Finansiell stabilitet och organisation av kapitalförvaltning
Effektiv organisation av kapitalförvaltning är av avgörande betydelse för långsiktig ekonomisk stabilitet. Detta forskningsprojekt syftar till att analysera vilka egenskaper hos intermediärer inom kapitalförvaltning som förbättrar ekonomins förmåga för att hantera finansiell kriser särskilt genom att minska sannolikheten för så kallade 'fire sales', i form av snabb likvidering av aktier eller andra tillgångar. Inom ramen för projektet kommer vi också att föreslå mekanismer för att förbättra ekonomins förmåga att hantera finansiella kriser.
Slutredovisning
Detta projekt syftar till att undersöka vilka egenskaper hos banker och värdepappersfonder bidrar till att förvärra finanskriser, framför allt genom att tvinga fram snabb utförsäljning av värdepapper eller andra finansiella tillgångar. Projektet identifierar också ett antal mekanismer som kan bidra till ökad stabilitet i det finansiella systemet.
Projektet har resulterat i sex vetenskapliga artiklar som analyserar banker, hedgefonder, aktiefonder och räntefonder. Hittills har fyra av dessa artiklar publicerats i vetenskapliga tidskrifter: två artiklar i JFE, The Journal of Financial Economics, en artikel i RFS, The Review of Financial Studies, en artikel i JFQA, The Journal of Financial and Quantitative Analysis.
Projektets inledande mål, två publicerade vetenskapliga artiklar, har därmed uppfyllts med god marginal.
Projektets tre huvudsakliga resultat är:
Jag visar att banker med hög andel av ett värdepappers utestående balans internaliserar priseffekten av snabb utförsäljning. Detta minskar risker för destabiliserande prisfall. I fortsatt arbete visar jag att denna stabiliserande effekt även kan påvisas för räntefonder.
Med penningmarknadsfonder som exempel visar jag att fonder som erbjuder ett garanterat minsta andelsvärde tar lägre risk än fonder utan denna garanti. Om reglering innebär att en sådan garanti inte är möjlig, ökar fondernas risktagande.
Jag visar att hedgefonder som är del av större finansiella institutioner har mer stabil kapitalbas och därigenom kan bidra med likviditet i perioder av marknadsstress. En stabil kapitalbas för fonden minskar också risken för forcerad utförsäljning av värdepapper och destabiliserande priseffekter.
Den engelskspråkiga delen av slutrapporten inkluderar publiceringsdetaljer för de vetenskapliga artiklarna. Slutrapporten sammanfattar även det arbete som gjorts för att sprida projektets resultat inom den internationella forskarvärlden, centralbanker och press.
Projektet har resulterat i sex vetenskapliga artiklar som analyserar banker, hedgefonder, aktiefonder och räntefonder. Hittills har fyra av dessa artiklar publicerats i vetenskapliga tidskrifter: två artiklar i JFE, The Journal of Financial Economics, en artikel i RFS, The Review of Financial Studies, en artikel i JFQA, The Journal of Financial and Quantitative Analysis.
Projektets inledande mål, två publicerade vetenskapliga artiklar, har därmed uppfyllts med god marginal.
Projektets tre huvudsakliga resultat är:
Jag visar att banker med hög andel av ett värdepappers utestående balans internaliserar priseffekten av snabb utförsäljning. Detta minskar risker för destabiliserande prisfall. I fortsatt arbete visar jag att denna stabiliserande effekt även kan påvisas för räntefonder.
Med penningmarknadsfonder som exempel visar jag att fonder som erbjuder ett garanterat minsta andelsvärde tar lägre risk än fonder utan denna garanti. Om reglering innebär att en sådan garanti inte är möjlig, ökar fondernas risktagande.
Jag visar att hedgefonder som är del av större finansiella institutioner har mer stabil kapitalbas och därigenom kan bidra med likviditet i perioder av marknadsstress. En stabil kapitalbas för fonden minskar också risken för forcerad utförsäljning av värdepapper och destabiliserande priseffekter.
Den engelskspråkiga delen av slutrapporten inkluderar publiceringsdetaljer för de vetenskapliga artiklarna. Slutrapporten sammanfattar även det arbete som gjorts för att sprida projektets resultat inom den internationella forskarvärlden, centralbanker och press.