Catharina Nyström Höög

En ny genre och dess arkeologi: Svenska myndigheters värdegrundstexter

Genren värdegrund, där en verksamhets grundläggande värden presenteras, har under 2000-talet blivit vanlig vid svenska myndigheter. Genren innebär en förändring av myndigheternas annars stabila genrerepertoar. Nytt är också att texternas syfte delvis är att styra attityder och beteende, inte att reglera myndighetens kärnverksamhet. Värdegrundstexterna kan ses som ett sätt att påverka attityder genom språkliga verktyg, och nyttjar i det syftet systematiserade visuella resurser. Projektet syftar till att utveckla en kritisk förståelse för genren värdegrund genom en storskalig textanalys där vi ur ett kritiskt diskursanalytiskt perspektiv analyserar genrens arkeologi och intertextuella relationer till andra genrer och texter i och utanför myndighetssfären. Projektet motiveras samhälleligt av behovet att förstå verktyg för styrning, och forskningsteoretiskt av luckor dels i den diakrona beskrivningen av myndighetstext, dels i beskrivningen av multimodala genrer inom myndighetssfären. Forskningsfrågorna är 1) hur kan vi förstå värdegrundens relation till andra genrer (synkront och diakront) mot bakgrund av förändringar i ekonomisk-politiska förhållanden och offentlig förvaltning i Sverige? 2) Hur kan vi utveckla en kritisk förståelse för genrens systematiserade användning av visuella resurser? Den sista frågan är metodisk: 3) Vilka metoder behöver utvecklas för att studera genreförändring ur ett historiskt, intertextuellt och multimodalt perspektiv?
Slutredovisning
Projektmedarbetare har varit Catharina Nyström Höög och Anders Björkvall.
Projektets syfte var att förstå det relativt unga fenomenet värdegrundstexter och deras roll i offentlig förvaltning. Projektidén uppstod delvis utifrån iakttagelsen att värdegrundstexterna vid ytligt betraktande så starkt påminner om kommersiella texter att de stack ut i myndigheternas textkultur och därför väckte frågor om både design och funktion. Mera precist startade projektet med tre forskningsfrågor:
1) Hur kan värdegrunden förstås i relation till andra nuvarande och tidigare genrer och i relation till förändringar i ekonomisk-politiska förhållanden som kan tänkas påverka den offentliga förvaltningen i Sverige?
2) Hur kan vi utveckla en kritisk förståelse för genrens systematiserade användning av visuella resurser?
3) Vilka metoder behöver utvecklas för att studera genreförändring ur ett historiskt, intertextuellt och multimodalt perspektiv?
Under projektets gång har de olika forskningsfrågorna omväxlande varit i fokus. Under vårvintern 2016 samlade vi in vårt textmaterial, värdegrunder och andra närbesläktade texter, från 154 statliga myndigheter. I materialinsamlingen kontaktades samtliga statliga myndigheter som listas i SCB:s register över förvaltningsmyndigheter och sammanlagt 230 texter samlades in som vi sedan närstuderade och kategoriserade på olika sätt i ett första sonderande försök att förstå både texternas funktion och deras visuella utformning.
Tidigt i projektet formulerade vi en teoretisk ram som utgick ifrån Bhatias kritiska genreanalys, och i linje med den förståelsen för texter i organisationer kompletterade vi vårt textmaterial med ett fokusgruppssamtal, genomfört i mars 2016, där 7 deltagare från lika många olika myndigheter diskuterade värdegrundens funktioner. Samtliga deltagare representerade HR- eller kommunikationsavdelningar och därmed den del av respektive myndighet som var drivande i frågan om att skapa och arbeta med värdegrunder. Fokusgruppssamtalet gav två överraskande insikter, dels att gruppen så starkt betonade att värdegrundens funktion inte var extern eller marknadsförande, dels att samtal kring värdegrunder verkade ha en viktig roll i värdegrundsarbetet. Dessa iakttagelser ville vi följa upp i en bredare grupp och våren 2017 genomfördes en enkätundersökning vid tre större myndigheter där 492 personer på olika positioner besvarade tio frågor om värdegrunder. Liksom i fokusgruppssamtalet var fokus på företeelsen generellt, inte på myndighetens egen värdegrund. Enkätundersökningen bekräftade vad fokusgruppssamtalet visade – att värdegrundstexternas funktion är intern – och förstärkte också insikten att värdegrunder kopplas starkt till myndigheternas arbete med måluppfyllelse. Utifrån dessa två empiriska delundersökningar formulerade vi vår förståelse av texternas roll i statsförvaltningens organisation och våra analytiska metoder.
Samverkan med grupper utanför vetenskapssamhället har varit en central del i projektet eftersom vi haft fortlöpande kontakt med statliga myndigheter i samband med både materialinsamling och genomförande av enkät och fokusgruppssamtal. I den avslutande projektfasen, som sträckt sig från sommaren 2017 till utgången av 2019, har det insamlade textmaterialet underkastats olika typer av undersökningar, där resultaten från enkät och fokusgrupp dragits in i analysen. En av dessa var studiet av hur explicita legitimeringar kommer till uttryck i texterna (Björkvall & Nyström Höög 2019) där vi kunde peka på att måluppfyllelsen är central också när värdegrundernas ärende skrivs fram i text. Indirekt beskrivs värdegrundsarbetet ofta som ett verktyg för att nå myndighetens mål.
Projektets viktigaste resultat kan sammanfattas i tre punkter:
