Bortom torghandel och elfenbenstorn: En studie om integrerad vetenskap för hållbar kunskapsförsörjning
Det här forskningsprojektet fokuserar på det framväxande perspektivet integrerad vetenskap som en metod för hur samhällets olika aktörer kan bidra till integrerad kunskapsutveckling; ett perspektiv som efterfrågas både inom forskningen och i den offentliga debatten när det gäller vetenskapens roll i samhället. Medan samverkan mellan akademi och andra samhällssektorer ofta framhålls som viktigt kännetecknas också relationen som fylld med motstridiga, och ibland naiva, åsikter och förväntningar. Projektets syfte är att utveckla en förståelse för förutsättningar för integrerade processer för kunskapsproduktion, att hantera sina många utmaningar, och för att nå de olika förhoppningar som man inom de olika samhällssektorerna hyser till sådana samarbeten. Genom att undersöka de dynamiska lärprocesserna av tre svenska samarbetsplattformar, ämnade för att hantera utmaningar med miljö, hälsa och socialt välbefinnande, och genom att jämföra deras initiativ med internationella erfarenheter av integrerade vetenskap, kommer vi att bidra med empiriska och teoretiska insikter om integrerad kunskapsutveckling för att säkerställa samhällets långsiktiga och hållbara kunskapsförsörjning.
Slutredovisning
BAKGRUND, SYFTE OCH UTVECKLING UNDER PROJEKTPERIODEN
Det finns stora förväntningar på att samverkan mellan akademi och praktik ska lösa komplexa samhällsproblem och bidra till ökad konkurrenskraft. Det här forskningsprojektet har fokuserat på det framväxande perspektivet integrerad vetenskap som en metod för hur samhällets aktörer kan samverka och gemensamt bidra till kunskapsutveckling.
Syftet har varit att utveckla en förståelse för förutsättningar för integrerade kunskapsprocesser, för att kunna hantera utmaningar och nå de förhoppningar som man hyser till sådana samarbeten. För att möta syftet har vi studerat fyra svenska plattformar som är organiserade i enlighet med idén om integrerad vetenskap:
• Tillitsdelegationens (TD) arbete med att i samverkan utveckla en tillitsbaserad styrmodell för skola och vård.
• Ideell Arena (IA) med fokus på hur organisering för att åstadkomma en kontinuerlig samverkan mellan akademi och deras medlemsorganisationer.
• Naturvårdsverket (SNV), med fokus på samverkan om konsumtionens miljöaspekter.
• Centrum för Idrottsforskning (CiF) med fokus på Bunkefloprojektet (BP), som ett lyckat exempel kunskapssamverkan.
Utöver detta har vi gjort internationella utblickar, samt undersökt samverkansbegreppets mångtydighet. Vi har även blickat inåt för att skapa förståelse för hur svenska lärosäten organiserar samverkan mellan akademi och praktik.
Vårt projekt är ett bland åtta i forskningsprogrammet Samhällets kunskapsförsörjning. Programmet löper över åtta år med en budget på 80 MSEK, där vårt projekt har varit det minsta, både i tid (3 år, disponerat över 4 år) och budget (totalt 3,84 MSEK). Under vårt arbete har vissa justeringar i den ursprungliga planen behövt göras, men som gjort det möjligt att bredda och fördjupa projektets kunskapsgenerering. Följande händelser har påverkat projektets utveckling.
Central forskningspolitisk händelse: Ett halvår efter projektstart publicerades forskningspropositionen 2016/17:50 ”Kunskap i samverkan”. Den metafor som låg till grund för vår ansökan – om forskaren som antingen saluförandes på marknadstorget eller isolerad i ett elfenbenstorn – spelades upp i debatten, och gavs uttryck för densamma. Vi såg därför möjlighet att bidra till debatten och göra intressenter medvetna om vårt forskningsprojekt och programsatsningen.
De empiriska fallen har i viss mån justerats: Fokus på CiF och IA tonades ned något pga. de möjligheter som gavs att närstudera TD, och i linje med vårt syfte kunna följa processen från planerings- till slutfas i realtid. Fokus för SNV snävades in till att fokusera specifika satsningar som rör allmänhetens roll för att bidra till en hållbar utveckling.
Behov av begreppslig forskningsöversikt: Under projektets tidiga fas stod det klart att det saknades en översikt över de många begrepp som används för att beteckna samverkan. Det var nödvändigt för projektets syfte att få en översikt över de begrepp som angränsar till ”integrerad vetenskap”, vilket ledde fram till en artikel som är hos internationell forskningstidskrift för bedömning.
