältet, och som jag nu samarbetar med kring ett antal idéer som kommit ur mitt material. Jag ser det som ytterligare en möjlighet att samverka och sprida information och resultat om projektet, nu när det intensiva empiriska arbetet är avslutat. Jag brukar annars försöka vara aktiv och sprida information om mina forskningsprojekt under tiden för dessa, både inom som utanför vetenskapssamhället. För att öka förståelsen för vad forskning innebär för samhället anser jag att det är viktigt att vi forskare berättar om vad vi gör och försöker delta i debatter och andra offentliga samtal, vilket också är en del i ett av mina andra forskningsprojekt om samverkan (FSK15-1081:1). Förutom att vi sprider information om forskning erbjuder det intressanta samtal, vilket nästan alltid genererar nya frågeställningar och perspektiv. I det här projektet har jag valt att tona ner denna interaktiva dialog av två skäl; dels för att jag inledningsvis inte hade en formell roll som forskare på grund av accessproblem, dels för att jag efter halva projekttiden involverades i en intern studie och därmed inte ville skapa otydlighet kring min roll och syftet med studien. Jag upplevde att det var särskilt viktigt eftersom det vid den tidpunkten florerade rykten både internt och i media om olika framtidsscenarier för både CEVT och VCC, vilket bidrog till en viss oro bland anställda. Att bygga relationer kräver tid och förtroende, och för att hantera den respekt som jag visades har det varit viktigt för mig att visa samma typ av tillit och respekt genom att under projektets gång hålla en låg profil.

Referenser:

Alvesson, M. (2003) Beyond neopositivists, romantics, and localists: A reflexive approach to interviews in organizational research. The Academy of Management Review, 28(1): 13-33.

Barley, S. R & Kunda, G. (2001) Bringing work back in. Organization Science, 12(1): 76-95.

Bartlett, C. A. & Ghoshal, S. (1989) Managing across borders – the transnational
solution. Harvard Business School Press, Boston, Massachusetts.

Becker-Ritterspach, F., Saka-Helmjout, A. & Hotho, J.J. (2010) Learning in international enterprisesas the socially embedded translation of practices. Critical Perspectives on International Business, 6(1): 8-37.

Birkinshaw, J., Brannen, M. Y., & Tung, R. L. 2011. From a distance and generalizable to up closeand grounded: Reclaiming a place for qualitative methods in international business research. Journalof International Business Studies, 42(5): 573–581.

Carlile, P. (2004) Transferring, translating, and transforming: An integrative framework for
managing knowledge across boundaries. Organization Scince, 15(5): 555-568.

Deng. P. (2013) Chinese outward direct investment research: Theoretical integration and
recommendations. Management and Organization Review, 9(3): 513-539.

DI Debatt (2018) Li Shufu: Total transformation av fordonssektorn, 2018-04-15.

Doz, Y. 2011. Qualitative research for international business. Journal of International Business
Studies, 42(5): 582–590.

Dyer, J. W.G B & Wilkins, A. L. (1991) Better stories, not better constructs, to generate better theory: A rejoinder to Eisenhardt. Academy of Management Review, 16(3): 613-619.

Gherardi, S. (2009) Situated knowledge and situated action: What do practice-based studies
promise? In: D. Barry & H. Hansen (eds.), The Sage Handbook of New Approaches in Management and Organization. London, Sage, 516–527.

Hurmerinta-Peltomäki, L. & Nummela, N. (2006) Mixed methods in international business research: A value-added perspective. Management International Review, 46:439-459.

Johanson, J. & Vahlne, J-E. (2013) The Uppsala model on evolution of the multinational business enterprise - from internalization to coordination of networks. International Marketing Review, 30(3): 189-210.

Jonsson, A. (2007) Knowledge sharing across borders-A study in the IKEA world. Lund University Press, 97.

Jonsson, A. (2013) True partnership as true learning: Knowledge sharing within Mannheimer Swartling. Uppsala: Iustus Förlag.

Luo, Y. & Rui, H. (2009) An ambidexterity perspective toward multinational enterprises from
emerging economies. Academy of Management Perspectives, November: 49-70.

Luo, Y. & Tung, R. (2007) International expansion of emerging market enterprises: A springboard perspective. Journal of International Business Studies, 38: 481-498.

Mannheimer Swartling (2016) Årsrapport. För Kina i Sverige, s. 8-9.

Mathews, J.A. (2006) Dragon multinationals: New players in 21st century globalization. Asian
Pacific Journal of Management. 23:5-27.

Peng, M.W. (2012) The global strategy of emerging multinationals from China. Global Strategy
Journal, 2:97-107.

Peng, M.W., Bhagat, R. S. & Chang, S-J. (2010) Introduction: Asia and global business. Journal of
International Business Studies, 41:373-376.

Ramamurti, R. (2012) What is really different about emerging market multinationals? Global
Strategy Journal, 2(1): 41-47.

Rottig D., Torres de Oliveira R. (2019) International Expansion of Chinese Emerging Market Multinational Corporations to Developed Markets: A Qualitative Analysis of Post-acquisition and Integration Strategies. In: Vecchi A. (eds) Chinese Acquisitions in Developed Countries. Measuring Operations Performance. Springer, Cham.

Sun, S. L., Peng, M.W., Ren, B. & Yan, D. (2012) A comparative ownership advantage framework for cross-border M&As: The rise of Chinese and Indian MNEs. Journal of World Business, 47:4-16.

Teece, D. J. (2019) Dialogue, Debate, Discussion: China and the reshaping of the auto industry – a dynamic capabilities perspective. Management and Organization Review, 1-23. doi:10.1017/mor.2019.4

Tsui, A. S. (2007) ”From homogenization to pluralism: international management research in the
academy and beyond”. Academy of Management Journal, Vol. 50, No. 6, 1353–1364.

Vahlne, J.-E. & Jonsson, A. (2017) Ambidexterity as a dynamic capability in the globalization of the multinational business enterprise (MBE): Case studies of AB Volvo and IKEA. International Business Review 26 (1), 57-70

Welch, C. Piekkari, R., Plakoyiannaki, E. & Paavilainen-Mäntymäki, E. (2011) Theorising from case studies: Towards a pluralist future for international business research. Journal of International Business Studies 42 (5), 740-762.

Werner, S. (2002) Recent Developments in International Management Research: A Review of 20
Top Management Journals. Journal of Management, 28(3) 277–305.

Westney, D.E. & Piekkari, R. (2019) Reversing the translation flow: moving organizational practices from Japan to the US. Journal of Management Studies. doi: 10 .1111/jom s .12435.

Williamsson, P. J., Ramamurti, R., Fleury, A. & Leme Fleury, A. T. (2013) The competitive
advantage of emerging market multinationals. Cambridge University Press.

Yamakawa, Y., Peng, M.W. & Deeds, D. L. (2008) What drives new ventures to internationalize
from emerging to developed economies? Entrepreneurship Theory and Practice, 59-82.