• Värdegrunder handlar inte primärt om extern kommunikation och marknadsföring, vilket en stor del av tidigare forskning menat, och vilket man också kan få intryck av när man betraktar värdegrundstexterna som produkter utan att fråga sig hur de används. Huvudsyftet med värdegrundstexterna är istället kommunikation inåt, relaterat till myndighetens mål och hur man ska nå dit (eller hur man som anställd ska vara för att komma dit). När våra resultat kopplas samman med internationell forskning blir slutsatsen att texternas huvudsakliga funktion är att vara en samtalsinbjudan kopplad till ett slags diskursiv konstruktion av önskvärda identiteter hos de anställda. Texterna kan därmed ses som ett slags autokommunikation där myndigheten är både sändare och mottagare och där det viktiga är värdegrundstextens egen förmåga att åstadkomma förändring. I ett skarpare kritiskt perspektiv kan man se denna samtalsinbjudan som att de anställda inbjuds att lägga sin tid på att diskutera värdegrund medan myndighetens ledning bedrivs någon annanstans eller förskjuts ur de anställdas uppmärksamhetsfokus. Vi menar att alla dessa aspekter är relevanta beskrivningar av värdegrundernas funktion.
• Utifrån syftet att värdegrundstexterna primärt ska kommunicera inåt om måluppfyllelse är deras design höggradigt funktionell. Mer specifikt förmedlar bilder och text vaga betydelser och samverkar till att öppna (återigen relativt vaga) samtalsämnen för anställda. Samtidigt befrämjar de en positiv attityd och understryker arbetsplatsens gemenskap. Vi har kunnat visa att bilderna genomgående är positivt laddade erbjudanden (aldrig krav) och att blickriktningen ibland dras uppåt eller framåt (i positiv anda) och verbalspråkligt att pronomenet vi överanvänds för att betona den kollektiva identiteten samtidigt som alla värdeord som framhävs (grafiskt och verbalt) är positivt laddade men alltså vaga semantiskt (t.ex. öppenhet och mod).
• En vetenskapligt grundad förståelse av den här typen av text, som är inbäddad i en organisation, kräver en teoriram som tar hänsyn både till texterna och de praktiker de är indragna i. I vår forskning har vi utgått den kritiska genreanalysen, framför allt etablerad genom Vijay K. Bhatia, och menar att vi kunnat ge viktiga bidrag till kunskapen om organisationers textkulturer och till erfarenheten av att tillämpa den kritiska genreanalysen genom att vi i projektet har arbetat utifrån denna genreförståelse och genom att använda affordance och provenance som ”titthål” in i den svenska statsförvaltningens värdegrundskultur. Vi har alltså genomgående ställt oss frågorna ”varför är det ändamålsenligt att utforma texterna just på detta sätt?” och ”varifrån – kulturellt och historiskt – har text- och bildelement hämtats”.
Framför allt forskningsresultaten om värdegrundernas funktion genererar nya frågor om hur värdegrundspraktikerna är kopplade – eller inte kopplade – till myndighetens styrning. Varför är det, ur ledningens perspektiv, ändamålsenligt att de anställda lägger sin tid på att diskutera värdegrunder? Frågan är kopplad både till organisationsförändringar i statsförvaltningen – och i hela den offentliga sektorn – och till en del av projektets första forskningsfråga, som delvis gäckat oss, nämligen ”Vad fanns förut?”. Om det är centralt att ha värdegrunder i statsförvaltningen idag, vad fanns i så fall tidigare som fyllde samma funktion? I internationell forskning framförs tankarna om att införandet av värdegrunder sammanfaller med organisationsförändringar som leder till att de viktiga besluten fattas allt längre bort från verksamheten. Ett gemensamt idékitt, som värdegrunder kan bidra till att skapa, kan då hålla ihop en sådan organisation. En tänkbar ingång i dessa frågor är att närma sig dem utifrån nyinstitutionell organisationsteori, exempelvis i samarbete med statsvetare och/eller organisationssociologer.
Projektet har rört specifikt svenska förhållanden, men bygger givetvis teoretiskt och metodiskt på internationell forskning. En publikation från projektet (Björkvall 2020) fokuserar också genren delvis utifrån jämförelser med värdegrundstexter från andra länder. I projektets referensgrupp har Theo van Leeuwen varit internationell deltagare och både läst och diskuterat utkast till texter. Under projektets andra år var vi gäster vid Wirtschaftsuniversität Wien, där vi fick argumentera för vårt val av kritisk genreanalys, framför kritisk diskursanalys, som teoretisk ram. Vistelsen i Gerlinde Mautners forskningsmiljö i Wien banade väg för användandet av korpusmetoder i en delstudie (Nyström Höög 2020).
Vi planerar fortfarande för workshops med grupper av myndighetsanställda för att sprida våra resultat och få feedback på dem.
Forskningspresentationer i urval:
Applied linguistics and professional practice (ALAPP) 2018, Cardiff, 17–19 september 2018: “Opening the discussion on the meaning of values. Functions and features of a pivotal genre in Swedish public administration”
Wirtschaftsuniversität Wien, november 2017: “‘Empty’ texts or the backbone of professional practice? Value-texts from public authorities in Sweden
Högre seminarium Handelshögskolan, Örebro universitet, oktober 2018: "The practice of stating the obvious? ’Value work’ in texts from public authorities"
Förvaltningshögskolans högre seminarium, Göteborgs universitet, september 2019: ”Vaghet i målstyrningens tjänst. Statliga myndigheters värdegrunder i kritiskt perspektiv”