Uppkomna möjligheter till internationell utblick: I linje med vår ansökan har internationella utblickar gjorts, genom följande utlandsvistelser; Klintman antog inbjudningar att gästforska vid Oxforduniversitetet och London School of Economics & Political Science 2016-2018. Grafström antog inbjudan till att gästforska vid SCANCOR, Stanfords universitet (jan-juni 2018). I vår ansökan hade vi angett att vi även skulle besöka INSEAD, men eftersom dessa vistelser erbjöd möjlighet att närmare studera två fall valde vi att fokusera på dessa. Fallstudierna analyserar hur de två lärosätena organiserar sin samverkan med praktiken, med exempel på två samverkanssatsningar med fokus på vattennäring.
• Stanford i USA: Workshopserie om data om vattennivåer, anordnad av Water in the West (WiW) vid Stanfords universitet.
• Oxford i Storbritannien: Environmental Competency Group om vattennivåer i River Kennet, Marlbourough.
Klintmans tvååriga forskningsvistelse har vidare bidragit till projektet genom fördjupning om kunskapsresistens. Det är ett tema som på olika sätt har framkommit i av våra fallstudier. Insikten av att resultaten från BP, trots mediegenomslag, inte har fått gehör stärkte vårt intresse för frågor om kunskapsresistens.
Beviljad förlängning av projekttiden: I ljuset av ovan nämnda händelser fick vi vår ansökan om förlängd tid beviljad inom befintlig budget. Vi valde att dels omfördela tiden mellan oss, för att spegla en jämt fördelad arbetsinsats, dels att ha en lägre aktivitetsgrad under en längre period för att också kunna hålla jämn takt med programmet.
GENOMFÖRANDET
För att möta vårt syfte har vi genomfört kvalitativa fallstudier. Alla plattformar, förutom TD, studerades med fokus på hur de fungerat före eller vid de nedslag som gjordes. TD undersöktes longitudinellt.
Vårt empiriska arbete har utgjorts av intervjuer, dokumentstudier och observationer. Totalt har 67 intervjuer och 23 observationer genomförts. En betydande del av detta arbete handlar om TD. Under ett och ett halvt års tid följde vi arbetet, och intervjuer genomfördes med strategiskt utvalda personer: ordförande, representanter från sekretariatet, forskningsledare samt både deltagande forskare och representanter från andra organisationer. Vi observerade 21 möten. BP är sedan flera år ett avslutat projekt, och antalet intervjupersoner var därför begränsat. Intervjuer genomfördes med nyckelpersoner, och kompletterades med dokumentstudier. Studien av IA syftade till att skapa förståelse för hur de ser på sin roll som intermediär för att möjliggöra kunskapssamverkan. Vi intervjuade anställda på kansliet, medlemsrepresentanter och forskare, samt tog del av dokumentation. Vi genomförde även observationer vid två tillfällen. På SNV kombinerades intervjuer med dokumentanalys. Den mångfacetterade verksamheten gjorde att en strikt avgränsning var en förutsättning för en fokuserad analys. I Oxford genomfördes dokumentstudier och intervjuer med nyckelpersoner vid universitetet, och de som arbetade med kunskapssamverkan i frågor om vattenförsörjning. På samma sätt genomfördes, för att kunna jämföra de två lärosätena, dokumentstudier och intervjuer vid Stanfords universitet och de som arbetade med kunskapssamverkan inom ramarna för WiW.
En annan viktig del av vårt genomförande har varit att löpande delta i samtal om synen på kunskapssamverkan. En insikt från dessa samtal är att den teoretiska diskussionen förs relativt isolerad från praktiken, på samma sätt som den praktiska diskussionen och försöken tenderar att isoleras från teorin och akademin. I ett försök att bidra till att överbrygga dessa diskussioner tog vi därför initiativ till en essäsamling för att belysa diskussionen utifrån forskarens perspektiv i syfte att öppna upp för ett gemensamt samtal kring dessa frågor.
RESONEMANG OM PROJEKTETS TRE VIKTIGASTE RESULTAT
1. Förståelse för kunskapsbegreppet – produkt vs process: Tidigare studier har främst studerat utfallet av kunskapssamverkan – som ofta förstås som ”produkten”. Genom att fokusera på vad som händer under tiden för samverkan – ”processen” – pekar våra resultat på att det som annars beskrivs som hinder för kunskapssamverkan är förutsättningar för att kunna samverka: olikheter och gränser är viktigt att bibehålla för att ha något att samverka om. Det finns därför ett behov av att problematisera och bredda kunskapsbegreppet; medan det i vissa sammanhang enbart handlar om vetenskapligt producerad kunskap, handlar det i andra om annan form av kunskap.