Intervju med projektledaren i Sjukhusläkaren https://www.sjukhuslakaren.se/tidning/2019-06/
Publikationslista
Nyström Höög, Catharina, 2017: Texts at work. The construction of an ideal workplace in ‘platforms of values’. I: Discourse Studies – Ways and Crossroads, red. av K. Bros & G. Kowalski. Frankfurt am Main: Peter Lang. S. 231–145.
(grön open access) diva2:1274178 http://urn.kb.se/resolve?urn=urn%3Anbn%3Ase%3Adu-29215

Björkvall, 2018: Critical Genre Analysis of management texts in the public sector. I: Kritiska text- och diskursstudier, red. av C. Seiler Brylla m.fl. Södertörns högskola.
http://sh.diva-portal.org/smash/get/diva2:1189343/FULLTEXT01.pdf

Nyström Höög & Björkvall, 2018: Keeping the discussion among civil servants alive. ‘Platform of values’ as an emerging genre within the public sector in Sweden. Scandinavian Journal of public administration 22(3), 2018. http://ojs.ub.gu.se/ojs/index.php/sjpa/article/view/3899

Björkvall & Nyström Höög, 2019: Legitimation of value practices, value texts and core values at public authorities. Discourse & Communication 13(4), 2019.
https://journals.sagepub.com/doi/full/10.1177/1750481319842457

Nyström Höög, Catharina, 2020: Framåt och uppåt. Om bildmotiv i svenska myndigheters värdegrunder. HumaNetten nr 44: 207-228.
https://open.lnu.se/index.php/hn/article/view/2438/2220

Björkvall, Anders (under utg. 2020) The critical analysis of genre and social action. I: The Cambridge Handbook of Discourse Studies, red av A. De Fina & A. Georgakopoulou. Cambridge: Cambridge University Press.

Nyström Höög, Catharina (under utg. 2020) Core values in public administration. Tools for openness and democracy? CADAAD Journal.(Open Access tidskrift)

Björkvall & Nyström Höög (inskickad) Semiotic vagueness as a tool for goal fulfilment: ‘Platforms of values’ in Swedish public administration.
Anslagsförvaltare
Uppsala universitet
Diarienummer
P15-0119:1
Summa
SEK 3 297 000,00
Stödform
Projekt
Ämne
Språkstudier
År
2015