2. Särprägling och anpassning – en oundviklig balansakt: I linje med resultatet av att förstå och bibehålla olikheter, överensstämmer våra resultat med vad som inom organisationsstudier beskrivs som ”gränsarbete”. I dessa studier betonas betydelsen av att förstå aktörers särprägling och anpassning i olika typer av samverkansaktiviteter. När vi fokuserar på processen och olika aktörers roller och förståelse för samverkan framkommer detta tydligt. Det bekräftas även i den begreppsliga genomgången, där vi har identifierat ett antal spänningsparametrar. Genom att lyfta in litteratur om gränsarbete bidrar vi till litteraturen om integrerad vetenskap – men som saknar en teoretisk referensram.
3. Utmaningar med att förstå och styra samverkan: Mångtydigheten i samverkansbegreppet är en förklaring till varför samverkan inte är så enkelt. Begreppet är också värdeladdat och påverkat av – i en svensk kontext - den forskningspolitiska debatten. Våra studier visar att det det råder olika uppfattningar om samverkan, och hur sådana initiativ bäst organiseras. Våra samtal med forskare har nästintill varit av terapeutisk karaktär, där bilden är att den formella styrningen inte alltid rimmar med forskarens dagliga praktik. I intervjuerna framkommer att forskare ibland ryggar för samverkan med såväl externa partners som i flervetenskapliga sammanhang. En förklaring är att det anses svårt att generera ny kunskap tillsammans, vilket står i strid mot den allmänna förståelsen om att ny kunskap förutsätter möten över gränser - disciplinära, kulturella och professionella.
NYA FORSKNINGSFRÅGOR
• Hur påverkar styrning av samverkan forskningens praktik?
• Hur kan samverkansprojekt organiseras för att balansera olika kvalitetskriterier för kunskap så att också mer kritiska perspektiv integreras?
• Vad innebär det att forskare studerar en pågående process där andra forskare deltar?
• Vilken roll spelar den vetenskapligt producerade kunskapen i en tid där många aktörer gör kunskapsanspråk genom alternativa kanaler?
• Hur kommuniceras forskning och hur påverkar det synen på forskning hos allmänheten?
SPRIDNING OCH SAMVERKAN
I linje med programmets önskan har vår ambition varit att dels berätta om - och skapa förståelse för - vår forskningsprocess, dels om våra resultat. En annan ambition har varit att försöka nå fram till lärosätenas försök att organisera samverkan. För att ytterligare bidra till spridning, sökte och beviljades vi RJs kommunikationsprojekt (KOM18-1381:1). Vi har strävat efter att nå en bred målgrupp, genom en bredd av publikationer. Vårt projekt har lett till nya samarbeten och dialoger.
Det finns stora förväntningar på att samverkan mellan akademi och praktik ska lösa komplexa samhällsproblem och bidra till ökad konkurrenskraft. Det här forskningsprojektet har fokuserat på det framväxande perspektivet integrerad vetenskap som en metod för hur samhällets aktörer kan samverka och gemensamt bidra till kunskapsutveckling.
Syftet har varit att utveckla en förståelse för förutsättningar för integrerade kunskapsprocesser, för att kunna hantera utmaningar och nå de förhoppningar som man hyser till sådana samarbeten. För att möta syftet har vi studerat fyra svenska plattformar som är organiserade i enlighet med idén om integrerad vetenskap:
• Tillitsdelegationens (TD) arbete med att i samverkan utveckla en tillitsbaserad styrmodell för skola och vård.
• Ideell Arena (IA) med fokus på hur organisering för att åstadkomma en kontinuerlig samverkan mellan akademi och deras medlemsorganisationer.
• Naturvårdsverket (SNV), med fokus på samverkan om konsumtionens miljöaspekter.
• Centrum för Idrottsforskning (CiF) med fokus på Bunkefloprojektet (BP), som ett lyckat exempel kunskapssamverkan.
Utöver detta har vi gjort internationella utblickar, samt undersökt samverkansbegreppets mångtydighet. Vi har även blickat inåt för att skapa förståelse för hur svenska lärosäten organiserar samverkan mellan akademi och praktik.
Vårt projekt är ett bland åtta i forskningsprogrammet Samhällets kunskapsförsörjning. Programmet löper över åtta år med en budget på 80 MSEK, där vårt projekt har varit det minsta, både i tid (3 år, disponerat över 4 år) och budget (totalt 3,84 MSEK). Under vårt arbete har vissa justeringar i den ursprungliga planen behövt göras, men som gjort det möjligt att bredda och fördjupa projektets kunskapsgenerering. Följande händelser har påverkat projektets utveckling.
Central forskningspolitisk händelse: Ett halvår efter projektstart publicerades forskningspropositionen 2016/17:50 ”Kunskap i samverkan”. Den metafor som låg till grund för vår ansökan – om forskaren som antingen saluförandes på marknadstorget eller isolerad i ett elfenbenstorn – spelades upp i debatten, och gavs uttryck för densamma. Vi såg därför möjlighet att bidra till debatten och göra intressenter medvetna om vårt forskningsprojekt och programsatsningen.
De empiriska fallen har i viss mån justerats: Fokus på CiF och IA tonades ned något pga. de möjligheter som gavs att närstudera TD, och i linje med vårt syfte kunna följa processen från planerings- till slutfas i realtid. Fokus för SNV snävades in till att fokusera specifika satsningar som rör allmänhetens roll för att bidra till en hållbar utveckling.
Behov av begreppslig forskningsöversikt: Under projektets tidiga fas stod det klart att det saknades en översikt över de många begrepp som används för att beteckna samverkan. Det var nödvändigt för projektets syfte att få en översikt över de begrepp som angränsar till ”integrerad vetenskap”, vilket ledde fram till en artikel som är hos internationell forskningstidskrift för bedömning.
Uppkomna möjligheter till internationell utblick: I linje med vår ansökan har internationella utblickar gjorts, genom följande utlandsvistelser; Klintman antog inbjudningar att gästforska vid Oxforduniversitetet och London School of Economics & Political Science 2016-2018. Grafström antog inbjudan till att gästforska vid SCANCOR, Stanfords universitet (jan-juni 2018). I vår ansökan hade vi angett att vi även skulle besöka INSEAD, men eftersom dessa vistelser erbjöd möjlighet att närmare studera två fall valde vi att fokusera på dessa. Fallstudierna analyserar hur de två lärosätena organiserar sin samverkan med praktiken, med exempel på två samverkanssatsningar med fokus på vattennäring.
• Stanford i USA: Workshopserie om data om vattennivåer, anordnad av Water in the West (WiW) vid Stanfords universitet.
• Oxford i Storbritannien: Environmental Competency Group om vattennivåer i River Kennet, Marlbourough.
Klintmans tvååriga forskningsvistelse har vidare bidragit till projektet genom fördjupning om kunskapsresistens. Det är ett tema som på olika sätt har framkommit i av våra fallstudier. Insikten av att resultaten från BP, trots mediegenomslag, inte har fått gehör stärkte vårt intresse för frågor om kunskapsresistens.
Beviljad förlängning av projekttiden: I ljuset av ovan nämnda händelser fick vi vår ansökan om förlängd tid beviljad inom befintlig budget. Vi valde att dels omfördela tiden mellan oss, för att spegla en jämt fördelad arbetsinsats, dels att ha en lägre aktivitetsgrad under en längre period för att också kunna hålla jämn takt med programmet.
GENOMFÖRANDET
För att möta vårt syfte har vi genomfört kvalitativa fallstudier. Alla plattformar, förutom TD, studerades med fokus på hur de fungerat före eller vid de nedslag som gjordes. TD undersöktes longitudinellt.
Vårt empiriska arbete har utgjorts av intervjuer, dokumentstudier och observationer. Totalt har 67 intervjuer och 23 observationer genomförts. En betydande del av detta arbete handlar om TD. Under ett och ett halvt års tid följde vi arbetet, och intervjuer genomfördes med strategiskt utvalda personer: ordförande, representanter från sekretariatet, forskningsledare samt både deltagande forskare och representanter från andra organisationer. Vi observerade 21 möten. BP är sedan flera år ett avslutat projekt, och antalet intervjupersoner var därför begränsat. Intervjuer genomfördes med nyckelpersoner, och kompletterades med dokumentstudier. Studien av IA syftade till att skapa förståelse för hur de ser på sin roll som intermediär för att möjliggöra kunskapssamverkan. Vi intervjuade anställda på kansliet, medlemsrepresentanter och forskare, samt tog del av dokumentation. Vi genomförde även observationer vid två tillfällen. På SNV kombinerades intervjuer med dokumentanalys. Den mångfacetterade verksamheten gjorde att en strikt avgränsning var en förutsättning för en fokuserad analys. I Oxford genomfördes dokumentstudier och intervjuer med nyckelpersoner vid universitetet, och de som arbetade med kunskapssamverkan i frågor om vattenförsörjning. På samma sätt genomfördes, för att kunna jämföra de två lärosätena, dokumentstudier och intervjuer vid Stanfords universitet och de som arbetade med kunskapssamverkan inom ramarna för WiW.
En annan viktig del av vårt genomförande har varit att löpande delta i samtal om synen på kunskapssamverkan. En insikt från dessa samtal är att den teoretiska diskussionen förs relativt isolerad från praktiken, på samma sätt som den praktiska diskussionen och försöken tenderar att isoleras från teorin och akademin. I ett försök att bidra till att överbrygga dessa diskussioner tog vi därför initiativ till en essäsamling för att belysa diskussionen utifrån forskarens perspektiv i syfte att öppna upp för ett gemensamt samtal kring dessa frågor.
RESONEMANG OM PROJEKTETS TRE VIKTIGASTE RESULTAT
1. Förståelse för kunskapsbegreppet – produkt vs process: Tidigare studier har främst studerat utfallet av kunskapssamverkan – som ofta förstås som ”produkten”. Genom att fokusera på vad som händer under tiden för samverkan – ”processen” – pekar våra resultat på att det som annars beskrivs som hinder för kunskapssamverkan är förutsättningar för att kunna samverka: olikheter och gränser är viktigt att bibehålla för att ha något att samverka om. Det finns därför ett behov av att problematisera och bredda kunskapsbegreppet; medan det i vissa sammanhang enbart handlar om vetenskapligt producerad kunskap, handlar det i andra om annan form av kunskap.
2. Särprägling och anpassning – en oundviklig balansakt: I linje med resultatet av att förstå och bibehålla olikheter, överensstämmer våra resultat med vad som inom organisationsstudier beskrivs som ”gränsarbete”. I dessa studier betonas betydelsen av att förstå aktörers särprägling och anpassning i olika typer av samverkansaktiviteter. När vi fokuserar på processen och olika aktörers roller och förståelse för samverkan framkommer detta tydligt. Det bekräftas även i den begreppsliga genomgången, där vi har identifierat ett antal spänningsparametrar. Genom att lyfta in litteratur om gränsarbete bidrar vi till litteraturen om integrerad vetenskap – men som saknar en teoretisk referensram.
3. Utmaningar med att förstå och styra samverkan: Mångtydigheten i samverkansbegreppet är en förklaring till varför samverkan inte är så enkelt. Begreppet är också värdeladdat och påverkat av – i en svensk kontext - den forskningspolitiska debatten. Våra studier visar att det det råder olika uppfattningar om samverkan, och hur sådana initiativ bäst organiseras. Våra samtal med forskare har nästintill varit av terapeutisk karaktär, där bilden är att den formella styrningen inte alltid rimmar med forskarens dagliga praktik. I intervjuerna framkommer att forskare ibland ryggar för samverkan med såväl externa partners som i flervetenskapliga sammanhang. En förklaring är att det anses svårt att generera ny kunskap tillsammans, vilket står i strid mot den allmänna förståelsen om att ny kunskap förutsätter möten över gränser - disciplinära, kulturella och professionella.
NYA FORSKNINGSFRÅGOR
• Hur påverkar styrning av samverkan forskningens praktik?
• Hur kan samverkansprojekt organiseras för att balansera olika kvalitetskriterier för kunskap så att också mer kritiska perspektiv integreras?
• Vad innebär det att forskare studerar en pågående process där andra forskare deltar?
• Vilken roll spelar den vetenskapligt producerade kunskapen i en tid där många aktörer gör kunskapsanspråk genom alternativa kanaler?
• Hur kommuniceras forskning och hur påverkar det synen på forskning hos allmänheten?
SPRIDNING OCH SAMVERKAN
I linje med programmets önskan har vår ambition varit att dels berätta om - och skapa förståelse för - vår forskningsprocess, dels om våra resultat. En annan ambition har varit att försöka nå fram till lärosätenas försök att organisera samverkan. För att ytterligare bidra till spridning, sökte och beviljades vi RJs kommunikationsprojekt (KOM18-1381:1). Vi har strävat efter att nå en bred målgrupp, genom en bredd av publikationer. Vårt projekt har lett till nya samarbeten och dialoger.